Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kitchener, Herbert - Kithairon, Elatias - Kithara - Kitharod - Kitin, chitin - Kition - Kiton, chiton - Kitt - Kittafåglar - Kittel, Rudolf - Kittelsen, Theodor - Kittilä - Kittlaren - Kitzbühel - Kiu-kiang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Kithairon—Kiu-kiang
356
afrika. Roberts efterträddes nov. 1900 av K.,
vilken förde boerkriget till dess slut maj 1902.
Efter återkomsten till England befordrades K. till
general, blev viscount och fick en ny
nationalbe-löning av 50,000 pd st. Omedelbart därefter
tillträdde han posten som högste befälhavare över
de brittiska trupperna i Indien. Sedan han
återvänt därifrån 1909, blev han fältmarskalk och
uppdrog vid besök i
Australien och Nya
Zeeland riktlinjer för
reorganisationen av
arméerna där. 1911
tillträdde K. posten
som brittisk
diplomatisk agent i Egypten.
K. vistades 1914 på
besök i England vid
1 :a världskrigets
utbrott och övertog 6
aug. posten som
krigsminister. Han satte
som sin uppgift att, till
successiv förstärkning
av den jämförelsevis lilla expeditionsstyrkan, taga
nationens kraft i anspråk genom att organisera
den ena fördelningen efter den andra (dock utan
att för rekryteringen taga i anspråk den allmänna
värnplikten). I den mån K. utövade inflytande
på krigsoperationerna, utfalla omdömena om hans
gärning olika, och med kabinettets ledande
medlemmar var han ofta oense. För en resa till
Ryssland embarkerade han 5 juni 1916 i Scapa Flow
på kryssaren ”Hampshire”, vilken följande natt
minsprängdes, varvid K. och hans stab
drunknade. — Litt.: Sir G. Artur, ”Life of Lord K.”
(3 bd, 1920); K. Hagberg, ”Lord K.” (i
”Medmänniskor”, 1928); C. R. Ballard, ”K.” (1930).
Kithäi’ron [ki-], även E 1 a t i a s, ett
skogbe-vuxet berg på gränsen mellan de grekiska
landskapen Beotien, Ättika och Megaris.
Kitha’ra [ki-], ett forngrekiskt
stränginstrument, skilt från lyran blott genom storlek och
form; båda spelades med en anslagspinne
(plekt-ron).
Kitharod [ki- -å’d] (grek. kitharodo’s, lat.
cithar^dus}, en sångare, som ackompanjerade
sig på k i t h a r a. Kitharoderna, intogo en
framstående plats i Greklands musikaliska liv.
Kitin [ki-], chitin (av grek, chitön,
pansar), ett organiskt, kvävehaltigt ämne, som
förekommer i leddjurs skal (t. ex. hos kräftan) och
även hos svampar. Jfr Glykosamin.
Kition [ki’-], hebr. Kittvm, stad på Cypern,
nära Larnaka, anlagd av fenicier, medelpunkt för
den semitiska kulturen på ön, förfallen under
senantiken.
Kiton [kitå’n], chiton, grek, skjortliknande
längre el. kortare underplagg (se Dräkt, sp. 46).
Kitt, deg- el. pastaartad blandning av mer el.
mindre mjuk konsistens, använd till att
sammanbinda föremål el. fylla ut fogar och springor. K.
hårdnar efter viss tid genom torkning el. kemisk
omsättning. Efter sammansättningen kan man
indela k. i följ, grupper: A. Oljekitt bestå av
linolja el. linoljefernissa, blandad med
finpulve-riserade mineralämnen av olika slag. Dessa k. äro
luft- och vattentäta, stelna långsamt och bli
mycket hårda. Hit höra fönsterkitt (g 1 a
s-mästarkitt) av slammad krita och
linoljefernissa (stelnar snabbare vid tillsats av zinkvitt,
blyglete el. mönja) samt mönjekitt av
mönja och kokt linolja, blandade till lämplig
konsistens. — B. Hartskitt bestå av
hartslösningar el. smälta hartsblandningar och äro
vattentäta, i regel elastiska men icke resistenta mot
värme. Ex. på hartskitt äro mastixkitt, lika
delar mastix och linolja sammansmälta, samt
glas- och p o r s 1 i n s k i 11 (t. ex. 30 dir
schellack, 10 dir mastix, 2 dir terpentin och no
dir sprit). — C. Kaseinkitt består av
ka-sein, löses i ammoniak. Därmed bestrukna ytor
på föremål fuktas även med kalkmjölk samt
hoptryckas, varvid man får en hållfast och vattentät
kittfog. — D. Vattenglaskitt innehåller
vattenglaslösning och slammad krita, vanl. med
tillsats av svavelantimon el. zinkstoft, och brukas
bl. a. för bijouterier och föremål, sammansatta
av metall, samt glas, horn, ben el. plast.
— E. Järnkitt, för tätning av fogar på
järnföremål och fastsättande av järn i sten (t. ex.
100 dir järnfilspån, blandade med 1 d. salmiak
och utrörda med vatten el. ättika).
Kittafåglar, Urocüssa, nötkråkorna närstående
släkte av fam. kråkfåglar, omfattande 6 arter
från s. ö. Asien, med tjock, i spetsen krökt näbb
och mycket lång, graderad stjärt. Hit hör den
bjärt färgade stjärtkittan, U.
erythro-rhyncha, vars flykt påminner om skatans.
Kittel [ki’-], Rudolf, tysk evangelisk
teolog (1853—1929), prof, i teologi i Leipzig 1898
—1924. Bland hans omfattande vetenskapliga
skriftställarskap intages främsta rummet av
”Ge-schichte des Volkes Israel” (bd 1—2, 6:e uppl.,
1923—25; bd 3, 1927—29). Mycket använd är
hans edition ”Biblia hebraica” (1905—06).
Kittelsen [ki’-], The od or, norsk konstnär
(1857—1914). Han debuterade som utpräglad
realist med målningen ”Strejk” (1879). Senare
målade han lyriskt romantiska bilder, tävlade som
tecknare värdigt med E. Werenskiold i sina
illustrationer till Asbjörnsens och Moes
”Eventyr-bog for börn”, utgav flera samlingar norska
skildringar i ord och bild, ss. ”Troldskab” (1892),
”Folk og trold” (1911). K:s teckningar uppbäras
av en primitiv grotesk fantasi.
Kittilä [ki’-], kommun i Lapplands län,
Finland; 8,238 km2; 6,460 inv., finsktalande. I K., vid
gränsen mot Muonio kommun, finns ett av
Finlands högsta fjäll, Pallastunturi, 820 m högt,
utnyttjat för vintersport. Under 2:a världskriget
förhärjades K. svårt av den retirerande tyska
armén men har i huvudsak återuppbyggts.
Kittlaren, se Könsorgan.
Kitzbühel [ki’tsbyl], stad i n. ö. Tyrolen,
Österrike, vid järnvägen Wien—Innsbruck, 760
m ö. h.; c:a 2,000 inv. Mycket besökt
sommar-och vintersportplats samt kurort (gyttjebad).
Kiu-kiang, stad i prov. Kiangsi, Kina, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
