Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hövitsman - Hövärde - Höyer, Cornelius - Höyesterett - Höör (Hör) - Höörsandsten - I - Ia. - IAAF - IAHF - Iakchos - Iamblichos - Iapetos - I armén kvarstående officerare - Iași, Jassy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Hövitsman—lasi
812
Hövitsman kallades under medeltiden och
början av nyare tiden innehavaren av ett större el.
mindre slottslän, på 1500-talet och i början av
1600-talet även befälhavaren över en större el.
mindre truppstyrka till lands el. sjöss.
Hövärde, se Fodermedel, sp. 713.
Höyer [hoi’-], Cornelius, dansk
miniatyrmålare (1741—1804), prof, och sekr. vid
konst-akad. i Köpenhamn, på sin tid europeiskt ryktbar.
H. är representerad bl. a. i Nationalmuseum med 2
Gustav III-porträtt och 2 damporträtt
(Wican-derska samlingen) samt i Köpenhamn.
Höyesterett’ [hoi-], Norges högsta domstol,
inrättades 1815 och består nu av en ordf., kallad
justitiarius, samt 18 ord. domare, 5 extra domare
och ett större antal vid behov tillkallade. H.
arbetar å avd. och är i allm. domför med 7 led. å
avd. — Litt.: G. Hallager, ”Norges h. 1815—
1915” (2 bd, 1915—16).
Höör (förr Hör). 1) Landskommun i
Malmöhus län, Frosta härad, n. om Ringsjön; 54,70
km2, 1,165 inv. (1951). Höjer sig från Ringsjön
mot n.; omväxlande odlad slätt, lövskog,
Ijung-och mossmark. 1,790 har åker. I H. ligga
sportplatsen Frostavallen, Holma alkoholistanstalt,
Rönneholmshemmet och Sätoftahemmet (för
manliga, resp, kvinnliga epileptiker), blindhem samt
egendomen Misseröd. I H. har brutits och
huggits höörsandsten. Om kyrkan se H. 2). H.
ingår jämte H. 2) i H:s och Munkarps pastorat i
Lunds stift, Frosta kontrakt; tillhör
storkommunen N. Frosta.
2) Köping, omsluten av H. 1), vid S.
stambanan; 6,14 km2, 3,127 inv. (1952).
Stationssamhället hade mot slutet av 1800-talet utvecklats
raskt men har ännu icke helt sammanväxt med
den gamla kyrkbyn; 1901 blev H.
municipalsam-hälle, och 1939 upprättades H:s köpingskommun.
H. är ett betydande handelscentrum. Här finnas
bl. a. samrealskola och lanthushållsskola
(Åkersberg), apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär. Bland industrierna märkas konfektionsfabrik,
handsk- och skinnklädesfabrik, mekanisk verkstad,
tillhörande Maskinfabriks-ab. Gothia,
motorpump-fabrik, metallvarufabrik, cementgjuterier och
snickerifabriker. Den ursprungliga, romanska
kyrkan, uppförd av Mårten funtsnidare, har
genom till- och ombyggnader blivit mycket
förändrad. — Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1951 485,000 kr och å
annan dyl. fastighet 16,722,000 kr; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick
s. å. till för fysiska personer m. fl. 7,491,000 kr
och för svenska aktiebolag 159,000 kr.
Höörsandsten, geol., en till understa lias
hörande avlagring, som förekommer som spridda
erosionsrester i trakten n. v., n. och s. ö. om
Ringsjön i Skåne. H. vilar direkt på urberget. Dess
undre del, ”kvarnstenen”, utgöres av en grov,
delvis konglomerat förande och stundom med
kolsmulor bemängd arkos med starkt kaoliniserad
fältspat; har använts vid tillverkning av
kvarnstenar. Den rika fossila floran, känd sedan
början av 1800-talet, anger kvarnstenens ålder till
basala lias. Närmast ovanpå följer ofta en
ävenledes växtförande eldfast lera och därpå en
finkornig, ljusgrå—vit kvartssandsten,
”skell-ningsstenen”, vilken redan under medeltiden
bröts till byggnadssten, t. ex. för Lunds
domkyrka. Denna avd. är en grund- och
brackvattens-bildning av samma ålder som slipsandstenen n.
om Hälsingborg. Yngre äro de lösa block av h.,
som träffas kring Brandsberga.
Iär nionde bokstaven i svenska alfabetet; det
finns i samma form i latinet. I svenskan är
i vanl. tecken för i-ljud, sällan stumt (t. ex.
i Sverige) el. uttalat som j (t. ex. i nation) i
lånord. I jämte föregående g, s, ss, st, t i
lånord beteckna tillsammans ofta /-ljud, t. ex.
religiös, division, mission, Kristian, lektion’, xi
betecknar ibland kf, t. ex. reflexion. I andra språk
har i-tecknet de mest skiftande ljudvärden.
I el. i förekommer i många förkortnin
g-a r, t. ex. för lat. idem, imperator, inf ra, iter,
Jupiter, Julius och som taltecken = 1. I
matematiken är i tecken för den imaginära storheten
V—1. I användes även som beteckning för sv.
inf.-reg. (I 1, I 2 etc.) och på bilskyltar för
Gotlands län.
la., förk. för amerikanska staten lowa.
IAAF, förk. för International Amateur
Athle-tic Federation.
IAHF, förk. för International Amateur
Hand-ball Federation.
Ia’kchos [-k-] (lat. Ia’cchus), grek, myt., en
vanl. med Dionysos identifierad gud, som
förekom i Eleusinska mysterierna.
Ia’mblichos [-k-], nyplatonsk filosof från
Chalkis i Celesyrien, levde i förra hälften av
300-talet e. Kr. I anslutning till Plotinos’ system
införde han en hierarki av mellanväsen mellan gudar
och människor och utbyggde den allegoriska
tolkningsmetoden av de religiösa företeelserna. Han
synes härigenom ha lyckats att infoga element av
allsköns orientaliska religioner, vidskepelse och
undertro i en hednisk teologi. Av I :s verk om
py-tagoréernas åsikter äro fem böcker bevarade.
Ia’petos (grek. Iapeto’s, lat. Ia’petus), grek,
myt., en bland titanerna, son till Uranos och Gaia,
far till Atlas, Prometheus och Epimetheus.
I armén kvarstående officerare, officerare,
vilka före 27/s 1908 tilldelats fullmakt på grad i
armén och i samband med avgång från
beställning på stat el. i reserven erhållit tillstånd att
t. v. el. på viss tid kvarstå i armén.
lasi [ja/], Jassy, stad i landskapet Moldova,
Rumänien, vid floden Bahluiu (till Prut) ; 109,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
