Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Befolkning och bebyggelse - Politisk indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Indien
894
Ung braman (t. v.) och maharaja.
tidigt som den materiella och andliga kulturen
blir lägre. På såväl det religiösa som det sociala
området visa dessa mörkhyade folk så många
primitiva drag, att man har anledning att i dem
söka I:s äldsta nu levande befolkning. Mycket
tyder på att de tidigare haft en långt större
utbredning, men de bebo nu till största delen
Dekkan-halvön och utgöra huvuddelen av de s. k.
dravidafolken (jfr Dravida). Där indoarierna
och draviderna mötts, har ett biandfolk uppstått,
ario-dravider, som är det dominerande
folkslaget inom Ganges-dalen från ö. Punjab till s.
Bihar. De högre skikten inom detta biandfolk
visa större släktskap med indoarierna än med
draviderna, medan det hos de lägre folkskikten
är tvärtom. Det vill synas, som om denna
rasskillnad har medverkat till utvecklingen av
kastväsendet, som just i dessa trakter är starkt
differentierat.
Det indiska ordet för kast låter förmoda, att
kastväsendet har sin rot i rasolikheter,
men det är mycket svårt att framlägga säkra
bevis för kastväsendets ursprung. En del kaster
kunna definieras som en samling av familjer,
som bära samma namn och som i allm. äro
förbundna inbördes genom en speciell sysselsättning
samt vilkas enskilda medl. ha gemensam
härstamning och ständigt ägna sig åt samma yrke. Det
finns i I. c:a 2,400 kaster, som i sin tur äro
uppdelade på en mängd underavd. Högst i rang
stå bramanerna, präststånden, vilka räkna c:a 15
mill. medl., medan parias, de kastlösa, utgöra c:a
20 ”/o av I:s befolkning. Kastväsendet är icke
blott en skråorganisation, utan även en religion
och ett slags stat i staten, som under tidernas
lopp övertagit en del av statens funktioner, t. ex.
omsorgen om gamla, sjuka och föräldralösa. —
I språkligt och religiöst avseende är I. mycket
splittrat, se nedan under Språk, resp. Religiösa
förhållanden.
1941 uppgick I:s folkmängd till 389 mill.
Under perioden 1931—41 hade I. en årlig
befolkningstillväxt av 3,6 mill., trots att dödligheten
uppgick till 22 %o. Medellivslängden är blott 26
år. 40% av befolkningen äro under 15 år, blott
2 «/o över 65 år. Den genomsnittsliga
folktätheten är 95 inv. per km2, men eftersom I. är
ett utpräglat jordbruksland, är folktätheten
mycket varierande och starkt beroende av odlings-
möj ligheterna. I Ganges-dalen som helhet är
folktätheten över 100 per km2, i Hindustan och
Bengalen överstiger den 200 per km2; i Dekkans
kusttrakter är den 100—200, i det inre av
halvön 50—100, medan den inom de torra områdena
i n. v. i allm. understiger 25 inv. per km2.
Större delen av I:s befolkning bor i byar med
något tusental inv. Husen äro av ganska
primitivt slag. Endast c:a 13V0 av befolkningen bo
i städer. Trångboddheten i städerna är mycket
stor; att 8—10 personer bebo en enrumslägenhet
är icke ovanligt. De största städerna äro: i I
n-diska unionen Kalkutta (2,610,256 inv.
1941; inkl, förstäder), Bombay (1,489,883),
Madras (777,481), Hyderabad (739,159), Ahmadabad
(595,210) och Delhi (695,686; inkl, förstäder)
samt dessutom över 40 städer med mer än
100,000 inv.; i Pakistan Lahore (849,000),
huvudstaden Karachi (1 mill.), Dacca (401,000),
Rawalpindi (243,000), Multan (190,000),
Pesha-war (114,000) och Sialkot (152,000).
Politisk indelning. Sedan 1947 är L uppdelat
på två stater, Indien (eng. India-, här kallat
Indiska unionen) och Pakistan, av
vilka det förstn. är betydligt större än det
senare. Pakistan består av två delar, en i n. v.
och en i n. ö. I. 85,9 ”/o av Pakistans befolkning
Stater och territorier Folkmängd 1951
■A) 1. Assam1) 9,129,442
2. Bihar 40,218,916
3. Bombav 35.943,559
4. Madhya Pradesh 21,327,898 56,952,332
5. Madras
6. Orissa 14,644,293
7. Punjab 12,638,611
8. Uttar Pradesh 63,254,118
9. V. Bengalen 24,786,683
B) 1. Hyderabad 18,652,964
2. Jammu och Kashmir1) —
3. Madhya Bharat 7,941,642
4. Mvsore 9,071,678
5. P.E.P. S. U.2) 3,468,631
6. Rajasthan 15,297,979
7. Saurashtra 4,136,005 9,265,157
8. Travancore—Cochin
C) 1. Ajmer 692,506
2. Bhopal 838,107
3. Bilaspur 127,566
4. Coorg 229,255
5. Delhi 1,743,992
6. Himachal Pradesh 989,437
7. Kutch 567,825
8. Manipur 579,058
9. Tripura 649,930
10. Vindhya Pradesh 3,577,43!
D) Territorier 0. a. områden
1. Andaman och Nicobar Islands .. 30,963
2. Sikkim 135,646
Indiska unionen 356,891,624
*) För Jammu och Kashmir samt bergsstammarna i
Assam föreligga inga censussiffror för 1951. Den
beräknade folkmängden för dessa områden var 1950 resp.
4,37 mill. och 560,000.
2) Patiala och East Punjab States Union.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
