- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
41-42

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Innocentius III (påve; Lothar de Conti) - Innocentius IV (påve; Sinibaldo Fiesco) - Innocentius VI (påve; Étienne Aubert) - Innocentius VIII (påve; Giovanni Battista Cibo) - Innocentius X (påve; Giovanni Battista Pamfili) - Innocentius XI (påve; Benedetto Odescalchi) - Innocentius XII (påve; Antonio Pignatelli) - In nomine - Innovation - Innsbruck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

In nomine— Innsbruck

42

I. över engelske konungen
Johan utan land, som tvangs
att mottaga sitt land som
skattskyldigt län under
påvestolen. Även i tronstriden
mellan Erik Knutsson och
Sverker d. y. inblandade sig
I. till den senares förmån.
I. var en nitisk ivrare för
korstågsidéerna och
framkallade det s. k. fjärde
korståget. Även korstågen mot de
hedniska esterna
uppmuntrades av I. Genom det korståg
I. lät predika mot de
kätter-ska albigenserna gav han
korstågsidén en ny riktning.
I:s bestämmelser mot
kättarna stadfästes 1215 på fjärde
Laterankonsiliet. I kyrkans
inre förvaltning ingrep han
strängt centraliserande. I. var
en vilj emänniska, en
skarpsinnig jurist och en
överlägsen organisatör. — Litt.: A.
Luchaire, ”Innocent III” (6
bd, 1904—08); E. W. Meyer,
”Staatstheorien Papst
Inno-cenz’ III.” (1919).

4) I. IV (påve 1243—54),

eg. S i n i b a 1 d o F i e s c o, en av medeltidens
förnämsta kanonister. Ärvde från sin företrädare
striden med kejsar Fredrik II och satte som sitt
mål att förinta hohenstauferna. På våren 1244
slöts visserligen fred, men redan några månader
senare samlade I. i Lyon ett konsilium och
förklarade Fredrik avsatt. I. lät därpå predika
korståg mot kejsaren och uppsatte motkonungar i
Tyskland. Efter Fredriks och dennes son Konrad
IV:s död sökte I. 1254 sätta sig i besittning av
Syditalien men led nederlag mot Manfred av
Sicilien och dog s. å.

5) I. VI (påve 1352—62), eg. Étienne
Aubert, förut prof, i rättsvetenskap i
Tou-louse. Han var en av de bästa Avignonpåvarna,
reformvänlig och fredsälskande.

6) I. VIII (påve 1484—92), eg. Giovanni
Battista Cibo. Han sanktionerade 1484 i en
bulla häxeriprocesserna.

7) I. X (påve 1644—55), eg. Giovanni
Battista Pamfili. Mest bekant genom sin
protest mot westfaliska freden och sitt
fördömande (1653) av Cornelius Jansens läror.

8) I. XI (påve 1676—89), eg. Benedetto
Odescalchi. Gjorde slut på nepotismen,
brag-te jämvikt i finanserna och reda i förvaltningen
och sökte energiskt bidraga till moralens
höjande. Med Ludvig XIV i Frankrike låg han i strid
om den gallikanska kyrkans frihetskrav I. hör
till den nyare tidens mest framstående påvar. —
Monogr. av M. Immich (1900).

10) I. XII (påve 1691—1700), eg. Antonio
Pignatelli. Lyckades bilägga den från
företrädarna ärvda striden om de gallikanska friheter-

Maria Theresienstrasse i Innsbruck med S:ta Anna-pelaren.

na. I. tog parti för Bossuet i dennes strid mot
Fénelon.

In nömine, lat., i namn av; å (någons) vägnar.

Innovation, nyhet; inrättande, införande av
något nytt; uppfinning.

1’nnsbruck [-brok], huvudstad i landet
Tyro-len, Österrike; 95,000 inv. I. ligger i den breda
Inndalen vid Sills inflöde, 574 m ö. h. Den äldsta
delen av staden ligger på h. stranden av Inn;
n. delen av L, Saggen, är rik på parker och
trädgårdar, ö. om Sill ligger den stora förstaden
Pradl, på v. stranden av Inn förstäderna
Maria-hilf och S:t Nikolaus samt v. om dessa
förorterna Hötting (9,300 inv.) och Mühlau. I. har
univ., grundat 1677, ett flertal högre skolor,
teater, museer, rundradiostation, flygstation. Den
föga betydande industrien utgöres av textil-, trä-,
kemisk och livsmedelsindustri. I. besökes av ett
betydande antal turister. I den gamla staden
finnas flera medeltida byggnader, bland vilka
märkas Ottoburg (vid Inn) och Fürstenburg med
”Goldenes Dachl”, ett utsprång (Erker) från
1500, samt Stadtturm. Den gotiska Jacobskirche
har ombyggts i barock. Vid Hofburg (ombyggd
under 1700-talets senare del) ligger Hofkirche
(1556—63) med Maximilian I:s berömda
monument av P. Vischer m. fl. samt gravvårdar över
Andreas Hofer o. a. frihetshjältar. F. ö. är
barockstilen starkt framträdande, t. ex. i
Jesuiten-kirche, Premonstratenserstiftskirche m. fl.
kyrkor samt åtskilliga palats. Under 2:a
världskriget bombarderades I. av de allierade, varvid
betydande skador anställdes, särsk. inom
järnvägsområdet. — På samma plats, där nu I:s
förstad Wilten ligger, fanns under antiken en
ro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 7 21:32:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free