Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpning, galopplöpnnig, galoppsport - Kapprock - Kapprocksill - Kapprocksrevers - Kapprodd - Kapprovinsen, Kapkolonien, Kaplandet - Kapriciös - Kaprifoliacéer - Kaprifol(ium) - Kaprinsyra - Kapriol - Kapris (nyck) - Kapris, Kaprisväxter - Kapronsyra - Kaprylsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915 Kapprock—Kaprylsyra 916
sällskap upplöstes 1880, varefter
kapplöpnings-sporten förde en tynande tillvaro, till dess
Svenska jockeyklubben bildades 1889. Sedan riksdagen
1923 medgivit att vid k. anordna vadhållning med
totalisator, har kapplöpningsväsendet ernått
erforderlig stadga och avsevärt utvecklats till
förmån för vår ädla hästavel. Ledningen av
kapp-löpningssporten utövas av Jockeyklubben. Bland
lokala organisationer märkas Skånska
fältrittklub-ben, Stockholms kapplöpningssällskap och
Västsvenska trav- och galoppsällskapet (Göteborg).
Våra förnämsta banor äro Ulriksdal, Jägersro
och Åby samt våra största löpningar Svenskt
derby, Svenskt kriterium, Kapplöpningssällskapets
stora pris och Stockholms stora pris. — K.
indelas i 2 grupper, slät- och hinderlöpningar.
Slätlöpningarna anordnas för 2-åriga
hästar på 900—1,400 m (kortdistanslöpningar),
för 3-åringar och äldre vanl. på 1,200—3,200 m
(medeldistans- och stayerlöpningar; de senare gå
dock upp till 4,000 m och undantagsvis däröver).
Hinderlöpningarna, som i regel äro
öppna för 4-åriga och äldre hästar, indelas i s t e e
p-lechase (fasta hinder, t. ex. jordvallar,
stenmurar, koppelräck och gravar) på distanser 3,000
—4,500 men stundom intill 7,500 m, h ä c k 1 ö
p-n i n g (konstgjorda el. naturliga häckar) på
distanser 2,400—3,500 m el. längre samt
jaktlopp i terräng över huvudsaki. naturliga hinder.
— Litt.: C. Wachtmeister, ”Fullblodsavel och
galoppsort” (1939); ”Kapplöpningskalender” (1891
—1927); ”Jockeyklubbens årsbok” (sedan 1928).
Kapprock, vid, icke livsydd överrock; omtalas
i svensk borgerlig dräkt i början av 1700-talet.
Kapprocksill, se Sill i papper.
Kapprocksrevers, vardaglig benämning på
om-slagsrevers.
Kapprodd, se Rodd.
Kapprovinsen, Kapkolonien, K a p 1
ande t, eng. Province of the Cape of good Hope,
provins i Sydafrikanska unionen; 717,722 km2;
Ad1?,330 inv. (1951). Se karta vid Sydafrikanska
unionen. — Godahoppsudden (Cape of Good
Hope), som givit provinsen dess namn,
upptäcktes av den portugisiske sjöfararen
Bartholo-meu Diaz 1488 och fick sitt namn av konung
Johan II av Portugal efter Diaz’ hemkomst. 1652
anlades här den första holländska kolonien, som
under napoleonkrigen kom i engelsmännens
händer och 1910 ingick som provins i Sydafrikanska
unionen.
K. omfattar sydligaste delen av Afrika. Från
kusten, som begränsas av förkastningar, höjer sig
landet särsk. mot n. terrassformigt; den högsta
terrassen bildas av Roggeveld-, Nieuwveld-,
Kou-develd- och Sneeuwbergen, vilka sistn. nå 2,860
m ö. h. Härifrån mot n. utgör landet en svagt
sluttande högslätt (Hoogeveld) mot
Oranjefloden. Den breda terrassen strax s. om nämnda
förkastningslinj e bär namnet Groote (Great)
Kar-roo och avvattnas av flera floder (Olifants
River m. fl.), medan själva högslätten är
regnfattig, utan större vattendrag och till stor del
avloppslös. Kustterrasserna äro uppbyggda av
gra
nit och kristallina skiffrar, de lägre terrasserna
av sandsten och kvartsit från
devon-karbonperio-derna och det inre av avlagringar tillhörande
Karrooformationen. Klimatet är varmt
tempererat och påminner om medelhavsländernas. N.
delen av västkusten har dock en relativt kylig
sommar på gr. av uppstigande bottenvatten.
Nederbörden faller som vinterregn kring Kapstaden,
är mera jämnt fördelad på året längs sydkusten
(500—1,000 mm årl.) och går i de n. och ö.
delarna över till sommarregn. I de torraste n. v.
delarna understiger årsnederbörden i allm. 250
mm. Kapstaden har under den svalaste mån. en
medeltemp. av I2°o, under den varmaste 2O°7 och
en årsnederbörd av 564 mm; Sutherland på
högslätten på 1,525 m höjd 4% resp. 18^3 och 252
mm. — I de ö. delarna, där sommarregnen
uppträda, finnas savanner; det inre är upptaget av
buskstäpp el. halvöken. Faunan har övervägande
stäppdjur; det mesta storviltet är utrotat. —
Befolkningen är i genomsnitt mycket gles, blott 5,6
per km2, och ojämnt fördelad. Vidsträckta
områden i n. och n. v. äro nästan människotomma,
medan den största folktätheten träffas kring de
större städerna i s. Av befolkningen voro
1946 935,674 européer, 3,464,108 icke-européer
(huvudsaki. bantufolk) och 16,900 asiater.
Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen. Det
drives mest längs kusterna, där nederbörden är
störst. Här odlas vete särsk. i s. v., och K.
producerar härav s/t av hela unionens skörd, majs
(särsk. i n. ö.), havre, kafferkorn, tobak och
potatis. Vin- och fruktodlingen (äpplen, päron och
sydfrukter) är starkt utvecklad på sydkusten. I
det inre lyckas i allm. icke åkerbruket utan
konstgjord bevattning; här bedrives särsk. får- och
getavel; i kusttrakterna uppfödning av
nötkreatur. — I Griqualand West vid nedre Vaal i
trakten kring Kimberley finnas världens största
diamantgruvor, med c:a 4/s av unionens
diamantutbyte. Koppar finns i synnerhet kring
Spring-boekfontein och Ookiep. — Industrien är ännu
relativt obetydlig (njutnings- och livsmedel,
textilier), handeln däremot omfattande. Största
städer och tillika förnämsta hamnar äro huvudstaden
Kapstaden, Port Elisabeth och East London.
Kapriciös [-siö’s], nyckfull, ombytlig.
Kaprifoliacéer, fam. Caprifoliaceae (se d. o.).
Kaprifol (ium), bot., se Lonicera.
Kaprinsyra (av lat. ca’pra, get), C9H19. CO2H,
förekommer i smör, kokosolja o. a. fetter. Den
är en fast fettsyra, som smälter vid 31^4; spec. v.
vid 37° 0,930.
Kapriöl (av lat. ca’per, bock), eg.
”bocksprång”, se Ridning.
Kapris (fr. caprice), nyck, hugskott.
Käpris, Käprisväxter, se Kapparidéer.
Kapronsyra [-å’n-] (av lat. ca’pra, get). Den
normala k., CHs . (CHa)4 . CO2H, bildas i små
mängder vid smörsyrajäsningen och ingår i en del
finare fetter, ss. i smör av ko- och getmjölk. Den
rena syran stelnar vid —i°s och kokar vid 2050.
Dess spec. v. vid o° är 0,945.
Kaprylsyra, C7H15. CO2H, en enbasisk fett-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
