Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kastilien - Kastlekar - Kastlösa - Kastmaskin - Kastning - Kastor - Kastorhandskar - Kastpjäs - Kastrat - Kastration - Kastratsångare - Kastrera - Kastriota, Georg - Kastro, Kastron - Kastrop-Rauxel - Kastrup - Kastsim - Kastsjuka, kastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Kastlekar—Kastsjuka
126
hans arvtagare och lyckades med sitt rike förena
K. Vid hans död delades riket mellan sönerna;
Ferdinand I (1033—65) fick därvid på sin lott
K. Därmed börjar dess historia som självständig
stat. 1037 erövrades Leon av Ferdinand, och
Alfonso VI erövrade 1085 det moriska
konungariket Toledo. Riket sönderföll senare men
enades åter 1230 som konungariket K. med
huvudstaden Valladolid. Det omfattade provinserna
Gamla och Nya K., Asturien, Galicien, Leön
och Estremadura. Ferdinand III erövrade från
omajjaderna Andalusien 1236. Hans son Alfonso
X den vise (d. 1284) förändrade
tronföljdsord-ningen, vilket orsakade strider. Peter den
grymme (reg. 1350—69) störtades genom uppror av
sin halvbror Henrik av Trastamara (reg. 1369
—79), under vilken K. blomstrade. Efter
tronstrider tillföll riket Isabella (reg. 1474—1504),
vars gemål Ferdinand den katolske (d. 1516),
besteg Aragoniens tron 1479. Härigenom
förenades dessa riken under makarna som samregenter.
Under deras dotterson Karl I (som kejsare Karl
V) blevo rikena en helstat, Spanien.
Kastlekar, lekar och idrottsliga övningar, där
kast med boll el. annat föremål ingår som en
väsentlig del. Hit höra sålunda de flesta
bollspelen men även de gamla svenska folklekarna
störta stång, kasta varpa, slå trissa m. fl.
Kastlösa, socken i Kalmar län, Gräsgårds hd
på Ölands västkust s. om Mörbylånga; 54,35 km2,
706 inv. (1952). Nedanför landborgen är bördig
kustslätt, i övrigt mestadels alvarmark. 1,787 har
åker. Egendomar: Kastlösa gård, Storgården
m. fl. Den gamla noo-talskyrkan efterträddes
1855 av den nuv. Ingår i K., Smedby och S.
Möckleby pastorat i Växjö stift, Ölands s.
kontrakt; tillhör storkommunen Mörbylånga.
Kastmaskin. 1) {Krigsv) Se Ballist- och
Katapult. — 2) {Lantbr) Se Sädesrensningsmaskin.
Kastning. 1) {Veter) Se Kastsjuka.
2) {Lantbr) Sädens rensning från lättare
delar, ss. agnar, slösäd m. m., vilket förr skedde
genom sädesdråsens k. med skovel men numera
göres med sädesrensningsmaskin (se
d. o.).
Ka’stor. 1) {Grek, myt) Se Dioskurerna. —
2) {Astron) Se Tvillingarna.
Kastor [-å’r], hattfilt, beredd av bäverhår;
begagnades mycket i början av 1800-talet; oäkta
k. beredes av hår av bisamråtta, hare o. a.
pälsdjur.
Kastorhandskar [-å’r-], förfärdigas av
sämsk-garvat skinn av ren, älg el. dovhjort.
Kastpjäs, art.-pjäs, som företrädesvis avger
kasteld (haubits el. mörsare); motsats: f 1
äckel d s p j ä s. K. ha mindre utgångshastighet (och
skottvidd) och kunna därför göras lättare än
kanoner av samma kaliber. Haubitser skjuta i
regel med undergrader (<45°), mörsare mest med
övergrader (>45°).
Kasträt, snöping; ofta = kastratsångare.
Kastratiön, se Kastrera.
Kastratsångare, sångare, som genom kastre-
ring bibehållit gossröstens klang utan att gå miste
om mannens röststyrka. K. omtalas kort efter
1550 och vunno efter hand allt större anseende,
särskilt som solister i operor. Deras glanstid
var 1700—50, främst i Italien; efter 1750 sjönk
deras anseende hastigt, och under 1800-talet
fun-nos endast några få k.
Kastrera (lat. casträre). 1) {Med) Genom
operation avlägsna testiklarna, resp, äggstockarna.
Vanl. sker detta på grund av tuberkulos el. kräfta
i nämnda organ. I Sverige får enligt lag av
24/s 1944 om k. sådan utföras på individ, som
med skäl kan antagas komma att på gr. av sin
könsdrift begå brott, som medför allvarlig fara
el. skada för annan, ävenså på individ, som på.
gr. av könsdriftens abnorma inriktning el. styrka
åsamkas svårt själsligt lidande el. annan allvarlig
olägenhet. I regel fordras Medicinalstyrelsens
tillstånd till k. Ingreppet får i regel ej utföras
före 23 års ålder, och den, som skall underkastas
k., skall ha lämnat samtycke därtill, såvitt han1
ej på gr. av rubbad själsverksamhet saknar
förmåga att lämna eget giltigt samtycke. Jfr
Sterilisering. I muhammedanska länder sker
operationen för att skaffa pålitliga haremstjänare. Jfr
Eunuck och Kastratsångare.
2) {Veter) K. av husdjur utföres dels för
att erhålla fogligare bruksdjur (t. ex. k. av
hingst; valack), dels för att fördelaktigt påverka
beskaffenheten av vissa slaktdjurs kött (k. av
tupp; kapun).
Kastriota [-å’t-], Georg, albansk
nationalhjälte, vanl. kallad Skanderbeg, turk. I
s-kender Beg (1403—67). Han var son till en
albansk storman, fördes vid unga år som gisslan
till sultanen, blev muhammedan och steg i
sultanens ynnest. Efter Hunyadys segrar över turkarna
avföll K. 1443, övergick till kristendomen och
be-mäktigade sig Kruja i Albanien. Under nästan
oavbrutna gerillakrig bland Albaniens berg
tillfogade K. turkarna stort avbräck och avvärjde
därigenom också i någon mån deras anlopp mot
kristenheten. K:s bragder ha förevigats i saga
och sång, men nio år efter hans död tillföll
Albanien åter turkarna.
Kastro, K a s t r o n, se Chios.
Kastrop-Rauxel, stad i Tyskland, se
Castrop-Rauxel.
Kastrup, förstad till Köpenhamn på ö. kusten
av ön Amager; 6,000 inv. K. har hamn och är
centrum för flera betydande industrier (glasbruk,
svavelsyre- och superfosfatfabrik, färg- och
lackindustri m. fl.). Utmärkt badstrand. I K.
ligger Köpenhamns flygstation. Flygstationen har
upprepade gånger utvidgats, senast 1947—50, då
reparationsverkstäder tillbyggdes i syfte att
åstadkomma bättre service för de transatlantiska
flygplanen.
Kastsim, se Simning.
Kastsjuka, kastning, veter., fostrets
utstötande på ett så tidigt stadium av dräktigheten,,
att det är oförmöget att föra ett självständigt liv.
Man skiljer mellan icke smittsam (sporadisk) och
smittsam (epizootisk) k. Den förra betingas av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
