Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartum, Khartum el. Khartoum - Kartusch - Kartusianorden - Kartverk - Kartverkskommissionen - Kartvinkelmätare - Karun - Karungi (Norrbotten) - Karungi (Finland) - Karup (socknar) - Karup (storkommun) - Karusell - Karussa - Karwendel - Karvinná - Karvol - Karvon el. karvol - Karvsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Kartusch—Karvsnitt
108
380,000 inv.); 75,000 inv. K. ligger inom
det konstbevattnade al-Gezira-området och uppe
i själva vinkeln mellan Blå och Vita Nilen;
på andra sidan dessa, med broförbindelser
till K., ligga Norra K. (34,000 inv.), resp.
Omdurman (125,000 inv.). Befolkningen är
övervägande araber och negrer. Staden uppstod
som egyptisk garnisonsort 1822 och gjordes 1830
till huvudstad i Egyptiska Sudan. Efter stadens
intagande ab mahdisterna 1885, varvid general
Gordon stupade, förstördes den nästan fullst.
men återuppbyggdes snart. Järnvägen från Wadi
Halfa söderut blev färdig dit 1899. Europeisk
stadsdel med breda gator och vackra, av grönska
omgivna byggnader, ss. regeringsbyggnad,
Gordon Memorial College, sjukhus och medicinsk
läroanstalt, kyrkor och en stor moské; garnison.
K. är medelpunkt för handeln i ö. Sudan och en
viktig trafikknutpunkt. Flygstation; den under
2:a världskriget
byggda bilvägen
österut från
Väst-afrika framgår
över K.
Kartu’sch. 1)
(Fr. cartouche, it.
carto’ccio, av lat.
cha’rta,
pappersblad.) Ordet
betyder eg. strut el.
rullat papper; sedan
namn på de i form
av halvöppnade
pappersrullar
tecknade titel- el.
in-skriftsfälten på
kartor o. dyl. samt
i allm. namn på
dekorativt utförd om-
fattning el. ram. — 2) (Fr. cartouchière.)
Am-munitionsväska av styvt läder, buren på ryggen
i brett bantlär över v. axeln. K. begagnades av
kav. och art., sedermera i svenska armén en
period endast till paraddräkt av äldre uniform.
Kartusiänorden (lat. Ordo C artusiènsis),
kontemplativ orden, stiftad 1084 av Bruno från
Köln, som samlade en skara likasinnade
eremiter i den ödsliga dalen Chartreuse (Cartusia,
därav ordens namn) i Dauphiné, n. om Grenoble.
I början utan regel, levde de där klädda i vitt
under ständig tystnad och de strängaste
botövningar, sysselsatta med avskrivning av böcker.
1176 bekräftade påven den nya organisationen
som en självständig munkorden. I början av
1700-talet omfattade den 170 kloster. Ordens
stadgar förplikta munkarna till avsöndring från
världen och andra klosterinvånare samt ålägga
dem sträng tystnad och fasta. På grund av sin
stränghet har k. mer än andra ordnar lyckats
bevara sin ursprungliga karaktär. I Frankrike
upplöstes de flesta klostren under revolutionen 1789
och napoleonskrigen; 1941 återställdes
moderklostret La Grande Chartreuse. En kvinnlig gren
har ägt bestånd från mitten av noo-talet. Omkr.
1930 hade k. 19 munk- och 4 nunnekloster. I
Sverige upprättades ett kartusiankloster omkr.
1490 på Gripsholm, kallat Mariefred. — Litt.:
M. Heimbucher, ”Die Orden und Kongregationen
der katholischen Kirche”, 1 (3:e uppl. 1933).
Kartverk, statligt organ, som framställer
officiella kartor; sådana äro i Sverige Rikets
allmänna kartverk och Sjökarteverket.
Kartverkskommissionen, som 1937 ersatte
Kommissionen för de allmänna kartarbetena, har
till uppgift att vara ett rådgivande organ i mera
betydelsefulla frågor rörande riktlinjerna för de
allmänna kartarbetena.
Kartvinkelmätare, graderad skiva av
genomskinligt material, med vilken vinklar kunna
uppmätas på kartor. K. begagnas vid
orienteringstävlingar, vid artillerieldledning, vid ritning av
kartskisser o. s. v.
Karün, flod från Zagrosbergen i v. Persien
till Schatt el-arab, vars delta den utbygger. 700
km lång. Segelbar på låglandet.
KaTungi, samhälle i Karl Gustavs sn i
Norrbotten.
Ka’rungi, fi. Karunki, kommun i Lapplands län,
Finland, vid gränsen mot Sverige, urspr. del av
Karl Gustavs sn; 194 km2; 2,900 inv.,
finsktalande.
Karup, socknar, se Västra Karup och östra
Karup.
Karup, storkommun i Hallands län, Hallands
södra domsaga, omfattar socknarna Hasslöv, Ö.
Karup och Skummeslöv; 110,65 km2, 2,846 inv.
(1952).
Karuse’ll (fr. carrousel, it. carose’llo). 1) K.
el. r i n g r ä n n i n g, ett slag tornerspel, i vilket
det gällde för ryttaren att med lansen uppfånga
en mellan två stolpar upphängd ring. K.
förekom mera sparsamt under medeltiden, då de
egentliga tornerspelen förhärskade, men kom i
livligt bruk under Henrik IV i Frankrike och
var under 1700-talet på modet vid de flesta
europeiska hov. I Sverige uppfördes ståtliga k.
under Kristina och Karl XI. Särsk. känd är den
k., som uppfördes vid Karl XI :s tillträde till
regeringen 19/i2 1672 på Rännarbanan i
Stockholm (nuv. Hötorget), skildrad i Ehrenstrahls
kopparsticksverk ”Certamen equestre”. Även
Gustav III och Karl XIII uppförde ståtliga k.,
varvid konungarna själva anförde sina kadriljer.
Den sista k. var på Drottningholm 1800.
2) Vid tivolin o. s. v. vanlig nöjesanordning,
där ett med trähästar, vagnar, svängande båtar
m. m. försett cirkelrunt golv på elektrisk väg
sättes i hastig rotation kring en vertikal axel.
Karu’ssa, fiskart av rudsläktet.
Karwendel [-vä’n-], berggrupp i n. Tyrolen,
mellan övre Isardalen och Ächensee, når 2,756
m ö. h.
Ka’rvinnä [-nä], po. Karwina, stad i
Tjeckoslovakien, 15 km ö. om Moravskå Ostrava; 22,000
inv. En av centralpunkterna i
Ostrava-Karvinnå-bäckenet med stenkolsgruvor och koksverk.
Karvol [-ä’l], se Karvon.
Karvon [-å’n] el. karvol [-å’l],
beståndsdel i den flyktiga kumminoljan.
Karvsnitt, en i trä med skärverktyg åstadkom-
Nederländsk kartusch från 1555.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
