Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kettlerska - Ketubim - Keuper - keV - Kew - Kevelaer - Kewenter, Mattias - Kew Gardens - Kexel, Olof - Kexholm - Key, släkt - Key, 1. Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Kettlerska—Key
232
Kettlerska, trikåarbeterska, vars arbetsuppgift
är att på maskinell väg, t. ex. vid strumptillv.,
hopfästa häl- och tåpartier vid strumpan. Subst.:
K e 111 i n g.
Ketubim [ke-], se Hagiografa.
Keuper [kåi’par], den översta gruppen el.
avd. av triassystemet, i synnerhet i dess
germanska utbildning. Urspr. var k. en lokalbenämning
i Franken på vissa, oftast röda och brokiga leror,
skifferleror, märglar och sandstenar, innehållande
föga av fossil, som tillhörde övre delen av trias,
men är nu allmänt erkänt namn på översta delen
av trias. — I n. v. Skåne räknas till k. en serie
av röda leror och sandsten, som delvis underlagra
Skånes stenkolsförande bildningar.
keV, fys., förk. för kiloelektronvolt.
Kew [kjö], se Kew Gardens.
Kevelaer [kè’valär], ort i Rhenlandet i
Tyskland, 35 km v. n. v. om Duisburg nära holländska
gränsen. K. är sedan mitten av i6oo-talet en
mycket besökt vallfartsort med en ”undergörande”
Mariabild.
Kewe’nter [ke-], Mattias, politiker (1735
—1805), fil. mag. i Lund 1757 och doc. i kemi i
Uppsala 1763. Efter utebliven befordran lämnade
han den akademiska banan, gifte sig med en
käl-larmästardotter och blev 1766 själv källarmästare.
K. var riksdagsman i borgarståndet 1786 och blev
en av de livligaste oppositionsmännen i ståndet;
sedan han på gr. av sin aggressivitet mot
borg-mästargruppen förlorat ståndets stöd, fälldes han
på gr. av ett av honom författat memorial
rörande vissa grundlagsfrågor i en
uppseendeväckande, delvis formlös process, i vilken konungen
var den drivande kraften. Sedan domens påföljd
efterskänkts 1792, blev K. 1793 rådman i Uppsala.
Kew Gardens [kjö gä’danz], en av världens
förnämsta botaniska trädgårdar, i Londons
förstad Kew, på Thames’ s. strand, c:a 14 km v.
om Londons centrum. K. består av en vidsträckt
park, rik på praktfulla och sällsynta träd, samt
av en mängd storslagna, vetenskapliga och
populära avd. på kalljord, täcka sjöar och ofantliga
växthuskomplex. Bland andra byggnader märkas
laboratorium, fyra botaniska museer, en 50 m hög
kinesisk pagod (1762), Queen’s Cottage (1770)
och slottet Kew Palace (1631).
Kexe’l, Olof, författare (1748—96), student
1761 i Uppsala, auskultant i Kommerskollegium
1768, rymde 1770 från Sverige undan sina
fordringsägare, återkom 1773, fick plats vid Kungl.
teatern som sekr. och blev 1795 även sekr. vid
nummerlotteriet. Efter återkomsten till hemlandet
utgav han en saml. små berättelser, ”Mina
tids-fördrif på gäldstufwan” (1776—77), som ådrog
honom prästerskapets ovilja och böter. Han
efterbildade Bellman, som medarbetade i K:s
”Bacchi handbibliotheque” (1784—86). K:s
teaterstycken utmärka sig för svenskt lynne och för
en trevlig och ledig samtalston. Särsk. må
ihåg-kommas ”Bergslagsfröken el. Rivalerna” (1789),
med bilder ur tidens sällskapsliv, och ”Capitain
Puff el. Storprataren” (s. å.), ett litet
mästerverk, som med Lars Hjortsberg i huvudrollen
blev mycket populärt och ännu i våra dagar
spe
las. Ehuru K. levde i mycket tryckta ekonomiska
omständigheter, intog han som sällskapsmänniska
en bemärkt plats och är den egentlige stiftaren
av Par Bricole. — Samlade skrifter utg. av P.
A. Sondén 1837 och P. Hanselli 1852.
Kexholm, fi. Käkisalmi (”göksund”), slott och
stad i Karelen. K., som på grund av sitt läge i
hjärtat av en välmående bygd och vid ö.
utloppet av den fordom betydelsefulla vattenleden
Viborg—Vuoksen—Ladoga var av utomordentlig
vikt under kampen om herraväldet över Karelen,
besattes och befästes av svenskarna i samband
med Torgils Knutssons härtåg 1293 men
erövrades redan 1295 av novgoroderna, som utbyggde
dess försvar och begynte kalla orten
Korelskij-gorod, d. v. s. Karelska staden, senare vanligen
blott Korela. 1314 reste sig inv. i K. och
ställde sig under Sverige, men upproret blev
snart kvävt i blod. K., som sedermera var
residensort för ståthållarna över hela ryska Karelen,
intogs 1580 av Pontus De la Gardies svenska armé
men måste enl. bestämmelserna i freden i Teusina
1595 återlämnas till ryssarna. 1611 erövrat av
Jakob De la Gardie, avträddes K. jämte en stor
del av ryska Karelen i Stolbovofreden 1617 till
Sverige och blev nu huvudort i den svenska
provinsen Kexholms län. Provinsen var några
år sammanslagen med Finland men utgjorde vanl.
jämte Ingermanland ett generalguv.; stora delar
av landet voro bortförlänade till svenska
högadeln. Efter några månaders tappert motstånd
måste K. 1710 uppges till ryssarna. I freden i
Nystad 1721 avträddes fästningen samt s. delen av
Kexholms län till Ryssland; n. delen ingick
däremot jämte resterna av det likaså stympade
Viborgs län samt Savolax i det nybildade
Kymmene-gårds län och överfördes senare till Kuopio län.
Staden K., som icke på länge kunde hämta sig
efter förödelsen 1710, tillhörde således det s. k.
Gamla Finland, som 1812 återförenades med de av
ryssarna från Sverige då nyvunna områdena, och
hörde därefter till det nyorganiserade Viborgs län.
Under 1800-talet hade staden främst betydelse
som lokalt handelscentrum men blev i slutet av
1920-talet därjämte industriort med stor
cellulosaindustri. I freden i Moskva (mars 1940) avstods
K. till Sovjetunionen, återtogs under 2:a
finskryska kriget i aug. 1941 av finnarna men kom
vid den definitiva finsk-ryska uppgörelsen efter
2:a världskriget ånyo till Sovjetunionen.
Key [kej], svensk släkt. Inkom från
Skottland (klanen M a c k a y) under trettioåriga
kriget med överstelöjtnanten James Kay. Släkten
fortlever på två grenar, Edshults- och
Windö-grenarna; till den förra höra K. 2), 4) och 5),
till den senare K. 1) och 3. Från en syster till
K. 2), g. Åberg, härstammar släkten Key-Äberg.
1) Carl Fredrik Edvin Emil K, godsägare,
politiker (1822—92), student i Lund 1838, avlade
kansliexamen 1841, blev e. o. kanslist i
Finans-dep. 1842 och var från 1848 innehavare av
Sunds-holms säteri i Kalmar län. K. blev snart mycket
anlitad i hemtrakten. I pressen var han tidigt
verksam som liberal reformvän men var även
en skarp kritiker av det ekonomiska system,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
