Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ideala tal - Idealisera - Idealisk - Idealism - Idealist - Idealitet - Idéassociation - Ideell - Idefjorden - Idéflykt - Idegran, id, barrlind - Idéhistoria - Idehult - Idem - Idenor - Idensalmi - Identifiera - Identisk - Identitet - Identitetsbricka - Identitetsfilosofi - Identitetskort - Ideografi - Ideogram - Ideologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Idealisera—Ideologi
826
hörande algebraiska talen, om man’ med desamma
associerar vissa till talkroppen icke hörande tal,
s. k. ideala tal.
Idealisera, föreställa sig el. framställa något
bättre (närmare dess ideal), än det är.
Idealisk, som utmärker ett ideal; urbildlig,
fulländad.
Idealfsm. Med i. förstås ofta dets. som
subjektivism, d. v. s. den uppfattning, enl. vilken
det varande endast existerar i ett el. flera
subjekts uppfattningar. Ofta brukas dock i. för att
beteckna en världsåskådning, enl. vilken det ges
höga osinnliga realiteter, som icke endast äro
grund till allt utan även äro det högsta goda.
Ideali’st, anhängare av idealismen i filosofisk
el. estetisk mening (se Idealism) ; människa, vars
åsikter och handlingar röja strävan efter
upphöjda, osjälviska mål el. tro på religiösa,
sedliga, humanitära, estetiska ideal; svärmare,
drömmare, opraktisk entusiast.
Idealitet, egenskapen att vara ideell.
Idéassociation, det förhållandet, att en
uppfattning väcker till liv i medvetandet, d. v. s.
aktualiserar i detta, en minnesbild. Problemet blir
då, varför just denna minnesföreställning
aktualiseras ibland de många möjliga. Hos Platon
finner man läran att likhet emellan företeelser
betingar association och vidare, att dylik
förbindelse betingas av att man samtidigt uppfattat
vissa företeelser (se Beröringsassociation).
Ari-stoteles tillägger samvaro i rummet och kontrast
som associationsgrunder. Dessa fyra
grundformer äro grundläggande för associationsteorierna,
även om ihärdiga försök ha gjorts från skilda
håll att återföra någon eller några av dessa
typer till andra. Så har man t. ex. sökt
att förklara kontrasten som ett slags likhet.
Om i :s betydelse för det psykiska livet äro nu
meningarna mycket delade. Några mena, att
föreställningar stundom stiga upp i medvetandet utan
association; andra anse, att associationer alltid
föreligga, ehuru omedvetna. — En huvudfråga för
filosofien har varit den, om all enhet i
medvetandet har uppstått genom association (se Hume) el.
om det finns en urspr. enhet mellan
föreställningarna (se Kant). — Litt.: A. Herrlin,
”Minnet och dess pedagogiska problem” (3 :e uppl.
I932).
Idee’ll, översinnlig, existerande blott som idé,
tanke-; upphöjd, riktad på högre syften;
osjälvisk. — Om ideella föreningar se
Förening.
Idefjorden, no. Iddefjord, fjord av Skagerak,
tills, m. det trånga inloppet Svinesund gräns
mellan Bohuslän och Norge; längd 25 km.
Idéflykt, se Sinnessjukdom.
Idegran, id, barrlind, Ta’xus baccäta,
mindre träd el. buske av fam. Taxaceae bland
barrträden, med utstående, kransställda grenar och
tvåsidigt riktade, platta, fleråriga, i regel
mörkgröna barr. Honblommorna sitta ensamma i
bladvecken. Fröet är vid mognaden nedtill omgivet
av ett skålformigt, rött, saftigt fröhylle. I.
förekommer sällsynt i s. och mellersta Sverige. Den
växer mycket långsamt och kan nå en ålder av
bortåt 2,000 år. I. odlas under många former i
trädgårdar och tål lätt klippning. Barren ha besk
smak och äro giftiga. — Se bild 6 å pl. vid
Barrträd.
Idéhistoria, se Lärdomshistoria.
Idehult, samhälle i Madesjö sn i Småland.
Idem, lat., den- el. detsamma.
Idenor, socken på Hälsinglandskusten, N.
Hälsinglands domsaga, Gävleborgs län, närmast s.
om Hudiksvall; 50,64 km2 (land); 992 inv. (1951).
Genomflytes av Delångersån. 542 har åker.
Kyrkans långhus härstammar från medeltiden. Ingår
i Hudiksvalls och I :s pastorat i Ärkestiftet,
Sund-hede kontrakt; tillhör storkommunen Hudiksvall.
Idensalmi [i’d-] (fi. Hsalmi). 1) Stad i Kuopio
län, Finland. Anlagd som köping 1860;
stadspri-vilegier 1891; 4,335 inv., finsktalande. — 2)
Kommun i samma län; 734 km2, 13,300 inv.,
finsktalande.
Identifiera, igenkänna; fastställa, vem en viss
person verkligen är; uppvisa enheten av två (el.
flera) föremål, begrepp o. s. v. — Subst.:
Identifikation el. Identifiering.
Ide’ntisk, en och samma; liktydig, likalydande.
Identitet (av lat. i’dem, detsamma), filos.
Identiska äro företeelser, som fullständigt
sammanfalla. Den s. k. logiska identitetslagen (A är A)
utsäger eg. endast, att man icke får tilllägga
ett föremål andra bestämningar, än det har, och
icke frånkänna det sådana, som det äger.
Identitetsbricka, krigsv., tilldelas
försvarsvä-sendets personal vid krigstj änstgöring att bäras i
kedja om halsen. På i. präglas
truppregistre-ringsmyndighetens beteckning, innehavarens
iden-titetsnummer samt blodgrupp.
Identitetsfilosofi, den åskådning, enl. vilken
det absoluta är identitet el. indifferens av
motsatser, t. ex. av subjektet och objektet. Se
Schel-ling.
Identitetskort, se Postens identitetskort.
Ideografi (av grek. ide’a, idé, och gra’fein,
skriva), begreppsskrift. I. sammansättes ej av
bokstäver och har intet samband med (tal-)
språket. Ett ideografiskt tecken (i d e o g r a m) är
internationellt, i den mån dess betydelse fått
uttryck på olika språk, t. ex. siffrorna (l, 2, 3
o. s. v.), +,—, \/, % m. fl. Kinesernas och
egypternas bildskrift är i.
Ideogra’m, se Ideografi.
Ideologi (till grek, ide’a, idé, och lo’g os, lära),
fil. Hos den franske filosofen Destutt de Tracy
dyker termen i. upp 1796 (i boktitel 1801) för
att beteckna en psykologisk och kunskapsteoretisk
undersökning av föreställningarna (les idées).
Napoleon I började bruka i. som beteckning för
opraktiska, verklighetsfrämmande åsikter i
samhällsfrågor. Enl. Marx är i. den juridiska,
politiska, religiösa, konstnärliga och filosofiska
”överbyggnaden” på de ekonomiska
produktionsförhållandena såsom social ”underbyggnad”. Ofta
fattar man sambandet mellan klassintresse och i.
så, att i. är till för att dölja el. försköna de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
