Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemisk analys - Kemiska sällskapet i Stockholm - Kemiska sällskapet i Uppsala - Kemiska tecken - Kemisk energi - Kemisk frändskap - Kemisk förening - Kemisk industri - Kemisk jämvikt - Kemisk kinetik - Kemisk konstitution - Kemisk krigföring - Kemisk reaktionslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemiska sällskapet—Kemisk reaktionslära
207
en gasblandning därigenom, att man tillför en
bestämd volym av en annan gas, t. ex. väte,
och i ett graderat rör, eudiometer, antänder
blandningen med en elektrisk gnista, varvid
förbränning äger rum. Den därvid uppkomna
volymändringen uppmätes. — En snabb gasanalys,
grundad på ljusets interferens, kan göras
medelst interferometer.
Organisk analys. Enhetliga organiska
föreningar bestämmas medelst elementar- el.
förbränningsanalys. De flesta
organiska ämnen bestå av kol, väte och syre. Dessa
bestämmas genom att en avvägd mängd av
provet förbrännes i en syrgasström, varvid kolet
övergår till kolsyra och vätet till vatten.
Förbränningen utföres i ett förbränningsrör av
svårsmält glas, som upphettas med gas el.
elektricitet i en särsk. konstruerad ugn
(förbränningsugn). Förbränningsgaserna ledas över glödande
kopparoxid, varefter den bildade vattenångan
upptages av klorkalcium i ett förut noggrant
vägt rör (klorkalciumrör) och den bildade
kolsyran av kalihydrat i en likaledes vägd s. k.
kaliapparat. Den uppkomna viktsökningen
bestämmes, och härav kan mängden kol och väte
i provet beräknas. Innehåller provet kväve, kan
detta bestämmas genom att det vid
förbränningen frigöres och uppsamlas över kalihydrat i
ett graderat rör, azotometer. Kvävet
bestämmes även enl. Kjeldahlmetoden, varvid provet
kokas med koncentrerad svavelsyra med tillsats
av kopparsalter el. kvicksilver som
katalysatorer, då allt kväve övergår till ammoniak, som
efter tillsats av alkali avdestilleras, uppsamlas
och bestämmes medelst titrering. — På senare
tid har mikroanalysen i hög grad
utvecklats ; den har särsk. aktualiserats av
biokemin.
För organiska ämnen finns icke någon
gemensam analysgång som för oorganiska. Med
kolorimeter bestämmes vissa lösningars
koncentration genom tillsats av färgade reagenser.
Finnas i en lösning så små mängder, att endast
grumling uppkommer med reagenset, uppmätes
denna medelst nefelometer. Lösningars
polari-sationsförmåga lämpar sig t. ex. för bestämning
av sockerarter medelst polarimeter, deras
ljusbrytnings förmåga kan man bestämma medelst
ref rakt ometer och därav draga slutsatser om
deras kvantitativa sammansättning, vilket särsk.
användes vid analys av fett. Vid densimetriska
analyser beräknar man ur spec. v. av lösningar
deras halt av bestämda beståndsdelar. Med
spektralanalys kan man upptäcka och bestämma
de minsta mängder sällsynta ämnen;
fotografering med ultraviolett ljus i kvartsspektrograf är
en metod, som får allt större betydelse för analys
av särsk. organiska ämnen. En viktig och
betydelsefull nyhet inom k. är den av den svenske
nobelpristagaren Siegbahn utbildade
röntgen-spektrografin.
Termisk analys användes i
metallogra-fin för fastställande av omvandlingar i en
metall el. legering.
208
Kemiska sällskapet i Stockholm bildades 1907
som en fortsättning av Kemistföreningen vid
Stockholms högskola och utgör en
sammanslutning av vetenskapligt intresserade kemister. Dess
organ är Svensk Kemisk Tidskrift.
Kemiska sällskapet i Uppsala är en
sammanslutning av lärare och studerande vid univ. där.
Dess organ är Svensk Kemisk Tidskrift.
Kemiska tecken, se Atom och Formel 1).
Kemisk energi, se Energi.
Kemisk frändskap, se Affinitet.
Kemisk förening, två el. flera kemiska
grundämnens förening med varandra. K. har i
motsats till blandningar en konstant sammansättning.
Kemisk industri i vidsträckt mening
omfattar all fabriksverksamhet, där råämnen förädlas
genom operationer av övervägande kemisk art,
ss. framställning av oorganiska och organiska
kemikalier, gödselmedel, sprängämnen, cement,
glas, porslin, tegel och lervaror,
torrdestillationsprodukter, fettämnen (såpa, tvål, ljus m. m.),
socker, stärkelse, kemisk trämassa. Även
färg-ning, garvning, limberedning samt tillverkning
av sprit, jäst och öl pläga räknas som kemiska
industrier.
Kemisk jämvikt, se Massverkans lag.
Kemisk kinetik, läran om kemisk
reaktionshastighet (se Massverkans lag).
Kemisk konstitution, det sätt, varpå
atomerna inom en molekyl av en kemisk förening äro
grupperade. K. uttryckes genom
konstitutions-el. strukturformler. Ämnen, vilka ha samma
kvalitativa och kvantitativa sammansättning men
olika k., sägas vara isomera.
Kemisk krigföring bygger på användandet av
kemiska stridsmedel. Bland dessa märkas
strids-gaser (se d. o. och Gaskrig) samt olika medel
för anstiftande av brand, främst brandbomber
(se Flygbomb) och brandgranater (se Granat).
Brandmedlen spelade stor roll under 2:a
världskriget, och brandbomber åstadkommo t. o. m.
större förstörelse på samhällen än min- och
sprängbomber. Största verkan erhölls med
olje-brandbomber. Till k. kan även räknas
användandet av konstgjord dimma.
Kemisk reaktionslära, läran om de kemiska
processerna eller reaktionerna, varmed man
förstår de förändringar, som äga rum, då ämnen
inverka på varandra under bildning av nya
ämnen. Man känner ett mycket stort antal
reak-tionstyper, av vilka några viktiga här må
anföras. Reversibla eller omvändbara
kallas reaktioner, som kunna förlöpa i två
motsatta riktningar och föra till ett kemiskt
jämviktsläge; motsatsen kallas irreversibla
reaktioner. Oxidation är ett ämnes
förbränning eller en ökning av dess syrehalt;
motsatsen är reduktion. En art av reduktion är
h y d r e r i n g, en inom den organiska kemin
ofta förekommande reaktion, bestående i att
ämnet upptager väte. Jonreaktioner
förekomma särskilt inom den oorganiska kemin; dit
höra neutralisationen eller saltbildning av
syra och bas och dess motsats salthydroly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
