Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivö - Ivösjön - Ixelles - Ixion - Ixodes, Ixodidae - Izikowitz, Karl Gustaf - Izjevsk - Izjorskaja Zemlja - Izmir (Smyrna) - Izmit - Izvestija - Izvolskij, Aleksandr Petrovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Ivösjön—Izvolskij
286
Kryolitgruvan i Ivigtut.
senromansk stil; torn 1820. På Ivön finnas rester
av det medeltida I vöhus. Ingår i I. och K i aby
pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt; tillhör
storkommunen Fjälkinge.
Ivösjön, sjö i n. ö. Skåne. 54 km2, största djup
50 m, 7 m ö. h. Tillflöden: Holjeån samt korta
åar från de närbelägna Oppmanna- och
Levrasjöarna. Genom Skräboån (5 km) avflyter I. till
Östersjön. — Litt.: M. Persson, ”Morfologiska
studier inom n. ö. Skånes sjöområde” (i ”Sv.
geogr. årsb.”, 1932).
Ixelles [iksä’l], flarn. Elsene, se Bryssel.
Ixion, grek, myt., son till Flegyas, skildrad i
myten som en bild av otyglade begärelser. I.
upptändes av brottslig kärlek till Hera, som dock
gäckade honom genom att i sitt ställe sätta en
molnbild. Till straff fastbands I. vid ett evigt
kringsvängande hjul. Med molnbilden, N e f e 1 e,
var han fader till centaurerna.
Ixödes, Ixödidae, zool., se Fästingar.
Izikowitz [-kå’-], Karl Gustaf, etnograf
(f. 1903 26/ii), fil. dr i Göteborg 1935 (”Musical
and other sound instruments of the South
American indians”), studerade 1935—36 bl. a. vid École
frangaise d’Extréme-Orient i Hanoi, blev 1936
doc. i allmän och jämförande etnografi vid
Göteborgs högsk. I. har företagit flera etnografiska
forskningsresor till Franska Indokina, den första
(1936—38) skildrad i ”över dimmornas berg”
(1944) m. fl. skrifter. 1944 blev I. intendent för
den etnografiska avd. vid Göteborgs museum.
Izjevsk [i^äfsk], huvudstad i Udmurtska
ASSR, Sovjetunionen; 175,740 inv. (1939;
63,200 1926). I. ligger vid floden Izj, 42 km
från dess utlopp i Kama och vid en gren till
Kazan—Sverdlovskjärnvägen. — Stor
vapenfabrik, (gr. omkr. 1760), kvalitetsmetall-,
transportmedels- (motorcykel- och cykel-) samt
maskinfabriker.
Izjorskaja Zemlja [i^å’rskaja zimlja’], ryska
namnet på Ingermanland.
Izmi’r, sedan 1929 officiellt namn på
Smyr-na, Turkiets till storleken 3:e stad; 231,000 inv.
(1950). I. är huvudstad i vilajetet Izmir och
beläget vid Izmirviken på Mindre Asiens ö. kust.
Staden har vackert läge på sluttningarna av 500
—900 m höga berg. I. står i förbindelse med
landets järnvägsnät genom linjer mot ö. till
Afy-onkarahisar, mot n. till Bandirma och mot s. ö. till
Igirdir. I. är Turkiets största export- och näst
största importhamn. Export av tobak, fikon,
russin, mattor, bomull och opium. Tillv. av
textilvaror, särsk. mattor, samt keramik och olivolja.
— Urspr. en eolisk koloni, grundad på en brant
klippa vid Hermosflodens (Gediz Chai) utlopp i
Kolofonviken, erövrades I. av jonierna och
förstördes av kung Alyattes 575 f. Kr.,
återuppbyggdes längre åt s. v. av Antigonos och
Lysi-machos efter Alexander den stores plan och
kallades senare efter Lysimachos’ dotter Eiirydikeia,
I. var en livlig handelsstad, tack vare sitt läge
och sin hamn, tillhörde en tid Pergamon och var
under romartiden jämte Pergamon huvudsäte för
kej sarkulten. Under medeltiden blev I. den
främsta hamnen vid ö. Medelhavet men intogs 1424
av turkarna. Grekernas herravälde över I. genom
Trianonfreden 1919 blev av kort varaktighet. ®/g
1922 ryckte turkarna åter in i staden, vilken
några dagar senare härjades av eld, varvid 3/s
av staden förstördes. 1928 drabbades I. av en
jordbävning, som förorsakade våldsam
förstörelse. Staden har nu till stor del återuppbyggts.
Izmi’t, stad i Turkiet vid östligaste delen av
Marmarasjön; 29,000 inv.; huvudstad i vilajetet
Kocaéli. Tobaks-, siden- och träindustri. — L,
under antiken Nicomedi’a, var huvudstad i Bithynien.
Izvestija [izvje’s-], (ry., underrättelser), rysk
tidning, organ för regeringen i Sovjetunionen;
började utgivas 1917, utkommer 6 ggr i veckan
i Moskva i omkr. 1,500,000 ex.
Izvolskij [izvå’lskaj], Aleksandr
Pet-rovitj, rysk diplomat (1856—1919). Han blev
1894 sändebud vid
påvliga stolen,
förflyttades 1897 till
Belgrad, 1900 till
Japan och 1902 till
Köpenhamn. I maj 1906
blev I. greve
Lams-dorffs efterträdare
som rysk
utrikesminister. Till grund för
sin utrikespolitik lade
I. ryskfranska
alliansen och
medverkade ivrigt till
dennas kompletterande
ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
