Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härad - Härad (socken) - Häradsallmänning - Häradsdomare - Häradshammar - Häradshövding - Häradskär - Häradsnämnd - Häradsrätt - Häradsskrivare - Häradssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Härad—Häradssyn
718
kommunindelningsreformens ikraftträdande W
1952 har h. fått en väsentl. ändrad judiciell
betydelse. Före reformen indelades riket i 300 h.,
tingslag el. däremot svarande områden, 1952 i
117 domsagor och 132 tingslag, varvid ordet härad
har utgått ur den judiciella indelningen i svensk
off. statistik. 1240 ägde det dåv. Danmark, inkl.
Skåne m. m., omkr. 200 h.; vid sidan av h.
fun-nos redan då s. k. birker, vilkas betydelse med
tiden ökades. Vid rättegångsreformen 1916 i
Danmark ha många h. jämte birker el. småstäder
sammanförts i större domskretsar. I Norge
nådde endast på östlandet h. en fastare organisation
med häradsting. Dessa upphörde dock under
medeltidens sista årh., och först 1863 återupplivades
namnet h. men som beteckning på de
självstyrande kommunerna över hela Norge. Även
Finland delas sedan äldre tid i h., vilka dock
numera bibehållit sin betydelse endast som enheter
för den statliga förvaltningen, medan
rättskipningen nu icke bygger på h. som geografiskt
underlag för domsagorna utan på kommunerna. —
Litt.: C. G. Styffe, ”Skandinavien under
unionstiden” (3:e uppl. 1911); E. Bull, ”Studier over
Norges administrative inddeling i middelalderen”
(i Hist. Tidsskr. 1918); S. Aakjær, ”Om det
olddanske herred og sogn” (i ”Festskrift til
Kristian Erslev”, 1927).
Härad, socken i Södermanlands län, Åkers
härad, närmast v. om Strängnäs; 61,10 km2, 644
inv. (1951). Genomlöpes av en rullstensås; i n.,
närmast Söder fjärden, Mälarslättsnatur, i s.
övervägande skog. 1,530 har åker. Egendom:
Näsbyholm. Kyrkan torde i sina äldsta delar
härstamma från noo-talets senare hälft. Ingår
i Vansö och H:s pastorat i Strängnäs stift,
Domprosteriet; tillhör storkommunen
Vårfru-berga.
Häradsallmänning, allmänning, som tillhör
samtliga ägare av i mantal satt jord inom
häradet el. av fastigheter, med vilka enl. bestämmelse
vid jorddelning förenats dylik delaktighet i h.
För h. gäller nu en särskild lag av 13/s 1932.
Häradsdomare, i konung Kristofers landslag
omnämnd domare, som på häradshövdingens
uppdrag dömde i hans ställe. Inom häradsrätten
hade h. som nämndens ledare en betydelsefull
uppgift till 1600-talets slut, då häradshövdingens
ställning stärktes. Ännu i våra dagar är h. en
hederstitel, som häradshövdingen tilldelar en
ledamot av nämnden, vanl. den äldste.
Häradshammar, socken i Östergötlands län,
östkinds härad, på Vikbolandet; 91,19 km2, 964
inv. (1951). Sträcker sig från inre Vikbolandets
av bergåsar splittrade slättbygd mot n. ö. till
Bråviken. 2,491 har åker. Egendomar: Lönö
och Sörbyholm; en plantskola tillhör
Skogsvårds-styrelsen. Bland fornminnen märkes en
borglämning (vid Gårdsjö). Kyrkan är trol.
medeltida. Pastorat i Linköpings stift, Vikbolands
kontrakt; tillhör storkommunen ö. Vikbolandet.
Häradshövding, urspr. den av
häradsmenig-heten valde ledaren för häradstinget i
Götalandskapen. I danska och norska härad förekom ej
h:s ämbete. I Svealandskapens hundare leddes
tinget av två domare. Häradshövdingeämbetet
infördes i hela det svenska riket, särskilt genom
inflytande av landslagen. Enl. denna skulle
häradet utse tolv män för att jämte lagmannen
upprätta förslag på tre inom häradet bosatta män,
av vilka konungen utnämnde en. Under senare
medeltiden slog den uppfattningen alltmer igenom,
att h:s syssla vore att behandla i främsta
rummet som en förläning av häradshövdingeräntan,
varmed likväl följde skyldigheten att vid
förhinder för räntehavaren genom en vikarie sörja för
skötseln av ämbetsgöromålen. Långt in på
1600-talet tjänstgjorde på grund härav merendels icke
h., utan en av honom förordnad, ofta föga
skolad vikarie, lagläsare el. lagförare,
skötte tjänsten. Nämnden fick därför en stark
maktställning inom rätten. Omkr. 1680 gav Karl
XI byråkratisk stadga åt h:s ämbete genom att
ålägga h. att vara bosatt inom domsagan och
själv tjänstgöra. H:s makt inom domstolen
ökades, och i 1734 års lag fastslogs, att endast
en enhällig nämnd kunde överrösta honom.
Enligt rättegångsbalken 1942 har detta modifierats
så, att om 7 nämndemän äro ense, deras
mening gäller. H:s geografiska ämbetsområde
kallas domsaga, varav f. n. 117 finnas i Sverige.
H. utnämnes av K. m:t; för behörighet fordras
att ha avlagt viss jur. akad. examen samt, enl.
praxis, en lång tids utbildning vid häradsrätt
och i hovrätt. Titeln vice h. tilldelades av
hovrätterna sedan 1700-talet och till 1894 som titel
utan motsv. ämbetsställning sådana personer, som
efter avlagd jur. examen hållit ett visst mindre
antal tingssammanträden. 1918—25 återupptogs
titeln men har sedan ånyo fallit ur bruk. — I
Finland utdelas titeln vice h. fortfarande av
hovrätterna, sedan vederbörande genom
tjänstgöring i domsaga gjort sig grundligt förtrogen
med praktisk domarverksamhet.
Häradskär, lots- och fyrplats i s. delen av
Östergötlands skärgård, 11 km s. ö. om Gryt.
Häradsnämnd, se Häradsrätt och Nämnd.
Häradsrätt, allmän underrätt på landsbygden
och i åtskilliga städer, som ”lyda under
landsrätt”. H. består av häradshövding och nämnd.
För att h. skall vara domför måste i regel minst
7 nämndemän vara närvarande i rätten.
Nämnden deltager i prövningen av målen i deras
helhet. Varje h. har ett, vanl. inom dess
rättskip-ningsdistrikt (tingslag) beläget, fast tingsställe,
där h. sammanträder. Ang.
sammanträdesordning-en se Ting. Jfr Domsaga, Domstol och Härad.
Häradsskrivare, titel på den under
länsstyrelsen lydande tjänsteman, som handhar
förvaltningen av ett fögderi. H:s huvudsakliga uppgift
är att förrätta mantalsskrivning, biträda och
övervaka taxeringsarbetet, ombesörja debitering
av kronoutskylder, upprätta röstlängd för val
till A. K. och för prästval samt att föra
pen-sionsavgiftsförteckningar m. m. ävensom
jorde-boken.
Häradssyn, jur., den syn, som kan ådömas
att hållas av häradshövding och nämnd, när
jordägare tvista med varandra om ägor el.
ägogrän-ser. Den dom, som avkunnas kallas s y n e d o m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
