Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinds och Redvägs domsaga - Kindematik - Kinematograf, kinoprojektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Kinds och Redvägs domsaga—Kinematograf
310
Kinds och Redvägs domsaga i Älvsborgs län,
under Hovrätten för Västra Sverige, omfattar
utom Kinds och Redvägs härader även
Ulricehamns stad och utgör ett tingslag med
tingsställen i Svenljunga och Ulricehamn, det sistn.
tillika kansliort.
Kinematik [el. ki-] (av grek, kinema, rörelse),
.geometrisk rörelselära, behandlar punkters el.
punktsystems rörelse från matematisk synpunkt
utan att närmare gå in på de krafter el.
massor, som betinga rörelsen. K:s viktigaste
hjälpmedel är den analytiska geometrien. Beteckningen k.
infördes av A. M. Ampère.
Kinematograf [el. ki-] (av grek, kinema,
rörelse, och gra’fein, skriva),
kinoprojek-tor, apparat för projektion av kinematografisk
film för framställning av rörliga bilder. Betr. k:s
princip se Kinematografi, betr, filmformaten se
Film, sp. 402. — För skol- och amatörbruk
tillverkas k. som sm al f i Imp r o j e k t or er för
8 och 16 mm film och för kommersiellt bruk som
normalf ilmproj ektorer för den 35 mm
breda normalfilmen. Praktiskt taget alla
normal-filmproj ektorer äro numera avsedda för visning
av ljudfilm. Av smalf ilmproj ektorerna göras
amatörapparaterna för 8 mm film som
stumfilmprojektorer, medan 16 mm apparaterna kunna
erhållas både som stum- och ljudfilmsproj
ektorer.
Smalfilmproj ektorerna göras
relativt små och lätta, så att de lämpa sig för
transport och visning i hem, skolor och föreningar
(se bild 1 och 2 å pl.). I regel är smalfilmen
brandfri. Projektorn drives med en inbyggd
elektrisk universalmotor för lik- och
växelström. Ljuskällan utgöres av en elektrisk
glödlampa på 100 å 200 W hos de mindre
projektorerna och upp till 500 å 1,000 W för
de större. Projektionsglödlampans glödtrådar
äro vertikalt ordnade, så att de bilda en ungefär
kvadratisk yta. Denna avbildas av kondensorns
linssystem i projektorns objektiv. Flertalet
smalfilmproj ektorer för skolundervisning ha s t i 11
e-ståndsprojektion, en anordning, med
vilken griparmekanismen kan frikopplas från
motorn, så att en stillastående bildruta kan
projiceras synlig på duken. Griparmekanismen för
filmens ryckvisa frammatning i filmbanan har hos
16 mm stumfilmprojektorn griparstift på båda
sidor om bildfönstret, medan 16 mm
Ijudfilm-projektorn och 8 mm projektorn endast har
griparstift på ena sidan. Detta beror på att 8 mm
filmen endast göres med perforeringshål utmed
ena sidan. Detta gäller även 16 mm ljudfilm,
där man varit tvungen att utesluta ena raden av
perforeringshål för att få plats till
ljudregistreringen. Objektivet hos en projektor har
normalt ung. dubbelt så lång brännvidd som hos
motsv. kamera. Hos 16 mm projektorn har
objektivet vanl. brännvidder på 35 å 50 mm och
hos 8 mm projektorn 18 å 25 mm.
Projektions-objektiven utgöras i regel av okittade
anastigma-ter, ofta av triplettyp. Inställningen av skärpan
hos proj ektionsbilden på duken sker genom
vrid-ning av objektivet, som sitter i en s. k. snäck-
Fig. 1. Maltesermekanism för filmens ryckvisa
frammatning i bildfönstret.
Framkastarhjulet (1), som griper in i filmens
perforering, vrides fram ’/t varv åt gången av malteserkorset
(5), vilket påverkas av stiftet (4) och låsringen (3).
Maltesermekanismen drives av drevet 2. Längst t. h.
balanshjul, som vidmakthåller kontinuerlig rörelse hos
maltesermekanismen. I läge a står filmen stilla, i b har
stiftet just kommit i ingrepp med malteserkorset, och
i c sker framkastningen av en filmruta.
fattning. I en 16 mm projektor passera ungefär
ii m film per min. vid normal körhastighet. Det
finns även dubbelprojektorer, i vilka man
omväxlande kan visa både 16 och 8 mm film el. 16 och
9,5 mm. I många länder, t. ex. Frankrike,
användas 16 mm projektorerna för visning av
under-hållningsfilm på de mindre biograferna.
Normalfilmprojektorerna äro
tunga och kraftigt gjorda. De göras oftast för
stationärt bruk (bild 3) i särskilda maskinrum,
men det förekommer även transportabla modeller.
Med tanke på brandrisken gälla särskilda
föreskrifter för projektorns konstruktion, uppställning
och användning. Filmrullarna upptill och nedtill
äro skyddade av s. k. brandkassetter, och i
apparaten finnas brandluckor, som ha till uppgift att
hindra filmens antändning. Ljuskällan utgöres
av en i ett stort lamphus placerad båglampa, som
matas med likström på 45 å 50 V från en
särskild omformare el. likriktare. Många moderna
normalf ilmproj ektorer utrustas med
högtryck s-kvartslampor, varvid lamphusets
dimensioner bli relativt små. Kolen äro
impregnerade med metalloxider, och det intensiva ljuset
alstras av ett gasklot i ljusbågen vid det positiva
kolet. Hos dessa projektorer måste filmbanan
kylas med cirkulerande vatten och värmeavledande
”förfönster”. Bild 4 visar kylanordningar, till
vilka även den roterande slutaren hör. Denna har
utformats som en trumbländare med
fläkt-verkan. Inuti trumbländaren sitta brandluckor (5),
som öppnas automatiskt, när projektorn startar,
och stängas, när den stannar. En liknande
funktion har brandluckan 6. Filmens ryckvisa fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
