Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiruna - Kirunavaara - Kirungabergen, Virungabergen - Kirurg - Kirurgi - Kirurgiska instrumentfabriks-ab. - Kirurgiska societeten - Kirwan - Kis (mineral) - Kis (liten) - Kisa - Kisbränder - Kisch, Kiš - Kisel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Kirunavaara—Kisel
350
fritt längs huvudvägen till K.; knappt 3 km
ö. om det egentliga K. vidtar Tuolluvaara
tätort (c:a 500 inv.) kring Tuolluvaara gruv-ab:s
anläggningar. Tuolluvaaras gruvor förbindas med
Ofotenbanan genom en linbana, ö. delen av K.,
liksom redan tidigare Vittangiområdet, har ett
utbyggt vägnät, men hela v. K. saknar, frånsett
Ofotenbanan samt Torneträsks och Kalixälvssj
ö-systemets båtlinjer, ordentliga
kommunikationslinjer. Inom detta område ligga Vadvetjåkko och
Abisko nationalparker samt Kebnekaise. — K.,
som lyder under landsrätt, är liksom Vittangi
tingsställe inom Jukkasjärvi och Karesuando
tingslag i Gällivare domsaga men är icke
kansliort för denna. K. är säte för Arméns
jägarskola, för Kiruna-Jokkmokks försvarsområde,
för häradsskrivarekontor, provinsialläkare och
lantmäteridistrikt samt har sjukhus, högre allm.
läroverk med kommunalt gymnasium och en stor
praktisk ungdomsskola; en del myndigheter, ss.
distriktsveterinär, äro däremot ej förlagda till
själva K. utan till Vittangi. K. har en daglig
tidn., Norrlandsfolket, och rundradiostation. —
K. bildar 2 pastorat, Jukkasjärvi och Vittangi,
i Lappmarkens tredje kontrakt av Luleå stift. —
Litt.: Hj. Lundbohm, ”K.” (1910); ”Svenska
stadsmonografier” (”Luleå, Piteå, Haparanda,
Boden, K”, 1949).
Kirunavaara [ki’-], annan namnform för
Kierunavaara.
Kiru’ngabergen, Virungabergen,
vulkankedja i Belgiska Kongo, n. ö. om Kiwusjön,
omfattar 8 större och flera mindre vulkaner, av
vilka de västligaste, Tshaninagongo och
Niam-lagira, nå upp till 3,000—4,500 m ö. h.
Kiru’rg, läkare, som ägnar sig åt kirurgi
(se d. o.).
Kirurgi (av grek. cheirourgi’a, eg. arbete med
handen, av cheir, hand, och e’rgon, arbete)
betecknade urspr. den vetenskap, som avser
botandet av de yttre kroppsdelarnas sjukdomar. K.
sysslar emellertid numera med nästan alla, även
inre, organ och har alltmer trängt in på det
område, som förut ansågs tillhöra uteslutande den
inre medicinen. K. betecknar numera
behandlingen av sjukdomar genom ingrepp med instrument,
den operativa medicinen. Under 1700-talet
utövades k. alltjämt av icke medicinskt bildade
fältskärer, men den blev så småningom under
1800-talet ett av de ämnen varje läkare måste studera.
Fältskärer utbildades dock i Sverige ända fram
till 1896. Vid våra större lasarett
(centrallasaretten) finnas f. n. förutom medicinsk och
kirur-gisk avd. särskilda avd. för förlossnings- och
kvinnosjukdomar, öron-, näs- och halssjukdomar
samt ögonsjukdomar. Specialkirurgiska områden
äro för övrigt ortopedi, kirurgisk tuberkulos,
nervkirurgi (hjärnkirurgi), thorax- (bröstorgan-)
kirurgi och plastikkirurgi.
Kiru’rgiska instrumentfabriks-ab. (Kifa),
Stockholm, äger finmekanisk verkstad och
instrumentfabrik i Hagalund. Tillverkningen utgöres
av rostfria kirurgiska instrument,
operationsmöb-ler, steriliseringsapparater, elektromedicinska
ap
parater, proteser, ortopediska bandage,
labora-toriecentrifuger m. m. Företaget grundades 1911.
Kiru’rgiska societeten, se Karolinska
institutet.
Kirwan [kirvä’], ett rött bordeauxvin.
Kis, beteckning för vissa metallglänsande
mineral av svavel- och arsenikmetaller, t. ex.
svavel-, koppar- och arsenikkis. Kiser äro i regel
spröda med vanl. ljus färg, mörkt streck och
hårdhet större än 3 samt utan klyvbarhet. —
”Kis” utan närmare angivande av beskaffenheten
betecknar i allm. svavelkis.
Kis, ung., liten, i ungerska ortnamn.
Kisa, socken i s. Östergötland, Kinda hd
mellan Sömmen och Äsunden; 212,76 km2; 4,162 inv.
(1952). 2,087 har åker. I Kisaåns vackra dal
och vid statsbanelinjen Linköping—Hultsfred
ligger tätorten Kisa (1,934 inv., 1951), som var
municipalsamhälle 1904—1951. K. är tingsställe
och sedan gammalt huvudort för Kinda härad,
med lasarett, provinsialläkare och
distriktsveterinär, distriktslantmätare, häradsskrivare och
kommunal realskola m. m. Papperbruk (ab. Långa
-sjönäs), snickerifabriker, tegelbruk, gjuteri m. m.
Kyrkans långhus är medeltida; altartavla av P.
Hörberg. K. församling ingår i V. Eneby och
K. pastorat i Linköpings stift, Kinds kontrakt;
tillhör storkommunen Västra Kinda.
Kisbränder, den återstod, som erhålles vid
oxiderande röstning av svavelkis o. a. kismalmer,
vilka till övervägande del utgöras av
järnsulfi-der. K. hålla 58—65% järn, upp till 6 °/o svavel
och i regel under 0,02 °/o fosfor. Efter lämplig
behandling för avlägsnande av svavel o. a.
metaller än järn kunna k. användas som järnmalm.
Innehålla de koppar och zink i tillräcklig mängd,
underkastas de klorerande röstning och läkning
för tillvaratagande av metallerna. Återstoden, s. k.
p u r p 1 e-o r e, kan direkt el. efter brikettering
användas som järnmalm.
Kisch [kij], Kis, forntida stad i
Mesopotamien, omkr. 15 km ö. om Babel vid en nu uttorkad
flodfåra av Eufrat och vid landsvägen Basra—
Bagdad. K. var under den första
sumerisk-baby-loniska tiden säte för konungen. Den
vetenskapliga undersökningen av K:s ruiner påbörjades
1911—12 av en fransk expedition och fortsattes
1922—33 av engelska, amerikanska och franska
arkeologer. De viktigaste fynden, tempel, palats,
nekropoler, härstamma från K:s storhetstid omkr.
3000—2500 f. Kr. — Litt.: S. Langdon och L.
Ch. Watelin, ”Excavations at Kish” (hittills 3
bd, .1924—34).
Kisel (lat. sili’cium), Si, grundämne,
tillhörande periodiska systemets 4:e grupp. Atomvikt 28,06,
atomnummer 14, spec. v. 3,35, kokpunkt 2,400°. K.
har tre isotoper med atomvikterna resp. 28, 29 och
30. K., som aldrig förekommer i fri form i
naturen, är näst syre det vanligaste elementet i
litosfä-ren, där den ingår till c:a 27% i form av kvarts,
SiÖ2, kiselsyraanhydrid, kiselsyra el. i form av
metallsalter av kiselsyra, silikater. Man kan säga,
att k. i den oorganiska världen spelar samma roll
som kol i den organiska. Berzelius framställde
k. f. f. g. 1822. Numera framställes k. genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
