Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinetiska gasteorien, dynamiska el. mekaniska gasteorien - Kinetisk energi - Kinetoskop - King, Ernest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Kinetisk energi—King
328
fruktbärande arbeten i mitten av 1800-talet lades
grunden till den egentliga k., som därpå
brag-tes till fulländning framför allt av J. C. Maxwell
och L. Boltzmann. — Enl. k. röra sig
molekylerna i rätliniga banor, tills de sammanstöta
antingen sinsemellan el. med det gasen begränsande
kärlets väggar. Dessa stötar äro fullkomligt
elastiska; de äga rum utan energiförlust. Vid
sammanstötning mellan två molekyler inbördes
kan dock ett energi- el. impulsutbyte inträda,
varvid i allm. för båda molekylerna
rörelseriktningen och hastigheten ändras. Vid alla dylika
processer antages den klassiska mekanikens
lagar vara giltiga. Molekylerna tänkas i allm.
bortstöta varandra med krafter, som först vid
ytterst kort avstånd mellan molekylerna bli
märkliga. Vid stöten närmas molekylerna varandra,
tills de nått ett visst minimalt avstånd, varpå de
fjärmas. Detta medför, att molekylerna kunna
uppfattas som fullst. elastiska klot, vilkas diam,
är = medelavståndet vid stöten. Molekylernas
rörelse är fullkomligt oordnad, och i varje
oändligt liten del av gasen ändras tillståndet
beständigt. Betraktas åter en ändlig del av gasen,
befinna sig i denna alltid ett stort antal molekyler,
och vad som kan iakttagas är den sammanlagda
verkan av alla molekylerna. Denna verkan kan
statistiskt beräknas med hjälp av
sannolikhetskalkylen. Är N antalet molekyler per
volymenhet, m massan av varje molekyl och c dess
hastighet, så är gasens tryck, vilket uppkommer
genom molekylernas stötar, p = ^ . N . m . c2, där
strecket över c2 anger, att medelvärdet av
kvadraten på samtliga förekommande hastigheter
tagits. Av uttrycket för gasens tryck kunna lätt
Boyles, Daltons, Avogadros och Gay-Lussacs
lagar härledas. Det framgår även av tryckformeln,
att medelvärdet av gasmolekylernas kinetiska
energi och därmed även gasens totala
värmeinnehåll är proportionellt mot den absoluta temp. I
gasen förekomma alla möjliga hastigheter hos
molekylerna, men vissa hastigheter äro mera
förefintliga än andra, och över huvud äro de
företrädda hastigheterna fördelade enl. en viss
lag, för vilken J. C. Maxwell härlett ett uttryck
(M a x w e 11 s fördelningslag), som
inom k. spelar en betydelsefull roll. Med
användning av denna lag kan man bl. a. visa, att
medelhastigheten hos molekylerna är direkt
proportionell mot kvadratroten ur den absoluta temp.
och omvänt proportionell mot kvadratroten ur
molekyl vikten. I nedanstående tab. är den
beräknade storleken av medelhastigheten och den
sannolikaste hastigheten angiven för några gaser
vid en temp. av o°.
Medelhastighet
(i m/sek)
Sannolikaste
hastighet
(i m/sek)
Luft ...................... 447 397
Kväve ..................... 453 406
Syre ...................... 42S 377
Väte ...................... 1698 1508
K. tillåter en beräkning av molekylernas fria
m e d e I v ä g s 1 ä n g d (/), d. v. s. den sträcka,
som en molekyl i medeltal tillryggalägger mellan
två på varandra följ, sammanstötningar. Man
T
finner l = —–––––-, där o är molekylernas
\/2 . N. no2
diam. Då N är proportionell mot tätheten och
denna mot trycket, är sålunda l omvänt
proportionell mot trycket. Den är vid gaser av
rums-temp. och atmosfärstryck av storhetsordningen
io-5 cm. Antalet stötar, som en molekyl i
medeltal utför per sek, kallas stöttalet (Z), och
c — _
7, är = y = \/2.Nno2.c. Med k:s tillhjälp är
det även möjligt att beräkna gasernas inre
friktion, värmeledning och diffusion. Teorien har
icke endast givit resultat, som stämma med
tidigare erfarenhet, utan även förmått ange
lagbundenheter, som först genom senare undersökningar
kunnat verifieras. Sålunda för k. till det
överraskande resultatet, att den inre friktionen i en
gas är oberoende av gasens tryck. De första,
som i teorien tagit hänsyn till attraktionskrafterna
mellan molekylerna, äro M. Reinganum och W.
Sutherland. Över de urartade förhållandena vid
extremt låga tryck har särsk. M. Knudsen utfört
undersökningar. G. Jäger har gjort
framgångsrika försök att utvidga teorien till att även
omfatta vätskorna, och A. Einstein och v.
Smolu-chowski ha tillämpat teorien på den brownska
molekylarrörelsen. — Litt.: L. Boltzmann,
”Vor-lesungen über Gastheorie” (3:e uppl., 2 bd, 1923);
J. H. Jeans, ”The dynamical theory of gases”
(4:e uppl. 1925).
Kinetisk energi, av den engelske fysikern W.
J. M. Rankine införd beteckning för
rörelseenergi (se Energi).
Kinetoskop [^i- el. ki–––å’p] (av grek. kinei’n,
röra, och skopei’n, skåda), en av Th. A. Edison på
världsutställningen i Chicago 1893 f. ggn
förevisad, några år tidigare uppfunnen apparat för
framvisning av ”levande fotografier”. K. var
ett slags tittskåp, i vilket man genom en lins
kunde se en förstorad bild av en på fotografisk
väg medelst en särskild kamera på ett perforerat
filmband upptagen bildserie av en rörlig scen.
Filmbandet frammatades kontinuerligt med en
frekvens av intill ett 40-tal bilder per sek. medelst
en automatiskt verkande mekanism. Ljuskällan
utgjordes av en bakom filmen placerad elektrisk
glödlampa. Varje bild belystes endast under
ytterst kort tid med hjälp av en framför ljuskällan
placerad, roterande slitsbländare.
King [ki-], Er ne st Joseph, amerikansk
sjö-militär (f. 1878), inträdde i flottan 1897, deltog i
spansk-amerikanska kriget 1898 och tjänstgjorde
i Ostasien under rysk-japanska kriget 1904—05.
K. blev konteramiral 1933, viceamiral och chef
för slagflottans flygförband 1938 och led. av
The General Board of the Navy 1939. I början
av 1941 blev K. chef för Atlantflottan samt i
mars 1942 chief of naval operations (chef för
marinen). Med okuvlig kraft och energi ledde
han utbyggandet av världens största flotta jämte
alla de för de stora invasionsföretagen
erforderliga specialfartygen. I samarbetet med de
alliera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
