Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaschmir (kaschmirvävnad) - Kaschmir (stat) - Kasein - Kaseinmålning - Kaseinull - Kasematt - Kasern - Kasernera - Kasernförvaltare - Kasernofficer - Kasha - Kashmir (Jammu och Kashmir)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Kaschmir—Kashmir
112
en mängd olikfärgade inslag, som inplockades för
hand till rika, vackra mönster. ”Äkta schalar”
äro mycket dyrbara. Maskinvävda imitationer
voro allmänna på 1800-talet. Jfr Getsläktet, sp.
897, och Kashmir.
Kaschmir, stat, se Kashmir.
Kasein (av lat. ca’seus, ost), den viktigaste
nukleoalbuminen (se Äggviteämnen),
utmärker sig genom att ej koagulera vid
upphettning i neutral lösning samt genom sin halt av
fosforsyra. K. utgör ostämnet i mjölk.
Kaseinmålning, målning med kasein (se d. o.)
som bindemedel. Kaseinpulver, blandat med
vatten, ammoniak el. hjorthornssalt, bildar ett
vanligt klister; kasein med vatten och kalk nyttjas
även. Blandas kaseinklister med torkande oljor,
ger emulsionen som bindemedel för målning en
vattenolöslig färgyta liksom annan oljetempera.
Kaseinull, konstfiber, framställd ur ostämne
(ur skummjölk). Vanliga handelsnamn för k. äro
1 a n i t a 1 (lana italiana), 1 a c t o f i 1 och t i
o-1 a n.
Kasema’tt (it. casematta). 1) Krig sv., i
permanent befästningsanläggning mot tungt art. och
flygbomber fullträffsäkert skyddsrum. Numera
utföras k. av järnbetong el. insprängas i berg.
K. kunna avses för försvar, för beredskaper,
förläggning, förråd m. m. För svar
skasemat-t e r anläggas endast där de äro undandragna
direkt fientlig art.-eld, ss. för försvar av gravar
(kontereskarpgallerier) och ingångar, för
flanke-ring av fortmellanrum el. vid kustbefästningar för
flankering av inseglingsränna, varvid de ofta ha
pansarvägg (pansar-k.). Beredskapskas
e-m a 11 e r avse skydd för personal och pjäser, som
stå i beredskap att avslå en stormning. B
o-stads- och förrådskasematter
erfordras till skydd för vilande trupp samt för förråd
av olika slag.
2) Sjökrigsv., av pansarskydd omgiven
uppställningsplats för kanoner på fartyg. Användes
ej numera vid nybyggnad. Ett fartyg, vars
huvudart. var uppställt i k., benämndes k a s
e-mattfartyg.
Kase’rn (fr. caserne), byggnad för ständig
inkvartering av trupp. Tidigare brukades k. inom
fästningar även som försvarsverk med
kanongluggar åt angreppssidan och bombfast tak. I
Vaubans blocksystem omslöt en flera våningar
hög byggnad en el. flera gårdar och fördelades
i flera ”block” med särskilda trapphus och i
varje våning fyra från dessa omedelbart
tillgängliga rum. Man övergick sedan till
korridorsystemet: långsträckta byggnader med
kasernrummen, logementen, åt solsidan längs en
korridor. För att höja hygienen och öka trevnaden
använde man paviljongsystemet, med högst
tvåvånings boningsbyggnader, avsedda för blott ett
kompani. Vid slutet av 1800-talet tillämpades en
kombination av korridorsystemet och
paviljongsystemet vid flera k. Vid de många k., som
blevo en följd av 1901 års härordning, kom
detta fördelaktiga system av ekonomiska hänsyn
ej till användning, utan stora fyrvånings
batal-jonskaserner uppfördes. De av
kasernbyggnads
nämnden först utförda k. ha tre våningar. Vid
några av de senaste k. återgick nämnden till
två-våningspaviljongerna. — Vid ständig förläggning
av ett truppförband fordras utom bostäder en
mängd lokaler för expeditions-, övnings-,
ekonomi-, sjukvårds- m. fl. ändamål, vilka
tillsammans bilda ett kasernetablissemang.
— I Sverige funnos ännu under förra hälften
av 1800-talet blott ett fåtal k. Efter yttrande av
1876 års kommitté för ordnande av den militära
hälsovården fastställde K m:t
normalbestämmelser för k:s inredning. Kommitténs bestämmelser
ha i huvudsak legat till grund för de k., som
uppförts på 1900-talet. K. m:t tillsatte 1907 A
r-i é n s kasernbyggnadsnämnd (se d.o.),
åt vilken anförtroddes uppförandet av
kasernetablissemang för 15 infanteriregementen. De 7
sist uppförda utfördes enl. ett kombinerat
block-korridorsystem. 1936 års försvarsordning samt
1942 års försvarsbeslut medförde för såväl armén
som flygvapnet en betydande byggnadsverksamhet.
Härvid beaktades faran från luften på så sätt,
att de enskilda byggnaderna spredos och bättre
än tidigare inpassades i terrängen. Genom ett av
1940 års militära byggnadsutredning 1942
avgivet förslag erhöll bl. a. varje kompani k. i
två våningar med centralkorridor och på ömse
sidor om denna belägna logement för vardera 6
man. Underhåll och nybyggnad av k. handhas
numera av Fortifikationsförvaltningen.
Kasernèra, anordna permanent förläggning av
ett truppförband i kasernetablissemang.
Kasemförvaltare se Kasernofficer.
Kasernofficer, officer, som vid ett
truppförband handhar ärenden rörande kasernvård,
förvaltning och underhåll av övningsfält, skjutbanor
o. dyl. Vid vissa truppförband tjänstgör i stället
en underofficer som chef för kasernvårdsavd.
med titeln kasernförvaltare.
Kasha [ka’ja], ett synnerligen mjukt
klänningstyg av ylle i högsta kvalitet av franskt
ursprung, ofta imiterat. K. var modernt på
1920-talet.
Kashmir [ka/-], off. Jammu och
Kash-m i r, stat i Indien, 218,780 km2, 4,022,000 inv.,
huvudsaki. muhammedaner (utom i Jammu);
se karta vid Indien. Huvudstad Srinagar
(207,000 inv.). K. omfattar större delen av
Karakorum och v. Himalaja med dettas
förkedjor vid randen av den nordindiska
slätten och består av ett stort antal alpdalar, av
vilka Indus-dalen utgör kärnan i landets n. ö.
och n. delar med landskapen Ladak, Baltistan och
Gilgit. Huvudflod i s. K. är Jhelum, som
avvattnar s. K:s huvuddal, Srinagar-bäckenet.
Klimatet är mycket sunt. Srinagar har en
medel-temp, för jan. av o°? och för juli av 22°b och
en årsnederbörd av 940 mm. De n. och n. v.
delarna äro mycket torra. På Himalajas
sydligaste kedjor faller däremot på yttersidorna upp till
2,000 mm. I Himalaja inkl. Srinagar-bäckenet
härska ända till 2000 m ö. h. ständigt gröna
lövskogar av ek, platan, poppel och palmen
Trachycdrpus Martia’na. Högre upp dominera
lövfällande skogar av valnötsträd, ek, alm, has-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
