Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Janson, Ture - Janssen, Börge - Janssen, Johannes - Janssen, Jules - Janssen, Werner - Jansson, Anton - Jansson, Erik - Jansson, Eugène
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Janssen—Jansson
342
som förf, dels i tillspetsad kåsörstil tecknat
interiörer och stämningar ur Helsingfors-livet, dels
i noveller och smärre romaner belyst
svårigheterna att hävda personlighetens rätt och
humanitetens krav i hårda och oroliga tider.
Motsättningen mellan individen och tidsandan har
J. ofta ställt i samband med problemet om
Sveriges förhållande till det svenska Finland. Detta
problem skymtar i debutboken ”Inga
medmänniskor” (1911) och återkommer i ”De ensamma
svenskarna” (1916), ”Far till son” (1922;
Ålandsfrågan) och ”Maskinmänniskan” (1924)
samt i skådespelet ”Sveaborg” (1928). Diktsaml.
”Egypti land” (1935) innehåller en knapp och
intensiv bekännelselyrik. — Litt.: J. Landquist,
”Modern svensk litteratur i Finland” (1929).
Janssen, Christian Victor B ö r g e, dansk
författare (1867—1933). Han skrev en rad
ytterst populära kulturhistoriska romaner, byggda
på ingående historiska studier och livligt
berättade utan att dock äga konstnärligt värde.
Nämnas må serierna ”Rosenborg-krucifikset”
(1920) och ”Christiern II:s datter” (1921).
Janssen, Johannes, tysk historiker (1829
—91), gymnasielärare. J. var en av den
ultra-montana hävda forskningens främste. Hans
huvudverk, ”Geschichte des deutschen Volkes seit
dem Ausgang des Mittelalters” (8 bd, 1878—94,
bd 7 och 8 utg. av L. v. Pastor), väckte stort
uppseende genom mörk framställning av
reformationen, under det att den föregående perioden
målades ljus. J. åstadkom en god bild av den
historiska verkligheten, och hans arbeten ha stort
värde. Skildringen, som framkallade en vidlyftig
vetenskaplig polemik, blev dock ett värdefullt
korrektiv till den traditionella protestantiska
uppfattningen. — Litt.: L. v. Pastor, ”J. J.” (1892).
Janssen [$äsä’n], Pierre Jules César, fransk
astronom och fysiker (1824—1907). Han blev
1875 direktor för det på hans initiativ upprättade
astrofysikaliska observatoriet i Meudon, nära
Paris. J. uppvisade, att vissa av solspektrets
mörka linjer, som han kallade ”telluriska”,
uppkomma främst genom vattenångan i jordens
atmosfär. J :s i Guntur i Indien utförda
iakttagelser vid den totala solförmörkelsen 18 aug.
1867 blevo epokgörande. Han fann på
spektro-skopisk väg, att solprotuberanserna till stor del
bestå av glödande vätgas, och konstaterade,
samtidigt med och oberoende av N. Lockyer, att icke
blott protuberansernas spektrum utan också deras
former och struktur kunde iakttagas, även när
solen icke är förmörkad. I Meudon ledde han
omfattande arbeten av stor betydelse ang.
solfläckarna och solfotosfärens struktur. Han
genomdrev inrättandet av ett
astrofysikaliskt-mete-orologiskt observatorium på toppen av Mont
Blanc. — J:s viktigaste arbeten utgåvos i franska
vet.-akad:s skrifter och i Annales de
l’Obser-vatoire de Meudon.
Janssen [d^änsn], Werner, amerikansk
tonsättare och dirigent (f. 1899), studerade för
Chad-wick, Converse och Friedheim samt i Rom, där
han först framträdde som dirigent (1931),
gäst-dirigerade de följ. åren i Europa, bl. a. i
Hel
singfors, där han hade stor framgång som
Si-beliustolkare. J. har komponerat scenmusik,
orkesterverk samt kammarmusik.
Jansson, Charles Anton, tidningsman,
entomolog (f. 1880 V12), red. i Nerikes Allehanda,
Örebro, till 1933, fil. hedersdr i Uppsala 1944.
J:s insats i den svenska insektfaunans
utforskning är högst betydande. Han har företagit
resor till alla landsändar och upptäckt talrika för
Sverige el. vetenskapen nya arter. Han har
framför allt arbetat med skalbaggar, skinnbaggar
och steklar. 1948 företog han en entomologisk
resa till U.S.A. Bland hans talrika skrifter
märkas ”Die Insekten-, Myriopoden- und
Isopoden-fauna der Gotska Sandön” (1925),
”Coleoptero-logiska bidrag”, 1—40 (i Entomologisk tidskr.
och Opuscula entomologica, 1920—47),
”Coleop-teren aus dem Sarekgebiet” (1926); han var
svensk medarbetare i ”Catalogus Coleopterorum
Daniae et Fennoscandiae” (1939). Ett antal
biologiska tidningskåserier äro samlade under titeln
”Dagsländan och dödgrävaren” (1947).
Jansson, Erik, sektstiftare (1808—50),
bondson från Biskopskulla i Uppsala län. Han
framträdde 1843 i Hälsingland som religiös talare,
varvid han betonade, att människan omedelbart
genom tron uppnår en syndfri fullkomlighet. Han
fick snart många anhängare, och redan 1844
bildades ett särskilt separatistiskt samfund, som
kallades E r i k-J a n s a r e. S. å. bosatte sig J.
i Forsa församling, Hälsingland. Nu kallade han
sig ”aposteln”, vars ord var Guds ord och som
därför var ofelbar. Han förbjöd sina
anhängare att besöka den allmänna gudstjänsten och
anordnade offentliga bokbål, varvid de gamla
klassiska andaktsböckerna under lovsånger brändes.
J. blev häktad och förhördes inför Uppsala
domkapitel men blev efter varning frigiven. När
han 1845 ånyo blivit häktad, befriades han av
sina anhängare och höll sig sedan dold i
Da-larne, varifrån han fortfarande ledde rörelsen
(”E r ik-J a n s i sm e n”). 1846 beslöto Erik-
Jansarna under ivrig påtryckning av sin ledare
att utvandra till Amerika för att där i frihet
förverkliga sina ideal med egendomsgemenskap
och heligt leverne. 1846—50 utvandrade ej mindre
än omkr. 1,500 pers, från Hälsingland och
Da-larne. I Illinois anlades nära Galesburg en
koloni, som fick namnet Bishophill. Där
härskade J. oinskränkt över sina ”trogna”.
Missnöje uppstod snart, ty de utlovade fördelarna
ute-blevo, och ekonomien sköttes dåligt. Under
dramatiska omständigheter nedsköts J. 1850. Sju
förtroendemän övertogo ledningen. De
kommunistiska idéerna övergävos. Endast ett par
hundra personer bo nu kvar i Bishophill. — Bland
J :s skrifter märkas ”Några sånger samt böner”
(1846; 2:a uppl. 1857), ”Förklaring öfver den
heliga skrift, el. cateches” (1846). — Litt.: M.
A. Mikkelsen, ”The Bishop Hill Colony” (1892);
E. Herlenius, ”Erik-Jansismens historia” (1900);
Anna Söderblom, ”En Amerikabok (1925).
Jansson, Eugène Fredrik, målare (1862—
1915). Han var en kort tid elev vid Konstakad. i
Stockholm och därjämte av E. Perséus. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
