Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydroxylamin - Hydrozoa - Hydrus - Hyenhund, stäpphund, jakthyena - Hyenor - Hyères - Hyf - Hyfasis (Bias) - Hyfomyceter - Hügel, Friedrich von - Hygelâc - Hygge, fall, fälla - Hygiea (mytologi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Hydrozoa—Hygiea
628
Hyenhund.
del. H. bildar med aldehyder och ketoner
karakteristiska derivat, s. k. o x i m e r.
Hydrozöa, zool., se Polypmaneter.
Hy’drus, astron., se Lilla vattenormen.
Hyenhund, stäpphund, jakthyena,
Lyca’on pi’ctus, ett hunddjur från stäppländerna
s. om Sahara. H. har en längd av 1V2 m
(svansen inberäknad) och en boghöj d av 3/4 m.
Kroppen är smärt, kraftig och brokig i svart, vitt och
gult. H. är djärv, skarpsprungen och uthållig;
jagar i flock antiloper o. a. stora däggdjur.
Hyenor, Hyaè’nidae, en fam. av ordn. rovdjur.
De äro klumpigt byggda djur med satt bål, tjock
hals och kraftigt huvud. Frambenen äro krokiga
och längre än bakbenen, varigenom ryggen blir
lutande. Pälsen är lång och sträv, svansen kort.
I analtrakten mynna körtlar, som avsöndra ett
starkt luktande sekret. Käkar, tänder och
tugg-muskler äro synnerligen kraftiga. Först efter
solnedgången börja de stryka omkring, i regel i
smärre flockar, varvid de låta höra ett hest
morrande och skällande läte. Födan utgöres framför
allt av as; de angripa och döda även levande
däggdjur, ss. får och getter.
Fläckig hyena (t. v.) och strimmig hyena.
Fläckiga hyenan, Hyaena crocuta, är
till färgen vitgrå, el. ljusgul med bruna fläckar
på bålens sidor och benen. Svansspetsen är svart
och fotterna vita. Kroppslängden (utom
svansen) uppgår till nära 1 m och boghöjden till
80 cm. Den förekommer i s. och ö. Afrika.
Strim mi ga h., H. hyaena (striata), är till
färgen gulaktigt vitgrå med svarta tvärstrimmor.
Ryggen bär en gles man. Den finnes från n.
Afrika i v. till Bengalen i ö. och är mindre
skadlig än den fläckiga. Schabrakhyenan
el. s t r a n d v a r g e n, H. brunnea, är brun och
bär en lång och sträv ryggman. Den
förekommer i Sydafrika och livnär sig av död fisk
o. dyl.
Hyères [jär], stad i fr. dep. Var, 4 km från
Medelhavet; 24,000 inv. Omtyckt vinterkurort.
Betydande odling av grönsaker och frukt. H:s
redd skyddas av Hyèresöarna (26 km2 med
c:a 1,600 inv.).
Hyf (av grek, hyfé, väv), celltråd
(mycelie-tråd) hos svampar. Såväl mycelier som
fruktkroppar m. m. hos svamparna bestå av hyfer.
Dessa äro mycket fina, vanl. vita el. hyalina
trådar, vilka tillväxa i spetsen. Hyfväggarna bestå
av ett kvävehaltigt ämne (fungin, mycetin,
myko-sin). Se vidare Mycel och Svampar.
Hy’fasis, grek., nu Bias, biflod till Sutlej,
i Punjab (Indien).
Hyfomycèter, Hyphomycétes, mycket stor
avd. av Fungi imperfecti, utmärkt därav, att
konidiebärarna stå enstaka el. i glesa knippen.
Många h. äro skadliga parasiter, ss. Botrytis,
Cladosporium och Oidium.
Hügel, Friedrich von, tysk katolsk
teolog (1852—1925), verksam i London. H. var en
av senaste årh:s mest betydande katolska
tänkare; han representerade en mystiskt färgad
fromhet, och hans viktigaste vetenskapliga arbete
är ägnat åt framställningen av det mystiska
elementet i religionen. Genom sin förbindelse med
den katolska modernismen samt genom sitt krav
på en alltomfattande katolicitet utövade H. ett
starkt inflytande även på
evangeliska teologer. Bland
H:s skrifter märkas ”The
mystical element of religion”
(2 bd, 1908). ”Essays and
ad-dresses on the philosophy of
religion” (2 bd, 1924—26)
och ”Selected letters” (1927).
—- Litt.: N. Söderblom,
”Re-ligionsproblemet” (1910) och
”Baron F. v. H:s andliga
självdeklaration” (i ”Studier
tillägnade M. Pfannenstill”,
1923).
Hy’gelåc, angls., se
Hug-leik.
Hygge, fall, fälla, i
allm. en avverkad el. till
avverkning på viss tid bestämd
skogstrakt.
Hygiea (grek. Hygi’eia),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
