Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ismet pascha - Ismit - Ismås - Isna - Isnad - Isnot - Iso- - Isoanabaser - Isobarer - Isobaser - Isocyklisk - Isoëtes - Isoförening - Isogami - Isogen - Isohaara - Isokatabaser - Isoklinalveck - Isokrates - Isokromatisk, ortokromatisk - Isokron - Isokronobaser - Isola - Isola bella - Isolarplåtar - Isolation - Isolationism - Isolationsmätare, megohmmeter, megger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Ismet pascha—Isolationsmätare
194
Ismet pascha, se Inönü.
Ismit, stad i Turkiet vid Anatoliska banan
och I.-viken av Marmar asjön. 18,000 inv. I
närheten ruiner av antikens Nikomedia.
Ismås, se Måssläktet.
Isna, stad i Egypten, se Esna.
Isnäd, arab., eg. ”stödjande”, ”stöd”,
förteckning på sagesmännen för en uppgift om
Muhammed el. någon av hans anhängare.
Isnot, not (se Fiskredskap), som dragés under
is.
I’so- (av grek. i’sos, lika) som för stavelse i
många termer. — Isobäter (av grek. bathy’s,
djup), linjer, som på en karta sammanbinda
punkter med lika stort bottendjup; ”djupkurvor”. —
Isodynämer, se Jordmagnetism. —
Iso-g e o t e’r m e r, dets. som geoisotermer (se
d. o.). — I s o g o n e r [-gå’-], se Deklination 3). —
1 s o h a 1 i n e r (av grek, hals, gen. halo’s, salt),
linjer för lika salthalt. — Isohyèter (av
grek. hyeto’s, regn), ”nederbördskurvor”, linjer
genom orter med lika stor nederbörd. — I s
o-hy’pser (av grek. hy’psos, höjd), ”höjd- el.
nivåkurvor”, linjer, som förena punkter på
jordytan med samma höjd. — Isokliner (av grek.
klinein, luta), linjer för lika magnetisk
inklina-tion. — Isopäger (av grek. pa’gos, is, kyla),
linjer för samma isvaraktighet.
Isoanabäser, geol., se Isobaser.
Isobärer (av grek. i’sos, lika, och ba’ros,
tyngd), de linjer (på kartor), som förena orter
med samma lufttryck.
Isobaser (av grek. i’sos, lika, och basei’n,
stiga), linjer för lika landhöjning el.
nivåförändring. I de fall, då landsänkning behöver
särskiljas från landhöjning, användas orden i s
o-k a t a b a s e r (av grek, kata’, nedåt) och i s o
a-nabaser (av grek, ana’, uppåt). Genom
isobas-kartor har bl. a. erhållits en överblick över de
nivåer, till vilka det forna ishavet inom skilda
delar av landet nått upp och avlagrat den
viktigaste odlingsbara jorden. I de fall, där linjer
för fullt samtidig landhöjning kunna uppdragas,
kallas de isokronobaser (av grek. chro’nos,
tid). En särskild markerad lutning (g radi en t)
förekommer ofta hos de forna nivåplanen utefter
tidigare deformationslinjer i jordskorpan.
Isoca’rdia, musselsläkte av ordn.
Eulamelli-branchia, fam. Cyprinidae. Skalet är
hjärtfor-migt. I. är känd sedan juratiden. I Sveriges
danien finnes en art, i nutida hav (Europa, Kina,
Japan) 5 arter.
Isocy’klisk, kem., se Cykliska föreningar.
Iso’ètes, bot., se Braxengräs.
Isoförening, kem., en av två el. flera isomera
föreningar (se Isomeri).
Isogami, se Befruktning, sp. 548.
Isogen [-jè’n], individer med samma ärtfliga
konstitution.
I’sohaara, det nordligaste av Finlands större
kraftverk, i Kemi älv, igångsatt 1948 (utbyggd
effekt 57,000 hk).
Isokatabäser, geol., se Isobaser.
Isoklinälveck, geol., system av veckade lager,
som blivit sammantryckta, så att veckens
skänk-NF XI — 7
lar bli parallella. L kunna vara upprätta, lutande
el. överstjälpta.
Isokrates [iså’-] (grek. Isokra’tes, lat.
Iso’cra-tes), atensk författare och lärare i vältalighet och
stilkonst (436—338 f. Kr.). Han grundade en
skola, som fick stor betydelse och där utom talare
även statsmän och historiker utbildades. I:s
program lade i mosats till sofisternas vikt ej blott
vid formen utan även vid idéinnehållet. Sina egna
s. k. tal utarbetade och filade han med oändlig
möda och omsorg. I verkligheten voro de icke
avsedda att föredragas utan att läsas och gjorde
stort intryck på tidens bildade publik. I. ivrade
för Greklands sammanslutning till gemensam
kamp mot arvfienden, perserna. I:s ”panegyriska
tal” av år 380 kan sägas vara förebudet till andra
attiska sjöförbundet; han har senare för sina
syften vänt sig. bl. a. till konung Filip av
Make-donien. I:s skrifter ha utgivits av bl. a. Fr. Blass
(1891) och E. Drerup (I, 1906). Jfr I. Harrie,
”Athenare” (1927).
Isokromätisk, ortokromätisk, se
Färgkänslighet.
Isokron [-å’n] (av grek. i’sos, lika, och
c hr o’nos, tid), upptagande lika lång tid. I. kallas
även sammanbindningslinj er på en karta för
orter, som från en viss utgångspunkt kunna uppnås
på samma tid (per järnväg, båt etc.).
Isokronobaser, geol., se Isobaser.
Isola [i’zåla], it., ö.
Isola be’lla [i’zåla] (it., den vackra ön), ö i
Lago Maggiore.
Isolärplåtar, av Agfa använd benämning på
ljusgårdsfria fotografiska plåtar
(antihalo-plåtar), som ha ett ljusabsorberande färgskikt
mellan emulsionsskiktet och underlaget.
Isolation, avstängning, avskiljande.
Isolationi’sm, den avvisande inställning mot
utrikespolitiska åtaganden och intervention i
främmande länder, som behärskade opinionen i U.S.A.
mellan 1 :a och 2:a världskrigen. Som följd av
besvikelse över Versaillesfreden och förhållandena
i efterkrigsvärlden uppstod i., närmast i form av
en reaktion mot president Wilsons europeiska
politik. En särsk. i Mellersta Västern stark
opinion krävde undvikande av all inblandning i
utom-amerikanska länder, alltså att U.S.A.
såtillvida skulle ”isolera sig”. I. förstärktes under
1930-talets kris i Europa och kom bl. a. till
uttryck i 1935 års neutralitetslag. Bland ledande
isolationister märktes senatorerna W. Borah, G.
Nye och B. Wheeler. Ännu 1939 var i. stark
och organiserad bl. a. i America First Committee,
för vilken Ch. Lindbergh var en av ledarna, stödd
av bl. a. f. d. president Hoover och Henry Ford.
Axelmakternas alltmer ohöljda aggression men
även president Roosevelts till intervention
syftande politiska taktik undergrävde i. Ett
fullständigt omslag kom dock först vid Japans angrepp
1941.
Isolationsmätare, megohmmeter, m e
g-g e r, elektrotekn., instrument för uppmätning av
stora motstånd, t. ex. isolationsmotstånd. I.
består i regel av en handdriven generator, som vid
ett visst varvtal alstrar en bestämd spänning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
