Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalktuff - Kalkutta, Calcutta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Kalkutta
810
Kalktuff med bladavtryck (alm) från Benestad.
floden utbreder sig ett 5 km2 stort parkområde,
Maidan, stadens stolthet, med kapplöpningsbana
och prydd med talrika statyer. I dess s. ö. hörn
ligger stadens förnämsta byggnad, Victoria
Memorial, ett väldigt kupolkrönt marmorkomplex,
färdigt 1921 och inrymmande konst och
samlingar till belysande av Indiens historia. Där bredvid
ligger S:t Paulskatedralen från 1839—47. Kring
Maidans n. ö. del ligga många offentliga
byggnader, ss. justi ti epalatset, stadshuset, f.
guver-nörspalatset (1797—1804) och det stora Indian
Museum. Monumentalbyggnaderna äro ofta
hållna i en egenartad gotisk-indisk biandstil. I ö.’
begränsas Maidan av den eleganta affärsgatan
Chowringhee Road, K:s huvudstråk, som leder
ut till Kalitemplet, K:s största hinduiska tempel.
Strax n. om Maidan ligger Dalhousie Square
med vackra planteringar, det ursprungliga K:s
medelpunkt, österut ligger univ., grundat 1857
och det största i Indien. Staden har endast ett
fåtal byggnader av högre ålder. Infödingsstaden,
som till skillnad från de vitas stadsdel kallas
Black Town (svarta staden), har äkta indisk
karaktär med — bortsett från sentida
huvudstråk — trånga, slingrande gator och låga ler-
karbonat, som uppkommer genom att kolsyra
bortgår från vattnet el. absorberas av växterna
i detsamma, får tillfälle att hårdna i luften,
uppstår k., i motsatt fall bildar den ett fint slam
(bleke). I Sverige träffas k. flerstädes, t. ex.
vid Benestad i Skåne, där den redan under
medeltiden bröts för användning vid kyrkbygge.
Kalku’tta, Calcutta, huvudstad i prov.
Väst-Bengalen, Indiska unionen, belägen i
Gang-esdeltat på ö. stranden av Hooghly (Bhagirathi)
c:a 130 km från havet; 2,108,891 inv. (1941),
angränsande förorter medräknade. 1949
beräknades inv. till c:a 5 mill. (en stor inflyttning har ägt
rum från Öst-Bengalen). Nästan halva
befolkningen är muhammedansk, ung. 2/s äro bengaler
men endast V3 födda i staden. Där finnes även
en betydande kinesisk koloni.. Européerna voro
1941 blott 8,971. Vid engelsmännens ankomst till
Indien låg här endast en fiskarby, Kali-Ghat
(Kalis helgedom), där engelska ostindiska
kompaniet 1690 öppnade ett kontor. 6 år senare
byggdes det första Fort William, och K:s betydelse
ökades raskt. 1707 blev det huvudstad i
president-skapet Bengalen, och redan 1710 var
folkmängden c:a 10,000. 1756, då engelsmännen voro hårt
ansatta av fransmännen, lyckades fursten av
Bengalen få K. i sin hand, men redan följ, år
återtogs det av R. Clive, varefter det nuv.
vidsträckta Fort William anlades. 1773 avlöste K.
Murshidabad som säte för Indiens förvaltning;
i denna rang efterträddes det 1912 av Delhi. I
aug. 1946 och även senare i samband med
aktionen för Indiens frigörelse inträffade i K.
blodiga sammanstötningar mellan hinduer och
muhammedaner. 1911 hade Stor-K., alltså Howrah
på andra flodsidan inberäknat, 1,222,313 inv.
Införlivad med K. är numera den delvis eleganta
villastaden Garden Reach i s. v. K:s front mot
floden är c:a 15 km. Kring Fort William vid
CALCUTTA
med omgivningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
