Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jurasystemet el. juraformationen (jura) - Faunan - Floran - Indelning och bergarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Jurasystemet
652
r. Spiriferina walcotti. Lias. — 2. Avicula inaequivalvis. Lias. — 3. Trigonia navis. Dogger. — 4. Pholadomya
murchisoni. Dogger. — 5. Montlivaltia caryophyllata. Dogger. — 6. Diceras arietinum. Malm. — 7. Mecochirus
longemanus. Malm. — 8. Cymatophlebia longialata. Malm.
systemen, har fått sitt namn av Jurabergen, som
till största delen äro uppbyggda av hithörande
bildningar. Stundom kallas det o o 1 i t el. o o 1 i
t-formationen, särsk. i England, emedan
ooli-tiska kalkstenar och järnooliter rikligt
förekomma där. Bergarterna äro väsentligen kalkstenar,
dolomiter, lerskiffrar och skifferleror, medan
sandstenar äro relativt sällsynta. Marina
bildningar intaga huvuddelen av systemet, och
sötvattens-bildningar spela en mycket obetydlig roll.
Jura-perioden kännetecknas av täml. obetydlig
vulkanisk verksamhet och var en från
bergskedje-rörelser ganska fri period.
Faunan är ofta synnerligen rik. I stor mängd
förekomma svampdjur, koraller och
tagghuding-ar; bland de senare börja sjöborrarna att
spela allt större roll. Armfotingarna äro i
avtagande; rikligt förekomma blott terebratulider
och rhynchonellider. Framträdande äro däremot
musslorna, särsk. ostron, som ofta bilda
formliga bankar. Viktigast bland molluskerna äro
emellertid ammoniterna med stor formrikedom.
Även belemniterna nådde en rik utveckling.
Kräftdjur och insekter ha träffats talrikt, särsk.
i den litografiska kalkstenen. Så är även
fal
let med fiskar (ganoider, hajar, kvastfeningar,
benfiskar). Försvunna äro de tidigare så
viktiga pansarsalamandrarna, medan kräldjuren
utvecklas i en rikedom som aldrig förr el. senare.
Sålunda märkas fisk-, svan-, flyg- och
skräcködlor. Av stort intresse äro de äldsta kända
fåglarna. J:s däggdjur tillhöra alla gruppen
Multi-tuberculata.
Floran i lias ansluter sig nära till den i
rät förekommande. Lias och dogger äro
stundom rikt växtförande, medan endast sparsamma
rester träffats i malm. I jura nådde den
meso-zoiska floran sin höjdpunkt. Här dominera
sålunda nakenfröiga växter, ss. cykadofyter,
barrträd och ginkgoväxter; dessutom förekomma
talrika ormbunkar. Av alla kända fossila floror är
j :s den, som varit mest likformigt utvecklad över
hela jordklotet.
J:s indelning och bergarter. J. i marin
utbildning (f a c i e s) finnes i Europa bäst
utbildat i Tyskland (företrädesvis i Sydtyskland),
Frankrike och England ävensom i n. ö.
Ryssland. Efter engelska provinsialbenämningar ha
de tre huvudavd., i vilka j. indelas, kallats lias,
dogger och malm, och efter bergarternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
