- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
931-932

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indonesiska språk - Indore - In dorso - Indoskyter - Indossament - Indra - Indragningsmakt - Indragningsstaten - Indre - Indre-et-Loire - Indrivning, Indrivningsavgift - In dubio - Inducera - Induktans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

931

Indore—Induktans

932

malaj o-polynesiska (austronesiska) språkstammen
hörande språken. Dit höra de egentliga
malajiska språken på Sundaöarna och Moluckerna,
språken på Filippinerna och Formosa samt
ma-lagassiskan på Madagaskar.

Indore [eng. utt. indä’], i) Förutv. stat, som
uppgått i staten Madhya Bharat, i Indiska
unionen; 25,729 km2; 1,5 mill. inv. L består av flera
områden, som genom floden Narbada delas i
två delar. Den n. delen ligger på Malwaplatån,
har fruktbar svartjord med bomulls- och
sädesodling. S. delen upptages av Vindhyabergen.

2) Stad i I. 1), 520 m ö. h., vid floden
Saraswati; 205,000 inv. Folkmängden har
fördubblats 1921—41, och I. har blivit en betydande
handels- och industristad (textilindustri). I. har
många vackra furstepalats och tempel.

In do’rso (av lat. do’rsum, rygg), på
baksidan (av en växel o. s. v.).

Indoskyter (skt. Saka) kallades av antika
geografer de folk av iranskt och centralasiatiskt
ursprung, som från n. och v. inträngde i Indien
under århundradena närmast f. Kr.

Indossame’nt (av ital. indossare, till in, på,
och dorso, rygg), endossement,
endosse-r i n g, anteckning om överlåtelse av växel, check
el. annan värdehandling. I., som tecknas på
handlingens baksida, benämnes fullständigt,
om det innehåller namnet på den person, till
vilken överlåtelsen sker (indossatarie, indossat,
endossatarie, endossat). Består i. endast av
överlåtarens (indossentens, endossentens)
namnteckning, kallas det blankoindossament el.
i. in b 1 a n k o.

Indra, vedareligionens populäraste gud,
hjälten i otaliga strider och kärleksäventyr,
utrustad med en oerhörd aptit och drickande väldiga
mängder av offerdrycken soma. I. strider mot
demonerna; framför allt prisas på otaliga
ställen i Rigveda hans seger över draken Vritra,
ur vars våld han befriade vattnen, de himmelska
korna. Som krigsgud var han krigarkastens
gud, han kallades konung, och man har, med
rätt el. orätt, i honom sett en personifikation av
ariernas strider vid erövringen av Indien från
dess äldre bebyggare. Med vedisk tid var hans
roll i huvudsak utspelad. Han levde dock kvar
i folktro och saga, och i hinduismen
förekommer han ännu som regnets givare. — Litt.: H.
Zimmer, ”Maya. Der indische Mythos” (1936).

Indragningsmakt, en tidigare av
administrativ myndighet utövad makt att förhindra
spridning av tryckt periodisk skrift och att återtaga
ett en gång meddelat tillstånd till sådan skrifts
utgivning. Bestämmelse om i. infördes i T. O.
av 1812. Om i. stadgades i § 4 mom. 8, att
hovkanslern kunde, när han ansåg ett dagblad
eller en periodisk skrift vådlig för allmän
säkerhet eller utan skäl och bevis förnärmande
personlig rätt eller av en fortfarande smädlig
egenskap, genast låta inställa skriftens
utgivande, intill dess, efter anmälan, K. m:t i statsrådet
förordnat, huruvida fortsättning av den inställdi
skriften skulle tillåtas utkomma. På K. m:ts
förordnande ankom även, huruvida utgivaren av

Indra, sittande på sin elefant i ett tempel i Ellora.

indraget dagblad eller periodisk skrift
framdeles finge utgiva annan sådan skrift. Ur
bestämmelserna om tillståndsbevis och om i.
härleder sig uppkomsten av lejda s. k. ansvaringar.
I. avskaffades 1844.

Indragningsstaten. På i. upptas i riksstaten
ersättning åt ämbets- och tjänstemän, vilkas
befattningar indragits vid omorganisation el. dyl.
men som likväl ha rätt till lön.

Indre [ä’dr], dep. i mell. Frankrike; 6,906
km2; 252,075 inv. Huvudstad är Chåteauroux,
vid Loires biflod I. Stor korn- och havreodling.
Betydande boskapsskötsel. Något järnmalm
bry-tes. Industrien är obetydlig.

Indre-et-Loire [ä’dr-e-lcoä’r], dep. i mell.
Frankrike; 6,158 km2; 350,000 inv. Huvudstad
är Tours. Mest odlas vete, havre och
sockerbetor. Boskapsskötseln är obetydlig. Viktig är
vin- och framför allt fruktodlingen (plommon,
äpple, nötter).

Indrivning, Indrivningsavgift, se Uppbörd.

In du’bio, lat., i tvivelsmål. — In du biis non
est age’ndum, i tvivelaktiga fall skall man ej
handla.

Inducera (av lat. indücere, leda, föra in),
införa, inleda; draga en slutsats från det
enskilda till det allmänna.

Indukta’ns, ett mått på elektriska
strömkretsars egenskap att i sin omgivning alstra
elektromagnetiska fält, vilkas fältlinjer äro
sammanlänkade med såväl den strömkrets, av vilken
fältet alstras, som med andra, i närheten
befintliga strömkretsar. Man skiljer därför mellan
självinduktans (i äldre, särskilt tekniskt,
språkbruk benämnd självinduktion) och
ömsesidig i., även kallad ömsinduktans. Enheten
för i. är h e n r y.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 14:18:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free