Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höflich, Lucie - Höft - Höftben, Höftkam - Höftsjuka - Hög (gravhög) - Hög (Hälsingland) - Hög, Höj (Malmöhus län) - Högadel - Högalid (Kalmar län) - Högalid (Stockholm) - Högaltare - Höganäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Höft—Höganäs
758
Reinhardts teatrar och har senare framträtt på
skilda scener, huvudsaki. i Berlin. H. är en
konstnärinna av sällsynt mångsidighet,
behärskande de mest skilda stilarter. Bland hennes yppersta
rollskapelser märkas Minna von Barnhelm och
Rose Bernd.
Höft (lat. co’xa), övergångspartiet mellan
bålen och nedre extremiteten, den av bäckenbenets
sidokant orsakade upphöjning och dess
omgivning nedåt. De i bäckenet ingående
höftbenen ha en övre tjock, rundad kant, h ö f t k a
m-m e n, som fram mot ljumsken slutar i en knöl.
Se bild vid Bäcken.
Höftben, Höftkam, se Höft.
Höftsjuka (lat. coxitis), i vidsträckt
bemärkelse varje sjukdom i höftleden, i mera begränsad
den mycket allvarliga tuberkulösa h., som,
vanligare hos barn och ungdom än hos vuxna, efter
■en ofta flerårig sjukdomstid mer el. mindre
förstör höftleden. Begynnelsesymptomen äro ofta
mycket smygande — obetydlig hälta, tidtals
smärtor, ibland först i knät. Även den
obetydligaste hälta hos barn kan vara inledningen till
en synnerligen allvarlig h. Behandlingen av h.
sker bäst på ortopediska specialavdelningar och
på sanatorier för ben- och ledgångstuberkulos.
— Under benämningen h. går ofta en annan
åkomma, näml, den medfödda h ö f 11 u x
a-tionen. Denna sjukdom beror på en
missbildning av höftledens ledpanna, så att ledhuvudet
glider ur denna och blir liggande ovanför leden.
Barnet börjar gå sent, och snart märker modern,
att det haltar el. vaggar vid gången. Vid tidig
behandling kunna inemot 90 °/o bli återställda.
Hög, i den speciella betydelsen ”gravhög”,
ingår i åtskilliga svenska ortnamn, däribland
Malmö (äldre Malmöghe) och två skånska
härads-namn, Vemmenhög (”Vämunds hög”) och Oxie,
äldre O shög e (möjl. ”gravhögarna vid källan”),
vidare t. ex. Hammenhög (”Hamunds hög”),
ödeshög, Hilleshög, Anundshög.
Hög, socken i N. Hälsinglands domsagas
tingslag, strax n. v. om Hudiksvall; 79,20 km2,
671 inv. (1951). Tillhör i s. kustlandet;
skogslandet i n. når 328 m ö. h. 831 har åker.
Socknen är rik på gravhögar (mer än 250), de flesta
i större fält. Den väldiga ”Kungshögen” ö. om
kyrkan är en urgammal tingsplats. Till den
tornlösa, rektangulära kyrkobyggnaden av sten
fogades 1702—03 nytt kor. Klockorna hänga i
stapel. Ingår i Hälsingtuna, H:s och Ilsbo pastorat
i Ärkestiftet, Sundhede kontrakt; tillhör
storkommunen Forsa.
Hög, Höj, socken i Malmöhus län,
Harja-gers härad, vid Kävlingeån, n. v. om Lund;
6,75 km2, 365 inv. (1951). Ligger på
Lundaslät-ten. 620 har åker; skog saknas. Egendom: Ellbo.
Tegelbruk. Den romanska absidkyrkan är från
noo-talets slut. Ingår i Kävlinge och H:s
pastorat i Lunds stift, Harjagers kontrakt; tillhör
storkommunen Löddeköpinge.
Högadel, de högsta rangklasserna inom adeln,
t. ex. i Sverige grevar och friherrar, i utlandet
ofta även hertigar och markiser.
Högalid, se Södra Kalmar läns folkhögskola.
Högalidskyrkan.
Högalid, församling i Stockholm, utgörande
ett pastorat i Stockholms s. kontrakt av
Stockholms stift, omfattar v. Södermalm och
Långholmen; 37,795 inv. (1952). H. utbröts 1925 ur
Maria Magdalena förs. Kyrkan, med ett
dominerande läge på västligaste Södermalm, är en
av Sveriges märkligaste från 1900-talet. Den är
uppförd 1917—23 i originell och kraftfull
tegelarkitektur efter ritningar av I. Tengbom.
Väst-portalen är rikt utformad med granitskulptur,
koret flankeras av två smäckra torn. Kyrkans inre
är smyckat av bl. a. konstnärerna G. Torhamn,
E. Jerken, O. Hjortzberg och N. P. Ringström.
1939 invigdes intill kyrkan en urnlund, ritad av
Tengbom och prydd med bl. a. en fresk av A.
Fougstedt.
Högaltare, se Altare.
Höganäs, stad i Malmöhus län, vid
Öresund c:a 20 km n. om Hälsingborg; 5,99 km2,
6,952 inv. (1952). H. var, innan Eric Ruuth
1797 på allvar upptog kolbrytningen i H., blott
ett obetydligt fiskläge, och H:s utveckling har
väsentligen betingats av Höganäsbolagets, nuv.
Höganäs-Billesholms ab., utveckling. Först 1853
fick H. genom utbrytningen av H. bruksförs. från
Väsby en egen samhällsorganisation, vilken i
första hand omfattade blott industrisamhället och ej
det mellan dettas båda huvudbebyggelseområden,
Ryd och Bruket, belägna fiskläget; först när
bruksförs. och H. gamla samhälle 1919
samman-slogos, blevo dessa förhållanden ordnade. Ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
