Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inre sekretion, insöndring - I. N. R. I. - Inriggare - Inrikes civilexpeditionen - Inrikesdepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
I.N.R.I.—Inrikesdepartementet
46
blodkärl. Tagas de genom munnen, förstöras de
vanl. i tarmkanalen.
De viktigaste endokrina körtlarna, resp,
organen äro följ.: epifysen, hypofysen,
bisköldkörtlarna, brässen (thymus), bukspottkörteln,
binjurarna, äggstockarna (ovarierna) och testiklarna.
Epify shormoner (jfr Epif ys). Vår
kunskap om dessa hormoner är ännu mycket
bristfällig, men de anses ha betydelse för
könsorganens utveckling och könsmognadens inträde.
Hypofyshormoner (jfr Hypofys).
Hypofysen är det bland de inresekretoriska organen,
som har den mest betydelsefulla funktionen. Från
hypofysens framlob härstamma s. k. glandotropa
hormoner och ämnesomsättningshormoner. Bland
de glandotropa räkna vi med ett tyreotropt
hormon, som stimulerar sköldkörteln och därmed
medför en ökad syrgasförbrukning, ett
paratyreo-tropt, som verkar förstorande på
bisköldkörtlarna och höjer kalkspegeln i blodet, ett thymotropt
el. thymusstimulerande, ett mammotropt och
lac-togent, som hos gravida kvinnor medför en
tillväxt av bröstkörtlarna och framkallar
mjölksekretion, ett corticotropt, som stimulerar
binjurebarkens verksamhet, samt s. k.
gonado-tropa hormoner el. gonadotropiner. Dessa
hormoner, av vilka de viktigaste äro
follikelmog-nadshormonet (prolan A) och
luteiniseringshor-monet (prolan B), verka stimulerande på
köns-körtlarna och brunstframkallande. Hos
gravida djur produceras i livmoderkakan ett om
luteiniseringshormonet starkt erinrande hormon,
som utsöndras i urinen, där dess påvisande utgör
grunden för den s. k. graviditetsreaktionen. Till
hypofysens glandotropa hormoner höra också
vissa på kolhydratomsättningen verkande
hormoner, bl. a. ett pankreatotropt, som ger en ökning
och förstoring av de Langerhansska öarna i
bukspottkörteln och som sänker blodsockret, samt ett
glykotropt, som höjer blodsockret. Bland
framlobens ämnesomsättningshormoner finna vi
sådana, som ingripa tillväxtbefordrande särsk. på ben
och bindväv, och vidare hormoner, som äro
verksamma på fettomsättningen. Från hypofysens
mel-lanlob härrör ett hormon, som framkallar
färgväxling hos groddjur och fiskar, och från
bakloben kommer det blodtrycksstegrande och
urin-avsöndringshämmande vasopressinet, det
livmo-dersammandragande oxytocinet och det
urinav-söndringsreglerande adiuretinet.
Bisköldkörtelhormon (jfr
Bisköldkörtlar). Detta hormon, som också benämnes
parathormon, verkar reglerande på blodets halt av
fosfor och kalk.
Sköldkörtelhormon (jfr Sköldkörtel).
Detta utgöres av det jodhaltiga, numera
syntetiskt framställbara tyroxinet, som verkar
ökande på förbränningen, på äggvite-,
kolhydrat-och fett omsättningen, stimulerande på
hjärtverksamheten och blodcirkulationen samt under vissa
förhållanden tillväxtbef rämj ande.
Thymushormon (jfr Thymus).
Hormonet i fråga (thymhormon) är relativt okänt men
anses ha betydelse bl. a. för benutvecklingen
under de första levnadsåren.
Bukspottkörtelhormon (jfr
Bukspottkörtel). Detta hormon, som produceras i de
s. k. Langerhansska öarna i bukspottkörteln och
som därför fått namnet insulin, befrämjar
bildningen och hämmar sönderdelningen av glykogen
och verkar därför sänkande på blodets sockerhalt.
Blir insulinproduktionen otillräcklig, uppträder
sockersjuka, blir den för riklig (hyperinsulinism)
uppträda insulinförgiftningssymtom.
Binjurhormoner (jfr Binjure). Från
bi-njurbarken bildas ett stort antal hormoner. En
del av dessa inverka på könskörtlarna, andra
påverka mineral- och kolhydratomsättningen. Till
binjurebarkens hormoner hör det av Kendall
isolerade cortisonet, som visat sig ha betydande
inverkan på vävnadernas fysikaliskt-kemiska
tillstånd samt kommit till användning vid
reumatiska sjukdomar. I binjurmärgen bildas
adrenalinet, som redan i ytterst små mängder verkar
stegrande på blodets glykoshalt och på
sockeromsättningen, höjande på blodtrycket och
befordrande på hjärtats arbete.
Könskörtlarnas hormoner (jfr
Könskörtlar). De manliga könshormonerna
utgöras av androsteron och testosteron, de kvinnliga
bl. a. av det i äggfolliklarna bildade follikulinet
(progynonet), som dock numera är uppdelat i
oestron, oestriol och oestradiol. Hormonerna
influera resp, sexualsfärer. De kvinnliga
hormonerna äro dessutom jämte ett annat av corpus
lu’teum i äggstockarna bildat s. k.
gulkroppshor-mon, progesteron, intimt sammankopplade med
förhållanden, som sammanhänga med
menstruation och graviditet.
Andra hormoner. Förutom ovannämnda
körtlar och organ finnas förmodligen andra
sådana med i. Man har särsk. haft
uppmärksamheten riktad på mjälten, njurarna, levern och
prostata, och från tarmslemhinnan vet man med
säkerhet, att ett hormon (sekretin) avsöndras,
som framkallar produktion av galla och bukspott.
Störes det intima samspel, som normalt är
rådande mellan hormonerna, el. är avsöndringen
av ett visst hormon felaktig, uppträda de
defekter i den hormonala regleringen, som vi
beteckna inresekretoriska rubbningar. —
Litt.: A. Westman, ”Hormoner” (2:a uppl. 1943).
I. N. R. I., begynnelsebokstäverna till de
latinska ord: lésus Nazarènus Rex ludaeörum
(Jesus av Nasaret, judarnas konung), som Pilatus
lät anbringa över Kristi kors.
Inriggare, sjöv., se Utriggare.
Inrikes civilexpeditionen, se Expedition 2).
Inrikesdepartementet är enl. gällande
departe-mentalstadga det 10:e av de svenska statsdep.
och tillkom fr. o. m. W 1947 efter en uppdelning
av Socialdep., varvid landsstats- och
kommunalärenden samt hälso- och sjukvårdsärenden
ut-brötos för att bilda kärnan i det nya I. Detta
handlägger alltså ärenden rörande allmän
hälso-och sjukvård, varunder även innefattas
vanförevården, apoteken, barnmorskeväsendet,
folktandvården samt de rättsmedicinska undersökningarna,
nykterhetsverksamheten samt behandlingen av al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
