Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hököpinge - Höland - Hölderlin, Friedrich - Hölebo - Hölick - Höljebro - Hölleforsens kraftverk - Höllviken - Hölscher, Gustav - Hölster - Hölty, Ludwig Heinrich Christoph - Hölö - Hömb - Hönefoss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Höland—Hönefoss
790
i Gässie, Eskilstorps, Arrie och H. pastorat i
Lunds stift, Oxie kontrakt; tillhör storkommunen
Vellinge.
Höland [-an], kyrkby i Akershus fylke, Norge,
12 km ö. om öieren. — Vid inryckningen i Norge
1716 överrumplade och slog Karl XII i H. de
fientliga bevakningstrupperna under överste
Kruse, vilket möjliggjorde fälttågets snabba
utförande.
Hö’lderlin, Friedrich, tysk skald (1770—
1843). Han studerade i Tübingen och Jena, blev
1795 informator hos bankiren Gontard i
Frankfurt a. M., fattades
där av djup böjelse
för sina lärjungars
moder (av H.
besjungen som ”Diotima”)
och lämnade 1798
Frankfurt för att ej
framkalla
misstydningar. Han vistades sedan
i Homburg, tog 1801
plats i Bordeaux men
återvände 1802
själssjuk till hembygden.
Skenbart återställd
1804, greps han 1806
ånyo av vansinnet.
Se
dan 1808 bodde han, omedveten om livet, hos en
snickare i Tübingen. — Själv utgav H. blott
romanen ”Hyperion” (2 bd, 1797—99) och ett par
övers, av Sofokles (1804). 1826 utgåvos hans
lyriska dikter, 1846 hans saml. verk, flera nya
uppl., bl. a. av F. Zinkernagel (5 bd, 1914—26).
H. intar en egendomlig ställning mellan klassiker
och romantiker; han hade de senares längtan från
samtid och verklighet till en fjärran
skönhetsvärld, som han förläde till ett av Schillersk
idealism skapat forntida Hellas. ”Hyperion” är en
lyriskt hänförd hjältedikt om skönhetstörst och
frihetslängtan, ”Empedokles” ett ofullbordat
drama. Högst nådde H. i sin melodiskt fulländade
ode- och hymnpoesi, som vanl. har antik metrisk
form. Länge undanskymd, började den
uppmärksammas av och öva inflytande på Nietzsche,
Stefan George m. fl. Nu står den i centrum av den
tyska litteraturhistoriska forskningen. — Se
mo-nogr. av N. v. Hellingrath (1921), F. Seebass
(1922), S. Zweig, ”Der Kampf mit dem Dämon”,
bd 2 (1925), W. Böhm (2 bd, 1928—30), W.
Michel (1940).
Hölebo, härad i Södermanlands län, vid
Östersjön och inloppet till Södertälje; omsluter Trosa;
338,25 km2, 5,633 inv. (1951). Socknar:
Västerljung, Trosa-Vagnhär ad, Mörkö och Hölö. H.
tillhör Nyköpings fögderi och domsaga
(tingsställe Nyköping); Västerljung och
Trosa-Vagn-härad ingå i Daga kontrakt, Mörkö och Hölö i
Södertälje kontrakt av Strängnäs stift.
Hölick, fiskläge i Rogsta sn i Hälsingland.
Höljebro, kraftverk i Ljusnan, 8 km från
mynningen vid Marmans utlopp, utbyggt 1932 med
7,000 kW, utökat 1938 till 15,000 kW; fallhöjd
15,5 m; ägare är Bergvik och Ala nya ab.
Hölleforsens kraftverk, i Indalsälven, 80 km
ovan mynningen, utbyggt 1945—50 till 125,000
kW.
Höllviken, badort och villasamhälle i St.
Hammars sn i s. v. Skåne, vid den grunda bukten
Höllviken av Öresund innanför Skanör och vid
statsbanelinjen Vellinge—Falsterbo (station
Höll-viksnäs); 745 inv. tills, m. Kämpinge på
östersjösidan (i Rängs sn). Sedan slutet av 1920-talet
har H. utvecklats till en omtyckt semesterort,
särsk. för malmöborna; här finnas c:a 2,000
sommarvillor, många semesterhem, barnkolonier,
hotell, restauranger och pensionat. På sydkusten
ypperligt havsbad.
Hölscher, Gustav, tysk teolog (f. 1877),
prof, i G.T :s exegetik i Giessen 1920, i Marburg
1921, i Bonn 1929 och i Heidelberg 1935. I H:s
teologiska författarskap märkas hans huvudarbete
”Die Profeten” (1914) samt ”Geschichte der
is-raelitischen und jüdischen Religion” (1922), ”Das
Buch Hiob” (1937) och ”Die Anfänge der
hebrä-ischen Geschichtsschreibung” (1942).
Hölster. 1) (Bot.) Se Blad, sp. 187. — 2)
(Krigsv.) Förr läderfodral för förvaring av
pistoler.
Hö’lty, Lu d wig H einr ich Christoph,
tysk skald (1748—76). Han tillhörde Göttinger
Dichterbund. H. skrev vår- och kärlekssånger,
blida, mjuka, melankoliska visor och behandlade
folkliga spökmotiv. Kritisk upp. i 2 bd av W.
Michael (1914—18). — Monogr. av H. Ruete
(1883).
Hölö, socken i Södermanlands län, Hölebo
härad, innanför Mörköfjärden, s. om Södertälje;
83,62 km2, 1,579 inv. Ü951)- Är en av berg och
skogsdungar splittrad slättbygd, omgiven av
bergiga skogsmarker; i s. v. sjön Långsjön. 2,823
har åker. Vid V. stambanan ligger
stationssamhället Hölö (255 inv.) med orgelfabrik,
tillhörande Åkerman & Lunds nya orgelfabriks ab.. I
H. ligga vidare Edeby marmorbrott med sliperi
samt egendomarna Tullgarn, Vrå, Edeby säteri,
Åbykvarn, Tösta, Hälleby och Kjulsta. Flera
järnåldersgravfält finnas, bygdeborgar och tre
runstenar. Av kyrkan, kallad Fredrik Adolf, är
endast tornet från 1400-talets mitt kvar av den
medeltida byggnaden, som i övrigt 1792—96
ersattes med den nuv. Av kyrkan i den medeltida
socknen övre Hölö är en gråstensruin kvar.
Pastorat i Strängnäs stift, Södertälje kontrakt; bildar
tills, m. Mörkö storkommunen Hölö; 139,95 km2,
2,528 inv. (1952); i Nyköpings domsaga.
Hömb, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, n. v. om Tidaholm; 17,00 km2, 201 inv. (1951).
Genomflytes av ösan (till Tidan) och är en till
stora delar skogtäckt slättbygd. 597 har åker.
Egendom: Kaflås. Kyrkan är till sin v. del från
romansk tid. Ingår i Varvs, Kungslena och H:s
pastorat i Skara stift, Vartofta kontrakt; tillhör
storkommunen Dimbo.
Hönefoss, stad i Buskerud fylke, s. Norge,
vid sammanflödet mellan Ådalselva (Begna) och
Randselva; 3,500 inv. Bland industriella
anläggningar, som utnyttja Ådalselvas inom staden
belägna fall, Hönefossen (21 m; 14,500 hk
utbyggda), märkes en pappersemballagefabrik. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
