Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamtjatka (Kamtchatka, Kamchatka, Kamtsjatka) - Kamull - Kamäxing - Kan (chan, khan) - Kana - Kanaan - Kanada - Kanadabalsam - Kanadensare - Kanadiska (kanadensiska) skölden - Kanaker - Kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Kamull—Kanal
866
på sydspetsen även
havsut-tern. Renen förekommer vild,
och i bergen finns snöfåret.
Fågellivet är rikt, svanor
och änder häcka talrikt. I
floderna fiskas lax.
Den ursprungliga
befolkningen kallas kamtjadaler el.
itälmer och bebor mell.
delen av K., i s. bo kuriler och
i n. korjaker. Under de två
senaste decennierna har K:s
invånarantal mångdubblats,
huvudsaki. genom
tvångsför-flyttningar från det
europeiska Ryssland och på sista
tiden från randstaterna. Den
viktigaste näringsgrenen på
K. är fiske vid kusterna samt
laxfiske i floderna om
våren och sommaren.
Renskötsel bedrives huvudsaki. av
korjakerna i K:s n. och n. v.
delar. Jakt utövas under
vin
tern på snöfår, vildren, räv och hare. Jordbruk
förekommer huvudsaki. i Kamtjatkaflodens
dalgång. De viktigaste kulturväxterna äro potatis
och rovor. På sista tiden ha även skogs- och
bergsbruk fått ökad betydelse. Stenkol brytes på
västkusten (över i mill. ton 1937), olja utvinnes
på östkusten. K. har flygförbindelser med övriga
Sovjetunionen och ångbåtsförbindelser med
Vladivostok och Nikolaj evsk.
K:s egentlige upptäckare är Vladimir Atlasov,
som 1697 från Anadyrbukten trängde ända ned
till Kap Lopatka, K:s sydspets. Under Peter den
store ägde befästandet av det ryska väldet rum.
Först 1803 blev K. provins. — Litt.: S.
Bergman, ”Kamtchatka” (2: a uppl. 1928).
Kamull, se Kamgarn.
Kamäxing, Cynosürus cristätus, ett på
ängar i s. och mellersta Sverige täml. allmänt,
flerårigt, omkr. 5 dm högt gräs med smala blad
och ensidig, axlik vippa.
Kän (chän, khän), pers., ”furste”,
härskartitel, som från 1200-talet
(Djingis-kan 1206) burits
av självständiga mongoliska
och turkiska hövdingar.
Kana, orten för Jesu i
Joh. 2 berättade under.
Orten bör sökas i en ruinort,
Chirbet käna, 14 km n. om
Nasaret. En större by,
Kefr Kenna, närmare
Nasaret i n. ö., har av
traditionen antagits vara
bibelns K.
Känaan, i G. T.
beteckning för det nuv. Palestina.
Invånarna i K., k a n a n
é-e r n a, otvivelaktigt av
samma folkstam som
israeliterna, satte sig före dem i
besittning av K. Före Is-
Kamäxing.
NF XI — 28
Två vulkaner på s. Kamtjatka. Se även bild i å pl. vid Asien.
raels invandring hade kananéerna lytt under
Egypten. El-Amarna-breven bestyrka G. T:s
uppgifter, att kananéerna vid denna tid ej
bildade någon enhetlig stat utan voro delade i
smärre konungadömen. Israel lyckades blott
småningom underkuva dem och erövra K. —
Kana-néernas kultur stod då högre än Israels. Den
kananeiska religionen var polyteistisk, vällustig
och förenad med stor grymhet. Kvinnor
hän-gåvo sig åt otukt till gudomens tjänst, och
offer av människor, särskilt barn, voro vanliga.
Ka’nada, se Canada.
Kanadabalsam, ba’lsamum canadénse, erhålles
från Abies balsamea och A. Fraseri, inhemska i
s. ö. Canada och n. ö. U.S.A. Den är som ny
blekgul, som äldre tjockflytande, gröngul, klar
och genomskinlig samt har aromatisk lukt och
bitter smak. Den användes som
inbäddningsme-del för mikroskopiska preparat och som linskitt
i optiska apparater.
Kanade’nsare. 1) Invånare i Canada. — 2)
Typ av kanot.
Kanädiska (k a n a d e’n s i s k a) skölden, se
Canada, sp. 380.
Kanäker, de inföddas på Hawaii namn på
sig själva, numera använt om alla infödingar i
Polynesiens och Melanesiens övärld.
Kanal, konstgjord vattengrav; vätskegång i
en kropp; bildligt: förbindelseväg.
I teknisk mening förstås med k. en med konst
utförd, öppen grav för ledning av vatten,
särskilt då dimensionerna äro sådana, att
farkoster där kunna framföras. Byggandet av k. för
den större sjöfarten innefattar ingenjörsarbeten
av ofta mycket stor och dyrbar omfattning.
Terränghinder måste i allm. övervinnas. Sker detta
genom kringgående sträckning samt skärning
genom åsar och höjder, uppstår en nivåkanal,
vars vatten har samma nivå hela vägen. Är
detta omöjligt, kan framkomlighet uppnås genom
slussar. Serier av flera slussar i följd
kal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
