Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häberlin, Paul - Häck - Häckeberga - Häckla - Häcklefjäll, Heklefjäll - Häcklöpning - Häcktid - Hädelse - Häftlåda, Häftning - Häftplåster - Häger - Hägernäs - Hägersläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Häck—HägersläKtet
680
om
underlägsenhets-känslor (”Minderwer-tigkeitsgefühle”, 1936,
6:e uppl. 1947). De
pedagogiska grundfrågorna om uppfostrans
innebörd, mål och
medel har H. sedan 1917
behandlat i ett flertal
skrifter, bland vilka
böra nämnas ”Wege
und Irrwege der
Er-ziehung” (1918, 3:e
omarb. uppl. 1931) och
”Möglichkeit und
Grenzen der Erziehung” (1935). Ett kontinuerligt,
av självkritik präglat filosofiskt tankearbete har
kulminerat i ett filosofiskt system med en allmän
verklighetslära (”Naturphilosophische
Betrach-tungen”, 2 bd, 1939—40) och en antropologi som
grundvalar (”Der Mensch”, 1941, och
”Anthro-pologie philosophique”, 1943) och med en logik,
etik och estetik som huvuddelar (”Logik im
Grundriss”, 1947, ”Ethik im Grundriss”, 1946,
och ”Allgcmeine Aesthetik”, 1929). I den
religiösa och etiska debatten har H. deltagit bl. a.
med ”Das Wunderbare” (1929, 5:e uppl. 1941)
och ”Wider den Ungeist” (1935). Hans ”Kleine
Schriften” utgåvos av P. Kamm 1948. — Litt.:
P. Kamm, ”Philosophie und Pädagogik P. H:s
in ihren Wandlungen” (1938).
Häck. 1) Av spjälor el. galler avskilt öppet
utrymme, t. ex. i stall för kreatur (foderhäck);
överrede på vissa arbetsfordon.
2) Skeppsb., det akterliga överhäng av ett
fartygs skrov, som är beläget akter om rodrets
hj ärtstock.
3) Spor tv., se Häcklöpning.
4) Trädg., tät, klippt plantering av träd el.
buskar, som bilda ett slags vägg. Den planteras
som en enkel rad av plantor, vilka vanl. beskäras
hårt ett år efter planteringen och därefter
klippas en el. två gånger årl. Alltefter h:s uppgift
väljer man växter med starkt taggiga grenar
(hagtorn, nypon), tätt växande, mot blåst
motståndskraftiga träd (bok, avenbok, oxel, gran),
finbladiga, mörkgröna, länge el. helst ständigt
gröna buskar (liguster, lavendel, buxbom).
Häckeberga, gods i Genarps socken,
Malmöhus län, i naturskönt läge på en holme i
Häcke-bergasjön; 5,095 har, därav 2,497 har åker;
tax.-värde (med träindustri) 4,637,300 kr. H.
slottsbyggnad uppfördes 1873—75 i fransk
renässansstil efter ritning av H. Zettervall. Gården är
känd från 1300-talet, ägdes 1528—1652 av släkten
Ulfstand, från 1720-talet till 1821 av ätten
Silf-versköld och kom sedan genom köp och gifte
till släkten Wrangel von Brehmer. Den gamla,
väl befästa borgen, uppförd 1530, brändes 1678.
Häckla, se Linberedning.
Häcklef jäll, H e k 1 e f j ä 11, se Hekla.
Häcklöpning. 1) H. till fots, löpning på
bana no, 200 och 400 m, resp. 120, 220 och 440
yards över hinder (häckar), uppställda med
jämna mellanrum. För damer är bansträckan 80 m
Häcklöpning.
och för skolungdom 60 och 100 m. Häckarna
(av fastställd modell) skola väga minst 10 kg,
och ståndarna skola vara fastsatta i framändar
(mot målet vända delen) av de 70 cm långa
fotplattorna, så att häcken faller framåt vid ett
tryck av 3,6 kg mot mitten av övre ribbkanten.
Riven häck medför numera ej diskvalificering.
Antalet häckar är vid all h. 10 utom vid 80 m
h. för damer, där det är 8.
2) H. till häst, kapplöpning (hinderlöpning),
där hinderna endast utgöras av häckar (naturliga
el. konstgjorda). Distansen ligger vanl. mellan
2,400 och 3,500 m.
Häcktid, den period, under vilken fåglarna
fortplanta sig. De sägas då häcka.
Hädelse begås av den, som hånar, yttrar
förakt för eller förlöjligar det högsta väsendet. Förr
uppfattades h. som ett brott mot gudomen själv,
och straffet var i regel dödsstraff, så ännu i
1734 års lag. Numera bestraffas h. som ett brott
emot samhället, ägnat att där undergräva
vördnaden för religionen. I Sverige straffas h.
endast såtillvida, att den, som offentligen skymfar
sådant, som av svenska kyrkan el. annat här j
riket verksamt trossamfund hålles heligt, dömes
för brott mot trosfrid till böter el. fängelse
(strafflagen 11:8).
Häftlåda, Häftning, se Bokbinderi, sp. 385.
Häftplåster, Empla’strum adhaesivum, beredes
av kolofonium, 17 dir, blyplåster, 68 dir, och
pulvriserad violrot, 15 dir. På apoteken finnes
jämväl på tyg utbrett h., häfta, huvudsaki.
bestående av kautschuk, hartser, vaxarter samt
violrot el. stärkelse. Sådan häfta är gulbrun, mjuk
och smidig. Häfta täcker och skyddar,
fast-håller förband m. m. Den får aldrig anbringas
direkt i sår, på hudlösheter o. dyl., emedan den
hindrar läkningen.
Häger, se Hägrar.
Hägernäs, vid n. v. delen av St. Värtan, c:a 5
km n. om Djursholm, blev enl. 1928 års
riksdagsbeslut förläggningsplats för Roslagens
flygflottilj (F 2), sedan 1949 Roslagens flygkår.
Hägersläktet, A’rdea, fågelsläkte av fam.
hägrar. H. omfattar ett 20-tal arter, bland vilka
grå hägern och purpurhägern
förekomma i Sverige. Se vidare Hägrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
