Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ischias - Ischl, Bad - Ischuri - Isdelare - Isdubb - Isdämda sjöar, issjöar - Isebel - Isefjord - Isenbrandt, Adriaen - Isenergetisk - Isenheimaltaret - Isentropisk - Iseosjön - Iseran - Isère - Isergebirge - Iserlohn - Iseyin - ISF - Isfahan (Ispahan), Esfähan - Isfjorden - Isfärger - Isgrind - Ishavet, Norra och Södra - Ishavsrelikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Ischl—Ishavsrelikter
164
stillande medel. Då orsaken är diskbråck,
företages ofta operation, varvid den inklämda
nervroten avlastas från trycket.
Ischl, Bad I. [bä’t i7U, stad i
Salzkammer-gut i övre Österrike, c:a 460 m ö. h.; 10,354
inv. (1934). Mondän badort med världsrykte;
hälsobringande saltkällor.
Ischuri [isku-], med., se Stranguri.
Isdelare, se Glaciär, sp. 19.
Isdubb, redskap, tillhörande utrustningen vid
skridskofärder o. dyl. för att vid nedgång i isvak
förhjälpa den förolyckade att hålla sig fast i
iskanten el. hasa sig upp på denna. I. består av ett
c:a 1,3 dm långt handtag av trä, i vilket en
spetsig järndubb inskruvats.
Isdämda sjöar, issjöar, äro i motsats till
vanliga landsjöar uppdämda av glaciäris. Deras
vattenstånd är därför beroende av isdammens
växlingar, och med denna försvinna de till sist. Mest
bekant av nutida issjöar är den av
Aletschglet-scher i Schweiz uppdämda lilla Mergelensjön.
Andra i. finnas flerstädes, särskilt på Grönland.
Mot istidens slut uppdämdes betydande i. av de
undansmältande ismassorna. I. Nordamerika
avspärrade dessa länge Stora sjöarnas nutida
avlopp, så att det uppdämda vattnet sökte sig över
passen mot Mississippi. Inom Nordeuropa var
hela den egentliga Östersjön flera tusen år
upptagen av den väldiga Baltiska issjön (se d. o.).
Då landisen avsmält från Sveriges fjälltrakter
men ännu kvarlåg ö. om dessa, uppdämde isen
en hel serie stora issjöar inom fjälldalarna,
varvid stenfria sand- och lerlager avsattes högt ovan
det forna ishavets högsta vattenstånd. Inom
Nordamerika upptogs hela den stora dalen kring
Win-nipegsjön och Red River av en ofantlig issjö,
Agassiz-sj ön.
Ise’bel, konungadotter från Tyros och g. m.
konung Ahab i Israel. Se Ahab.
Isefjord [1’sefjör], djupt inträngande vik av
Kattegatt, på Själlands nordkust.
Tidvattenvariation 0,2—1,5 m.
1’senbrandt, A d r i a e n, nederländsk målare
(d. 1551), slöt sig till Gerard Davids konst, var
verksam i Brygge men har också arbetat
utomlands.
Isenergètisk, av samma energi.
Isenheimaltaret [1’zanhåim-], se
Grüne-wald, M.
Isentropisk [-trå’-], fys., om
tillståndsförändring, som äger rum under konstant entropi.
Ise’osjön, it. La’g o d’Ise’o, mellan Como- och
Gardasjön i n. Italien; 186 m ö. h., 62 km2,
största djup 251 m.
Iseran, Col d’ [kåT dizrä’], pass i Grajiska
alperna (fr. dep. Savoie), förbinder Isères och
Arcs övre dalar; 2,769 m ö. h.
Isère [izä’r]. 1) Vänsterbiflod till Rhöne,
Frankrike, 290 km lång, upprinner nära italienska
gränsen vid Col dT seran och mynnar vid Valence.
2) Departement i s. ö. Frankrike; 8,237 km2;
574,019 inv. Huvudstad är Grenoble. Dep.
omfattar en del av Alperna och sträcker sig fram
till Rhöne. I. är rikt på vattenkraft, delvis
utbyggd.
Isergebirge [fzargabiYga], v. fortsättningen
av Riesengebirge.
Iserlohn [izarlå’n], stad i Sauerland i
West-falen, Tyskland, 20 km s. ö. om Dortmund;
39,717 inv. (1939). Mångsidig järn- och
stålindustri. Natursköna omgivningar.
Iseyin, stad i v. Nigeria, 180 km n. om Lagos;
48,000 inv. •
ISF, förk. för internationella skidförbundet.
Isfahän (Ispahan), Es fähan, huvudstad
i prov. Isfahan (54,328 km2) i mell. Persien;
205,000 inv. I. ligger i en välbevattnad trakt vid
floden Zindas utträde ur berglandet, c:a 1,600 m
ö. h., och har ett gott klimat. Staden räknas som
en av höglandets vackraste, ehuru numera
åtskilligt förfallen. Störst av de kvarstående äldre
palatsen är Tjihil Sutun (Ala Kapu, ”de många
kolonnernas palats”) med väggmålningar från
Abbas den stores tid. Vid ”Kungstorget” ligga
de två största av I:s många moskéer; av dem är
den vackra Mesdjid-i-Schah (”Kungamoskén”)
ganska väl bevarad. Vidare märkas här många
och stora basarer och karavanserajer samt
ståtliga broar över den 180 m breda floden. — I. är
en viktig vägknut och handelscentrum på den
stora förbindelseleden Teheran—Shiraz. Sedan
gammalt berömt för sin mattfabrikation, har L
alltjämt ett högtstående konsthantverk med
tillverkning av siden, sammet, guldbrokad o. a.
tyger, mosaiker, glas och lergods samt
metallarbeten. I. är schiiternas religiösa medelpunkt. — I.
är en av Persiens äldsta städer, och dess
historia torde gå tillbaka till tiden före vår
tideräkning. Det omnämnes av Ptolemaios (omkr.
150 e. Kr.) under namnformen Aspadana.
Isfjorden, en på västsidan av Västspetsbergen
djupt inskärande fjord med flera förgreningar.
Vid I. finnas Spetsbergens viktigaste
stenkols-fyndigheter. Radiostation och -fyr på Kap Linné
vid I:s inlopp.
Isfärger, framkallnings färger, som alstras på
bomullsfibern genom dess indränkning först i en
lösning av den ena färgämneskomponenten, vanl.
/Lnaftol, och efterföljande torkning, sedan i en
lösning av en diazoförening, som innehåller den
andra komponenten. I. kallas de, därför att
framställningen av diazolösningen måste ske under
is-kylning. En vanlig i., som användes för
bomulls-tryck, är paranitranilinrött (pararött), som
framställes ur /Lnaftol och diazoterat paranitranilin.
Isgrind, se Grind.
Ishavet. Norra Ishavet och Södra
Ishavet betecknades förr som självständiga
oceaner. Numera betecknas det förra som bihav till
Atlantiska oceanen, medan det senare uppdelats
på Atlantiska oceanen, Stilla havet och Indiska
oceanen, mot vilka det saknar naturlig
avgräns-ning.
Ishavsrelikter kallas sådana djur, som i vissa
vatten äro kvarlevor av en forntida marin,
arktisk fauna, vare sig de kvarstannat i de vatten,
där de kvarlämnats, s. k. äkta el. p r i m o i
s-havsrelikter, el. sekundärt vandrat in i nya
vattendrag, s. k. s e k u n d o- el. p s e u d o i s-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
