Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Infanteri - Infanteriartilleri - Infanteribrigad - Infanteriets kadettskola - Infanterihaubits - Infanteriinspektion - Infanterikanon - Infanteriofficersskolan - Infanteripjäs - Infanteriregemente - Infanteriskjutskolan - Infanterisköldar - Infantil - Infantilism - Infarkt - In favorem - Infektera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Infanteriartilleri—Infektera
944
Fig. i. Tysk 75 mm infanterihaubits.
att utstå den moderna stridens eldkoncentrationer
och närstrider. Ett gott soldatmaterial är därför
erforderligt.
Infanteriartilleri benämnes sådant art., som
organisatoriskt ingår i inf.-förband. Jfr
Infanteripjäs.
Infanteribrigad, se Brigad.
Infanteriets kadettskola, se Kadettskolor.
Infanterihaubits, se Infanteripjäs.
Infanteriinspektionen, militär myndighet un
der infanteriinspektören, organiserad
enl. 1914 års härordning. Jämlikt 1942 års,
försvarsbeslut omorganiserades I. till en inf.- och
kav.-avd., ingående i Arméinspektionen. Denna
avd. ingår sedan 1948 i Arméstaben. Sedan 1949
sorterar kavalleriet under pansarinspektören,
varför avd. nu benämnes inf.-avd.
Infanteriinspektören ansvarar närmast för inf:s organisation,
utrustning och utbildning.
Infanterikanon, se Infanteripjäs.
Infanteriofficersskolan, se
Truppslagsofficers-skolor.
Infanteripjäs, vapen, som har karaktären av
artilleripjäs men som är organisatoriskt förenat
med inf. Redan under 1 :a världskriget användes
i., som kännetecknades av ringa vikt, låg
eld-höjd och begränsad skottvid. Under
mellankrigstiden framkommo två olika pjästyper, näml,
infanterihaubitsen och infanterikanonen. Till i.
bruka ibland även granatkastare räknas.
Infanterihaubitserna (fig. z) hade 7,5
—15 cm kaliber, c:a 5 km skottvidd och
voro främst avsedda för sönder skjutning av värn
och skyddsrum och för nedkämpande av levande
mål. Infanterikanonerna hade lägre
kaliber (20—47 mm) och högre utgångshastighet
(800 m/sek). De voro avsedda i första hand för
bekämpning av stridsvagnar. För dessa pjäser
blev benämningen pansarvärnskanon allt
vanligare (betr, dessas vidareutveckling se Pansar
-värnsvapen). Krav på ökad rörlighet och skydd
medförde under 2:a världskriget, att inf.-haubit-
Fig. 2. Amerikansk 105 mm
stormhaubits.
serna inbyggdes i mer el. mindre öppna, pansrade,
självgående lavettage och benämndes
stormhaubits el. stormartilleri (fig. 2).
Fordonet jämte pjäs benämnas stormartillerivagn (sv.
förk. sav). Stormhaubitsernas kaliber är 105—150
mm och fordonsvikten 10—70 ton. Senare infördes
även helt täckta, mera stridsvagnsliknande
storm-artillerivagnar. De hade till skillnad från
stridsvagnarna begränsat sidriktfält och saknade torn.
Efter 2:a världskriget ha i den amerikanska [-infanterifördelningen-]
{+infanterifördelning-
en+} infanterihaubitser
och
pansarvärnskano-ner ersatts med tunga
stridsvagnar. — Mot
slutet av 2:a
världskriget infördes r
e-kylfria infanterikanoner.
Dessa vapen äro
utrustade med
pansarspränggranater, varigenom verkan kan
erhållas även mot
tjockt pansar, trots att pjäserna ha låg
utgångshastighet.
Infanteriregemente, se Infanteri och
Regemente.
Infanteriskjutskolan (InfSS) grundades 1855
och är sedan 1876 förlagd till Rosersberg. Den
har till uppgift att meddela undervisning om inf :s
teknik, utbildningsmetodik och taktiska
användning samt om skyddstj änst. Vid skolan pågår
därjämte en omfattande infanteristisk
försöksverksamhet (se även Truppslagsofficersskolor).
Infanterisköldar, avsedda att skydda enskilda
infanterister mot gevärskulor och skrot, ha
använts under ställningskrig, särsk. under 1 :a
världskriget.
Infantil, tillhörande barndomen; outvecklad.
Infantili’sm betecknar i medicinskt språkbruk
en övergående el. — oftast —• bestående
utvecklingsrubbning, karakteriserad av mer el. mindre
framträdande, kvardröjande ”barnsliga”
(infantila) drag.
Infa’rkt (av lat. infarcire, tillstoppa). 1)
Beteckning på en väl begränsad härd i ett organ,
uppkommen genom en lokal cirkulationsrubbning,
vanl. en tilltäppning (genom emboli el. trombos;
se Blodpropp) av den artärgren, som för blod
till organdelen. Infarkter kunna förekomma i
flertalet organ och vara gulaktigt bleka,
anemi s k a, el. mörkt blodfärgade, h em o r r
a-g i s k a, beroende på lokalisationen av
kärltill-täppningen. — 2) Avlagring av främmande
beståndsdelar i en vävnad, t. ex. urinsyreinfarkt 1
nj urkanalerna, pigmentinfarkt.
In favörem, lat., till (någons) behag.
Infektera (jfr Infektion), smitta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
