Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar - Kalmar (socken) - Kalmar—Berga järnväg - Kalmar flygflottilj - Kalmar järnvägar - Kalmarkriget - Kalmar län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Kalmar—Kalmar län
826
erhöll sin nuv. gestalt efter en eldsvåda 1731. Vid
torget ligga också stadshotellet och stadshuset,
det senare var 1835—1933 stadens läroverk, som
sistn. år fick nya, ståtliga byggnader vid
Fred-riksskanskanalen (arkitekt: Ragnar Östberg).
Affärer och banker ligga huvudsaki. inom s. ö.
delen av Kvarnholmen. På Larmtorget uppsattes
1927 ”Vasabrunnen” av N. Sjögren till minne av
Gustav Vasas landstigning vid Kalmar, vid
Stensö, 1520.
Det moderna K. kan dateras från 1860- och
70-talen. Hamnen utbyggdes då, K. erhöll
järnvägsförbindelser, och industrien uppblomstrade.
K. hade 1800 3,253 inv., 1850 6,634, 1870 9,275,
1900, 12,715, 1920 17,086, 1940 21,429. 1874
öppnades K.—Emmaboda järnväg, som anknyter till
linjen Karlskrona—Växjö—Alvesta. 1876 var
linjen (K.—)Nybro—Sävsjöström färdig; den
utsträcktes 1914 till Nässjö. 1897 öppnades K.—
Berga, 1899 K.—Torsås järnväg. K.—Berga skär
Mönsterås järnväg (Mönsterås—Fagerhult) vid
Sandbäckshult och anknyter till
Nässjö—Oskarshamns järnväg vid Berga. Som nämnt började
Gamla staden bebyggas redan på 1700-talet och
har ännu kvar en del idylliska partier, t. ex. den
Krusenstiernska gården, en typisk stadsgård
(donerad till staden 1936) från 1800-talet med stor
trädgård. Mellan Gamla staden och järnvägen
ligger ett under 1900-talet med 4—5-våningshus
bebyggt område, Bremerlyckan. Mellan
järnvägen och slottet utbreder sig den vackra
Slottsparken och s. v. om slottet Kalmarsundsparken. —
Den nuv. industrien har huvudsaki. tillkommit
sedan mitten av 1800-talet. 1950 sysselsatte 71
industriella anläggningar 2,826 arbetare. Kalmar
ångkvarn är ett av de äldsta och största
industriföretagen (etabl. 1847; c:a 165 arb.). Bland
stadens övriga större industrier må nämnas:
Kalmar verkstads ab. (grundat 1902, c:a 350 arb.),
margarinfabrik (grundad 1906, sedan 1947
tillhörande ab. Liva fabriker), chokladfabrik (200
arb.), tändsticksfabrik, ab. Siefvert &
Fornan-ders mek. verkstad (195 arb.), skeppsvarv,
bryggerier, tapetfabrik och lådfabrik. K. har en
betydande handel och sjöfart samt en god hamn
med en total kaj längd av 3,300 m, därav 640 med
6,g m och 1,818 med över 5 m djup. Antalet
ankomna och avgångna fartyg uppgick 1950 till
14,166 om 1,5 mill. nettoton. Lokaltrafiken med
hamnarna vid Kalmarsund, särsk. det mittemot
K. liggande Färjestaden på Öland, är mycket
livlig. Lotsplats. K. har högre allm. lärov.,
kommunal flickskola, folkskollärarinneseminarium
(Rostads folkskoleseminarium), navigationsskola,
sj ömansskola, handelsgymnasium, praktisk
realskola; centralbibliotek för länet samt konstmuseum
(i de gamla lasarettsbyggnaderna vid
Stadsparken ; se även Kalmar läns museum); länslasarett,
epidemisjukhus, uppfostringsanstalt (”Fröbergska
stiftelsen”, Gudmundsgården). Rundradiostation.
Till K. är Kalmar flygflottilj förlagd. I K.
utges Kalmartidningen Barometern, Kalmar Läns
Tidning och östra Småland. — K. bildar ett
pastorat i N. Möre kontrakt, Växjö stift.
Litt.: G. V. Sylvander, ”Kalmar slotts och
stads historia” (9 bd, 1864—74); P. G. Berggren,
”Kalmar stad och dess historia” (1907, av M.
Hofrén omarb. uppl. 1936); A. Roosval och W.
Swahn, ”Storskolan i Kalmar” (2 bd, 1923—24);
Hj. Alving, ”K. och Borgholm” (i ”Svenska
kulturorter”, 3, 1925); M. Hofrén, ”K. En kort
historik över staden och slottet” (ny uppl. 1946).
Kalmar, socken i Uppsala län, Håbo hd; 23,46
km2, 636 inv. (1952). Omfattar en småbergig
halvö i Mälaren, mellan Ekolsunds- och
Kalmar-vikarna, samt genomlöpes i ö. av Uppsalaåsen.
1,070 har åker. Kyrkan härstammar från
1300-talet. Ingår i övergrans, Yttergrans och K.
pastorat i Ärkestiftet, Håbo kontrakt; tillhör
storkommunen Håbo.
Kalmar—Berga järnväg, längd 77 km,
spårvidd o,89i m, öppnades för trafik 1897. Den
förvärvades av staten 1940. K. har för att vara
en smalspårig järnväg förhållandevis livlig
trafik. Förslag har 1948 framlagts av en statlig
kommitté, att den skulle byggas om till
normal-spårig.
Kalmar flygflottilj, F 12, Kalmar, jaktflottilj,
beslutad vid 1941 års vårriksdag, uppsättning
påbörjad 1941, organiserades urspr. som lätt
bombflottilj, omorganiserades 1947 till jaktflottilj.
Kalmar järnvägar omfatta linjerna Kalmar—
Emmaboda, 57 km, öppnad för trafik 1874, och
Nybro—Sävsjöström, 43 km, öppnad 1876. K.
trafikerade även Sävsjöström—Nässjö järnväg, 94
km, öppnad 1914. Spårvidden är 1,435 m. Staten
förvärvade 1938 aktiemajoriteten i K., varefter
de drevos som statsägt bolag, tills de 1940
införlivades med SJ. Tidigare ägdes K. av ett
järnvägsbolag, i vilket Kalmar stad innehade
aktiemajoriteten.
Kalmarkriget kallas stundom den del av 1611
—13 års svensk-danska krig, som utkämpades vid
Kalmar och i dess omnejd. 3 maj 1611 började
Kristian IV belägra Kalmar och tog i slutet av
maj staden med storm; slottet uppgavs 3 aug.
genom förräderi av kommendanten Krister Some.
11 juni hade Karl IX anlänt till dess undsättning
samt försökt storma det danska lägret (17 juli)
men nödgats draga sig tillbaka till Ryssby (20
km n. om Kalmar), där han intog en befäst
ställning (läger), vilken Kristian 22 aug. förgäves
anföll. Även Öland och Borgholm föllo i
danskarnas händer men återtogos 7 okt. av Gustav
Adolf. 1612 återtogs Öland av danskarna. I
Danmark kallas hela 1611—13 års krig
”Kalmarkrigen”. — Litt.: A. Larsen (Liljefalk),
”Kalmarkrigen” (1889); ”Gustav II Adolf”, utg. av
Generalstaben (1932).
Kalmar län omfattar ö. Småland och Öland;
11,616,03 km2, 237,562 inv. (1952). Residensstad
är Kalmar. J u d i c i e 111 indelas länet i 6 under
Göta hovrätt lydande domsagor, vardera
utgörande 1 tingslag: Tjusts, Sevede och Tunaläns,
Aspelands och Handbörds, N. Möre och Stranda, S.
Möre samt Ölands domsaga. Kalmar,
Oskarshamn och Västervik ha egen jurisdiktion; de
övriga städerna lyda under landsrätt: Nybro under
S. Möre, Vimmerby under Sevede och Tunaläns
samt Borgholm under Ölands domsaga. A d m i-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
