Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jerusalem (stad) - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Jerusalem
430
sig en större gård, med Golgatakapellet i s., och
i v. reste sig den runda memorialbyggnaden,
inneslutande en kapellartad uppbyggnad i mitten, över
den heliga graven (i närheten finnas
innanför Gravkyrkans område andra klippgravar från
herodiansk tid). Detta byggnadskomplex
förstördes av araberna, men rotundan återuppbyggdes,
och en korsfararkyrka, ”Katholikon”, anlades
över den forna gården. Gravkyrkan behärskas
till större delen av grekisk-katolska samt andra
österländska samfund, armenier m. fl.
Åt n. v. utbreder sig omedelbart utanför muren
den nyare staden med skolor,
välgörenhetsinrättningar m. m. Utanför Damaskusporten ligger
det arkeologiska centralmuseet för Palestina,
vilket iståndsatts genom en donation av
Rocke-feller. På Mount Scopus ligger det 1925 invigda
hebreiska univ:s byggnader (c:a 250 lärare och
2,000 stud., 1951). Beläget på arabiskt område,
har det nu måst reorganiseras på andra platser
i J. — Vid ”Profeternas gata” ligger The
Swe-dish theological institute, en skapelse av Svenska
Israelsmissionen.
Historia. J:s historia kan indelas i följ,
perioder: 1) Den förisraelitiska. Från
denna tid känner man redskap, lerkärl,
grottgra-var och befästningsverk, de senare särskilt från
det jebusitiska J. — 2) Den davidiska
dynastiens tid. J. blir då Israels politiska och
religiösa medelpunkt. De konungar, som inlagt
största förtjänsten om stadens utveckling, äro
David, Salomo och Hiskia. Från Salomos död var
J. huvudstad endast för Juda rike. Kaldéerna
intogo och förstörde staden 586. — 3) Från
judarnas återkomst 538 f. Kr. till
H e r o d e s. Sedan Babels välde störtats av Cyrus,
tillätos judarna återvända hem och uppbygga sin
stad. De kommo sedan under Alexander och
därefter först under Egypten, sedan (från 198 f. Kr.)
under Syrien. När mackabéerna avkastat det
syriska oket, blev J. deras residens. 63 f. Kr. intog
Pompeius J. Med romarnas hjälp kunde Herodes
göra J. till sin residensstad år 37 f. Kr. — 4)
Från Herodes till J:s förstöring
genom Titus (70 e. Kr.). Herodes
förvandlade J. till en hellenisk stad. Först på Agrippa I:s
tid blev templet fullt färdigt. Titus intog J. (år 70)
och förstörde det fullständigt. De få överlevande
flyttade till Jabne, och judarna undveko därefter
länge J. — 5) Fr ån å r 7 o e. Kr. till k e
j-sar Konstantin. Efter år 70 låg staden
väsentligen öde, tills kejsar Hadrianus (reg. 117
—138) beslöt förvandla den till en romersk
koloni med namnet Aelia capitolina. Nu blevo judarna
vid dödsstraff förbjudna att beträda sin gamla
stad, varemot de kristna kunde slå sig ned där.
Kejsar Konstantins moder, kejsarinnan Helena,
hade, ehuru redan 80 år gammal, besökt J. (326
—327) och byggt kyrkor på Oljeberget och i
Betlehem, och sonen byggde helgedomen över
Kristi grav. — 6) Från Konstantin till
arabernas erövring. Kejsar Julianus
gav judarna tillåtelse att återuppbygga sitt
tempel, men företaget avstannade snart, och efter
hans död inträdde det gamla förbudet mot
ju
darnas tillträde. Under 400-talet byggdes de första
klostren. Kejsarinnan Eudokia slog sig ned i J.
444 och lät uppbygga stadsmuren i s. (varvid det
äldsta, nu öde, J. lämnades utanför) och en
mängd kyrkor på olika heliga platser. En stor
del av dessa byggnader förstördes 614 av
perserna under Chosrev. 638 erövrades J. av kalifen
Omar. — 7) Från 638 till
korsfarar-nas erövring. Kalifen Omar tillförsäkrade
de kristna skydd till liv och egendom. Araberna
betraktade J. som en helig stad. De kristnas
vallfärder till J. fortgingo obehindrat. Sedan
fa-timiderna (969) blivit landets herrar,
försämrades de kristnas ställning, och när seldjukerna 1077
erövrat J., blev de kristnas läge olidligt. Så
framkallades korstågen. 15 juli 1099 intogo
kors-fararna under Gottfrid av Bouillon efter en
veckas belägring J. Korsfararna återställde de
förstörda kristna helgedomarna och uppbyggde en
mängd nya kyrkor, kloster, pilgrimshus och
sjukhus. — 8) Från korsfararna till
1917. Saladin erövrade J. i okt. 1187 och
förvandlade kyrkorna där till muhammedanska
helgedomar el. skolor. Endast Heliga gravens kyrka
fick stå kvar orörd. 1229 lyckades kejsar Fredrik
II genom fördrag åt de kristna förvärva
besittningsrätt till J., men staden härjades 1239 av
fursten över Kerak, och 1244 stormades den av de
vilda kovaresmierna. Turkiske sultanen Selim I
erövrade J. 1517. Staden intogs dec. 1917 av
engelsmännen under Allenby. — 9) Tiden efter
1917. J. var 1920—48 säte för den brittiska
mandatregeringen för Palestina. Det judiska
be-folkningsinslaget växte starkt, och ett hebreiskt
univ. upprättades 1925. Det inbördeskrig, som
utbröt i Palestina i slutet av 1947, berörde
våldsamt J. När britterna vid mandatets upphörande
1948 utrymde staden, voro dennas förbindelser
med de judiska landsdelarna avskurna av
araberna. Vid krigsutbrottet mellan Israel och
arabstaterna i maj d. å. hade judarna i J. fast grepp
om Nya staden. Araberna bemäktigade sig
Gamla staden, vars judiska befolkning
belägrades i ghettot; de överlevande kapitulerade där
28 maj till Arabiska legionen från Jordanien, som
redan 18 maj hade nått nordsidan av J. De
judiska kvarteren härjades svårt. I juni s. å.
återupprättade israeliska armén förbindelse med Nya
staden, där en judisk militärguvernör tillsattes.
Under de följande striderna förblev J. sålunda
uppdelat. 17 sept s. å. mördades i
Katamon-kvar-teret FN:s medlare greve Folke Bernadotte. —
Enl. den av FN i nov. 1947 antagna
delnings-planen för Palestina skulle J. efter en
övergångsperiod internationaliseras och enl. förval tar
skaps-systemet ställas under skydd av FN. I dec. 1949
beslöt FN:s generalförsamling med erforderlig
2/3 majoritet, att J. jämte närliggande byar och
städer, inklusive Betlehem, skulle
internationaliseras. För kostnaderna under FN-regimens 1 :a
år anslogos 8,15 mill. $. Staten Israel vägrade
att godkänna beslutet. De nederländska och
svenska delegationerna hade av praktiska skäl
föreslagit, att endast de heliga platserna i Gamla
staden skulle ställas under internationellt beskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
