Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kirgiser - Kirgisistan, Kirgisernas el. Kirgisiska SSR - Kirgisstäppen - Kiril (Kyrill) - Kiril Vladimirovitj - Kirili göl, Kirli göl, Beyshehir gölu - Kirin - Kirk, Hans - Kirkcaldy - Kirkcudbright - Kirke - Kirkebö - Kirkenes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Kirgiser—Kirkenes
344
Kirgiser [ki-] (turk, kirghis), turkiskt folk i
Centralasien. Namnet har intill senaste tid använts
som generell beteckning för två i fråga om språk
och levnadssätt besläktade, men i avseende på
ursprung och fysisk typ skilda folk:
kazak-kirgiser och kar a-k i r g i s e r el. egentliga
k. Benämningen kara-kirgiser (svarta k.) är
numera ur bruk, i synnerhet som den aldrig använts
av folket självt. Det kallas nu endast k., och
kazak-kirgiserna endast kazaker. De senare äro ett
till största delen nomadiserande turkiskt folk på
stäpperna från Volga till Centralasien. De
uppskattas till c:a 4 mill. — K. (i inskränkt mening,
600,000) äro till största delen bosatta inom
Kirgi-sistan och i den kinesiska prov. Sin-kiang el.
öst-turkestan, i Pamir och Tien-shans dalar. De äro
nomader, med framför allt get, får, jak och häst
som husdjur. De bo i tält (jurtor), vanl. kallade
ak öj (”vita huset”). K. höra till den turanska
gruppen av turkfolk. De kallas av kineserna burut
och av ryssarna bergskirgiser. Deras urhem var i
Jenisej dalen, där ännu ett fåtal lever. K. uppdelas
i två stora delar: ongkol (”högra handen”) och
songkol (”vänstra handen”), dessa med ytterligare
uppdelning i klaner. K. äro, liksom kazakerna,
sunnitiska muhammedaner, men många av de
gamla schamanistiska riterna leva kvar bland dem.
Kvinnorna äro mycket fria och behöva varken
bära slöja el. undvika att visa sig för män. Till
det yttre ha k. starkt mongoliska drag. K., som
tala ett rent turkiskt språk, äga en ganska
omfattande folklig litteratur, med huvudvikten lagd på
episk hjältediktning.
Kirgisistän [ki-], Kirgisernas el.
Kir-gisiska S S R, socialistisk sovjetrepublik i
asiatiska delen av Sovjetunionen; 196,900 km2;
1,459,301 inv. G939). K. är ett bergland,
omfattande v. delen av Tien-shan med sjön Issyk-köl.
Befolkningen bestod 1939 till 66% av kirgiser,
12% av ryssar, 11% av uzbeker och 6% av
ukrainare. Kirgiserna och uzbekerna äro
muhammedaner och till största delen boskapsuppfödande
nomader. Den odlade arealen uppgick 1942 till
12,250 km2. Bergsbruket lämnar stenkol,
kvicksilver, bly, guld, silver m. m. Huvudstad Frunze
(92,659 inv. 1939).
Kirgisstäppen [ki-], avloppslöst stäpp- och
ökenområde, utfyllande nästan hela Kazakstan.
Ungefärliga gränser: i n. vattendelaren mot
Ir-tysj, i ö. Altai och Tien-shan, i s. Syrdarja,
Aralsjön och Ust-Urt-platån, i v. Uralfloden. C:a
2 mill. km2. Den s., ökenartade delen kallas
Hungerstäppen.
Kiril [ki’-] (Kyrill), bulgarisk prins (1895—
1945), son till tsar Ferdinand och bror till Boris
III. Då Boris i aug. 1943 avled och efterträddes
av den sexårige kronprins Simeon, bildade K. tills,
m. prof. Filov och general Misov ett
regent-skapsråd, som bemyndigade den nya regeringen
Bosilov att fortsätta en politik i nära samverkan
med Tyskland. Regentskapsrådet avsattes, sedan
Bulgarien i okt. 1944 hade kapitulerat för ryska
armén. K. dömdes till döden för kollaboration
med nazisterna och avrättades i jan. 1945.
Kiri’l [ki-] Vladimirovitj, rysk
storfur
ste och tronpretendent (1876—1938), sonson till
Alexander II, kusin till Nikolaj II, erkände efter
marsrevolutionen 1917 genast den nya regimen,
flydde efter novemberrevolutionen till utlandet och
tog uppehåll i Tyskland och Frankrike. Efter
mordet på kejsarfamiljen 1918 var K. ätten Romanovs
huvudman, och han antog 1922 titeln den ryska
tronen kurator, 1924 kej sartiteln, men vann för
sig och sitt konstitutionellt monarkiska program
endast ett mindretal bland de ryska emigranterna.
Efter K:s död bär hans son Vladimir K i r
illo vit j (f. 1917) titeln den ryska tronen kurator.
1939 utgavs i eng. övers. K:s memoarer (”My
life in Russia’s service — then and now”).
Kirili göl, Kirli göl, Beyshehir gölu,
grund sötvattenssj ö i s. Turkiet, n. om
Antalya-bukten, 1,150 m ö. h., 680 km2; efter reglering
ledes sjöns vatten numera åt ö. till
irrigations-anläggningarna kring Konya.
Kirin [ki-] stad i prov. K., Manchuriet, vid
Sungari; 174,000 inv. Viktig handelsplats.
Kirk [ki-], Hans Rudolf, dansk författare
(f. 1898), jur. kand. 1922, sekr. i Köpenhamns
magistrat s. å., övergick till jounalistiken 1925.
Han blev 1930 litteraturkritiker i
Social-Demo-kraten och övergick 1932 till det
kommunistiska Arbejderbladet. Under tyska ockupationen
satt han tidvis fängslad. Sedan 1945 är han
kulturskribent i kommunisttidningen Land og Folk.
K. fick allmänt erkännande för debutromanen
”Fiskerne” (1928), där han ger bilder ur livet
bland jylländska fiskare, som tillhöra Indre
Missionen. I romanerna ”Daglejerne” (1936) och ”De
ny Tider” (1939) berättar han om jordproletärer
i en jylländsk köping. ”Borgmesteren gaar af”
(1941) är en satir mot ämbetsmännen. ”Slaven”
(1948; sv. övers. 1949) är en historisk roman
med motiv från 1600-talets Spanien.
Kirkcaldy [käkå’ldi], stad i grevskapet Fife i
Skottland, vid Firth of Forth n. om Edinburgh;
48,700 inv. Centrum för stor linoleum- och
vax-duksindustri. Adam Smith föddes i K.
Kirkcudbright [käkö’bri], grevskap i s.
Skottland, närmast n. om Solway Firth; 2,328 km2,
30,900 inv. Huvudstaden Kirkcudbright (2,300
inv.) ligger vid mynningen av den
kanaliserade Dee.
Kirke [ki’-] (lat. Ci’rce), grek, myt., dotter
till Helios och okeaniden Perse, var trollkunnig
och förvandlade dem, som nalkades henne, till
djur. Då Odysseus stormdriven landat på ön
Aiaia i Västerhavet, där hon bodde, förvandlade
hon några av hans kamrater till svin, men med
Hermes’ hjälp undgick Odysseus själv detta öde
och vann hennes kärlek, varpå även hans män
återfingo sin mänskliga gestalt.
Kirkebö [ki’-], samhälle på s. Strömö,
Färöarna, under medeltiden öarnas biskopssäte. Dess
1300-talskyrka är öarnas enda bevarade
medeltidskyrka. Ruiner av en omkr. 1500 påbörjad,
aldrig fullbordad domkyrka.
Kirkenes [^T-], hamnplats och industriort i
Sör-Varanger hd, Finnmark fylke, Norge, vid en
s. sidogren av Varangerfjord; c:a 2,100 inv. Före
2:a världskriget, under vilket K. blev utsatt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
