Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Kina
274
let men litet med hänsyn till insatsen av mänsklig
arbetskraft. Jordbruket i n. K. får sin prägel av
de kalla och torra vintrarna och de
nederbördsfat-tiga somrarna. Här finner man en rik variation
på kulturväxter: vete, korn, majs, kaoliang, hirs,
sojabönor, baljväxter, grönsaker, bomull och
tobak. S. K:s jordbruk däremot är närmast en
monokultur, baserad helt på risodling; jämförd
med denna spelar odlingen av andra växtslag en
underordnad roll. I stort sett har det kinesiska
jordbruket i första hand till uppgift att säkra
det egna landets livsmedelsförsörjning. Ris är
den viktigaste jordbruksprodukten och utgör
huvudfödan för befolkningen i s. K. Flerstädes
erhållas 2 skördar per år, beroende på sommarens
längd. N. om Tsin-ling-shan odlas ris endast i
ringa omfattning, och maträtter, tillagade av ris,
serveras där sällan. I s. K. däremot står ris på
matsedeln vid varje måltid och tillagas på många
olika sätt. Årsproduktionen av ris är c:a 6o mill.
ton men motsvarar ej behovet, varför import från
Bortre Indien är nödvändig. I n. K. intar vetet
platsen som viktigaste näringsmedel och har en
utbredning motsvarande risets i s. K. Vetet odlas
under vintern och lämnar om sommaren plats för
hirs och kaoliang, som användas som föda av
såväl människor som kreatur. Sojabönan har
sedan gammalt odlats i K., men det är först på
senare tid på gr. av Västeuropas behov av
växt-fett, som odling av sojabönan fått större
omfattning, särsk. i Manchuriet. Kineserna själva
använda sojan för framställning av matolja.
Ba-taten odlas företrädesvis i s. K. på för risodling
otjänlig mark; den utgör ett viktigt
näringstillskott för den fattigare befolkningen.
Bomullsbusken, K:s viktigaste textil växt, kan odlas i n.
ända upp till Shantung-halvön, och K. är ett av
världens viktigaste bomullsproducerande länder.
Andra textilväxter äro ramibusken, hampa, jute
och lin. K. är teodlingens land framför andra.
K:s förbindelse med Europa upprätthölls under
många årh. endast genom handeln med te.
Årsproduktionen beräknas f. n. till c:a 200,000 ton,
varav 95 % odlas i mell. och s. K., därav 2/s
enbart i bergstrakterna s. om Yang-tsi-kiang.
Teodlingen bedrives icke på plantager utan av
småbönder, särsk. på solbelysta, torra
bergssluttningar. Tebladen plockas 3 ggr om året; den första
skörden ger den bästa kvaliteten. De främsta
tedistrikten äro mell. Hunan, Kiangsi, trakten
kring Hang-chou och Fukien. En annan viktig
kinesisk kulturväxt är mullbärsträdet, på vars
blad silkesfjärilens larver leva. Silkeproduktionen
är störst på Yang-tsi-slätten, särsk. i s. delen av
deltat.
Fisket är sedan gammalt av stor betydelse,
och fisk utgör en mycket viktig del av
befolkningens föda. Redan under 12 :e årh. f. Kr.
utfärdades bestämmelser för att reglera fisket, och
karp odlades redan under 5:e årh. f. Kr. De
fiskslag, som äro föremål för fångst, äro i stor
utsträckning desamma som vid det japanska
fisket. Årsfångsten torde röra sig om c:a 1,300
mill. kg. Under senare tid ha stora reformer
vidtagits för främjande av havsfisket.
Saltverk i provinsen Sichuan v. om Chung-king.
Bergsbruk. Endast stenkols fyndigheterna
äro verkligt betydande och beräknades 1947
uppgå till 246,000 mill. ton, av vilka c:a 90 % finnas
inom prov. Shansi, Shensi, Kansu och Honan.
De största kolgruvorna finnas vid Fu-shun i
Manchuriet och vid Kai-lan i prov. Hopei.
Årsproduktionen uppgår till c:a 25 mill ton.
Järnmalm förekommer längs Yang-tsi-kiang från
Kiangsu genom Anhuei till Hupei, i vilken prov,
de största malmfyndigheterna (med 60—66%
järnhalt) finnas i Ta-yeh s. v. om Han-kou.
Ännu betydelsefullare äro hematitförekomsterna
i prov. Liaoning (i Manchuriet), Hopei och Jehol
(40% järnhalt). Kopparmalm förekommer täml.
allmänt, främst vid Tung-chuan i prov. Yünnan,
men brytningen därav är ringa. Kina har
världens största fyndigheter av antimon med en
normal årsproduktion av 15,000—20,000 ton (c:a
80 % av världsproduktionen). Tungsten är en
nyupptäckt i K. Produktionen tog sin början
1915, och fram till 2:a världskriget producerades
5,000—7,000 ton årl. (50—75 % av
världsproduktionen). Av andra mineral förekomma bly, zink,
mangan, kvicksilver, salt och svavel.
Industri. Det viktigaste ledet i de senare
årtiondenas industriella utveckling är anläggandet
av bomulls- och ullspinnerier samt sidenväverier i
Shanghai, Kanton, Han-kou m. fl. städer. K. har
en betydande hemindustri. I storstäderna hålla
moderna spannmåls- och riskvarnar på att
konkurrera ut de tiotusentals uråldriga kvarnarna
på landsbygden. 1947 var totalsumman av de
industriella anläggningarna i K. 7,815, därav %
enbart i Shanghai. De största industricentra i
Egentliga K. äro Tientsin, Tsingtao och Tsi-nan,
Shanghai, Hang-chou och Nanking, Han-kou samt
Kanton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
