Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jérôme (konung av Westfalen) - Jerome, Jerome K. - Jerring, Sven - Jerrold, Douglas - Jersey - Jersey City - Jerseyrasen - Jerusalem (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Jerome—Jerusalem
424
tenskapet hade han sonen Jéröme Bonaparte
Pat-terson, fader till Th. Roosevelts justitieminister
(se Bonaparte 20). Om barnen i andra äktenskapet
se Bonaparte 18) och 19). Från J. härstammar
den ännu fortlevande grenen av huset Bonaparte.
— Litt.: A. Martinet, ”J. Napoleon, roi de
West-phalie” (1902).
Jerome [d^arau^], Jerome Klapka,
engelsk författare (1859—1927). Han slog som
författare igenom med ”Idle thoughts of an idle
fellow” (1889; ”En dagdrifvares funderingar”,
1890) och ”Three men in a boat” (1889; ”Tre
män i en båt”, 1890). Utom dessa o. a.
harmlöst komiska skildringar och lustspel utgav J.
bl. a. memoarboken ”My life and times” (1926).
Jerring, Sven Alfred Teodor, radioman (f.
1895 8/i2). J. bedrev efter studentexamen
humanistiska studier i Uppsala, var 1917—18
tjänsteman vid svenska
beskickningen i
Petro-grad, 1922—24
medarbetare i Åhlén &
Åkerlunds förlagsab.;
härvid fick han 1923
hand om de
radioutsändningar, som
förlaget anordnade. Då
ab. Radiotjänst 1925
övertog all
rundradioverksamhet i Sverige,
blev J. dess förste
programledare och
hal-låman. J. (”Farbror
Sven”) är den svenska
radions populäraste personlighet; han har
utvecklat en betydande talang, spec. som idrottsreporter
och ledare av barnprogram. — J. har utg.
dikt-saml. ”Den stora tiden” (1922), novellserien ”Mitt
museum” (1928), ”Goddag flickor och pojkar”
(1930), ”Ur gruset” (1946; tills, m. C.
Lager-krantz) och ”Farbror Sven sitter där och
pratar” (1949)-
Jerrold [d^eTald], Douglas William,
engelsk satiriker och teater författare (1803—57). J.
skrev en rad teaterstycken, ehuru av föga värde.
Alltifrån uppsättandet av skämttidningen Punch
(1841) var han en av dess flitigaste och bästa
medarbetare. J :s större satiriska prosaarbeten,
t. ex. ”Men of character”, ”Mrs Caudle’s curtain
lectures” (”Fru Svenssons sparlakanslexor”,
1872), ”Punch’s letters to his son”, blevo
mycket omtyckta. — Monogr. av W. Jerrold (1914).
Jersey [d$ä’zi], en av Normandiska öarna
(Kanalöarna).
Jersey City [d$ä’zi si’ti], stad i New Jersey,
U.S.A., vid Hudson; 299,000 inv. J. är en
mycket centralt belägen del av Stor-New York
förbunden med dess centrum med talrika färjor och
tunnlar. Ändpunkt för flera stora j ärnvägssystem
(Pennsylwania, Erie, Delaware, Lackawanna and
Western Railroad m. fl.). Stranden utmed Hudson
kantad av dockor och hamnpirer. Mångsidig
industri.
Jerseyrasen [d$ä’zi-, sv. utt. jä’rsi-], se
Nötkreatur.
Jerüsalem (i Amarnabreven Urusalim, assyr.
Uruslimmu, i Septuaginta HierusalPm, grek.
Hie-roso’lyma, i synagogai språket J erüschäla’ jim, arab.
al-Kuds), stad i Palestina, c:a 60 km ö. om
Medelhavet och 20 km v. om Döda havet; 164,440 inv.
(beräkning 1946). 23/i 1950 proklamerades J. som
republiken Israels huvudstad. Judarna inneha den
nyare delen av staden (c:a 150,000 inv.), medan
araberna (Jordanien) inneha Gamla staden (c:a
30,000 inv.).
J. är under namnet Urusalim f. g. omtalat i
Amarnabreven från omkr. 1400 f. Kr. som
residens för en av egypternas lydfurstar. Då
israeliterna ett par årh. senare erövrade Palestina,
innehades J. av jebuséerna och kallas Jebüs el.
J erüschäla’jim.
Centrum i det nuv. J. är Gamla staden inom
murarna från 1500-talet med sina trånga, branta,
delvis krokiga gator och med sina plana hustak,
som här och var avbrytas av mäktiga kupoler.
Av gator i n.—s. och v.—ö. riktning indelas
denna stadsdel i 4 kvarter: det armeniska i s. v.,
det judiska i s. ö., det muhammedanska i n. ö.
och det kristna i n. v. Gamla staden ligger, på en
mot s. ö. svagt sluttande kalkstensplatå mellan
Kidrondalen i ö. och Hinnondalen i v. och i s.
Men det nuv. J. har betydligt större yta utom
än inom murarna. Särsk. har den
sammanhängande stadsbygden växt ut mot n. och n. v. med
europeiska, amerikanska och judiska kolonier.
Vidare har J. utvecklats åt s. v. kring
järnvägsstationen och järnvägen J.—Jaffa. Även
Oljeberget ö. om Kidrondalen har fått en ganska
ansenlig bebyggelse. — J. har obetydlig industri.
Handeln med grönsaker och frukt är betydande.
Utom den förutnämnda järnvägen till
hamnstaden Jaffa märkas de urgamla, numera förbättrade
landsvägarna mot n. till Nablus, mot s. till
Heb-ron, mot v. till Jaffa och mot ö. till Jeriko. —
Den judiska stadsdelen utvecklas i snabb talet
med vidlyftiga gatuarbeten och husbyggen,
parker och bevattningsanläggningar, skolor, sjukhus
och banker. Centrum i återuppbyggnadsarbetet är
The Jewish Agencys högkvarter, representativt
för modern judisk arkitektur. King David hotel
är J:s förnämsta.
S. om den nuv. stadsmuren utbreder sig på
bergplatåns sluttning ett stort område av väldiga
grusmassor på ömse sidor om Siloadammen; här
låg den kananeiska staden och den äldsta
israelitiska. Under grävningar på senare tid ha ett
betydande antal smärre föremål från J:s äldre
period kommit i dagen, mestadels lergods.
Siloadammen fick, och får ännu, sitt vatten genom en
från n. löpande kanal (635 m lång), vilken konung
Hiskia lät utföra och varom den märkliga, 1880
upptäckta Siloainskriften vittnar. F. ö. har
staden J., sedan den mer och mer utvidgats åt n.,
försetts med vatten genom ledningar, tillgängligt
genom brunnar och dammar el. uppsamlat i
cisterner. Staden hade i gammal tid ett väl
skyddat läge och behövde blott i n. starkare befästas.
Redan omkr. 3000 f. Kr. var den s. ö. kullen
bebyggd. Där låg senare borgen Sion, vilken
David erövrade och kallade Davids borg. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
