Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kasimirsborg, Casimirsborg - Kasino - Kasjuber (kassuber) - Kask - Kaskad - Kaskadbergen - Kaskadgenerator - Kaskadgran - Kaskadkoppling - Kaskarillbark - Kaskasapakte - Kaskasatjåkko - Kaskelot el. kaskelott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Kasino—Kaskelot
116
Mount Shuksan i Kaskadbergen. Se även bild 21 å pl. vid Förenta staterna.
Godset är under namnet M e m känt sedan omkr.
1400 och har huvudsaki. ägts inom ätterna Grip
och (omkr. 1630—1851) Leijonhufvud
(Lewen-liaupt); det nutida namnet är efter greve Kasimir
Leijonhufvud. Sedan 1922 äges K. av friherre
S. A:son Hummerhielm.
Kasino, se Casino.
Kasjuber [-/ü’-] (k a s s u b e r), slavisk
folkstam, boende i Västpreussen och n. ö. hörnet av
Pommern, en folkspillra på något över 100,000
personer, sysselsatta med åkerbruk och fiske, till
större delen katoliker. Dess bäst vetenskapligt
kända dial. är den språkhistoriskt mycket
intressanta slovinziskan, som emellertid nu är så gott
som utdöd. Det kasjubiska språket
tillhör den västslaviska gruppen och står polskan
nära; i äldre tider har det bildat en övergång
till den nu försvunna polabiskan ö. och v. om
Elbe. Kasjubiskans äldsta språkprov äro
bevarade i tolkningar av Luthers katekes m. m. av
1643. Något verkligt litteraturspråk har knappast
utbildats; vad som i tryck föreligger är några
små skrifter av F. S. Cenova (1817—81),
uppteckningar från landsmål, strödda folkskrifter
och enstaka dikter. — Litt.: Arbeten av F.
Tetz-ner (1827) och F. Lorentz (1826) om folket och
•dess historia, grammatiker av F. S. Cenova (1879)
och F. Lorentz (1903, den slovinziska dial.).
Kask. 1) (Fr. casque, av
sp. och it. casco, [huvud-]
skål), läderhjälm, i Sverige
förr paradhuvudbonad för
gardesinf. och
ingenjörtrupperna; tillverkades av svart,
blankt läder, var framtill
försedd med emblem, upptill
med pik. — 2) Dryck av
kaffe och brännvin
(”kaffekask”).
Kaskad, mindre vattenfall;
även om konstgjort
vattenfall i en park.
Kaskadbergen, Cascade
Range, bergskedja i
Stilla-havszonen av Kordillererna,
U.S.A., från 410—49° n. br.
Genombrytas av floden
Columbia, som här bildar
mäktiga fall, cascades-, därav
namnet, över bergssockeln
(1,200—2,400 m) höja sig
glaciärtäckta vulkantoppar,
ss. Mount Rainier (4,391 m)
(i v. Washington), som utgör
nationalpark.
Kaskadgenerator,
elektrisk anordning för alstring
av högspänd likström, enl. en
princip med
spänningsmulti-plikation, som åstadkommes
med likriktare och
kondensa-torer. K. ha byggts med
lik-riktarrör för spänningar upp
till c:a 2 MV och med
torr-likriktare för spänningar upp
till 4 MV. — K. leverera jämförelsevis stora
strömstyrkor (5—10 mA vid vanl.
förekommande anläggningar), medan spänningskonstansen är
mindre god. De ha kommit till användning inom
kärnfysiken för acceleration av laddade
partiklar, då kravet på partiklarnas homogenitet med
avseende på hastigheten ej är väsentligt, samt
för impulsprovningsändamål.
Kaskadgran blir i sitt hemland, Washington
—n. Kalifornien, ända till 80 m hög med en
stamomkrets av 8 m. Kottarna nå ända till 25
cm i längd och 7—8 cm i bredd.
Kaskadkoppling, se Seriekoppling.
Kaskari’llbark fås av Croton eluteria, en
buske el. lågt träd av fam. Euphorbiaceae, som
endast växer på Bahamaöarna. De viktiga
beståndsdelarna äro flyktig olja, ett bitterämne
(kaskar il lin), harts, garvämne m. m. K. har förr
brukats i form av dekokt el. tinktur vid kroniska
mag- och tarmkatarrer.
Ka’skasapakte, en av Kebnekaises ståtligaste
och svårtillgängligaste toppar, närmast n. om
Kebnepaktepasset; c:a 2,035 m ö. h. K. bestegs
f. g. 1923.
Ka’skasatjåkko, den ståtligaste av Kebnekaises
toppar, n. ö. om Kebnepaktepasset, 2,076 m ö. h.
Kaskelöt el. kaskelott [-å’t], zool., se
Valar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
