Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kivimäki, Toivo - Kivinebb - Kivusjön - Kizel - Kiörboe, Carl Fredrik - Kjachta, Kyakhta - Kjær, Nils - Kjærböl, Johannes - Kjeldahl, Johan - Kjellberg, släkt - Kjellberg, 1. Jonas - Kjellberg, 2. Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Kivinebb—Kjellberg
360
Helsingfors univ. 1931. K. anslöt sig till
Nationella framstegspartiet och representerade detta i
riksdagen under flera perioder. Han var
inrikesminister under Mantere 1928—29, justitieminister
under Sunila 1931—32 och själv statsminister
1932—36. Han blev 1940 Finlands minister i
Berlin och avslöt 1940 års finsk-tyska
transiterings-överenskommelse. Som en av de ansvariga för
den förda politiken dömdes han 1946 till 5 års
fängelse men benådades 1949.
Kivinebb [ki’-], fi. Kivennapa, intill 1940
kommun i Viborgs län, s. ö. Finland, på Karelska
näset vid gränsen mot Sovjetunionen. K. hör
till det område, som vid freden 1940 och ånyo
vid vapenstilleståndet 1944 avträddes till
Sovjetunionen.
Kivusjön [ki’-], sjö i ö. Belgiska Kongo, n.
om Tanganyika, dit den avvattnas genom Rusisi;
1,460 m ö. h., 2,650 km2, 100 km lång, över
180 m djup. K., som är en av Afrikas vackraste
sjöar, upptäcktes 1894.
Kizel, stad i Molotovområdet, RSFSR, 140 km
n. ö. om Perm; c:a 40,000 inv. Centrum i ett
stenkolsgruvedistrikt.
Kiörboe [^ö’rbö], Carl Fredrik, målare
(1799—1876). Han föddes i Slesvig; fadern var
norrman, modern svenska. Han blev officer vid
Jämtlands hästjägare, fick 1837 ryttmästares
titel, började tidigt måla jaktstycken, hästar och
hundar samt utgav litografier av rashästar. K.
bosatte sig 1840 i Paris. Från dilettant arbetade
han sig upp till verkligt konstnärskap. Bland hans
ämnen märkas rävmotiv, hjort jakt samt hjort,
anfallen av vargar. Mycket populär blev
”översvämningen” (1850; en hundfamilj i livsfara),
som köptes av franska staten. Han målade
ryt-tarporträtt av Karl XIV Johan, Karl XV och
Napoleon III.
Kjachta [kja’^ta], K y ak ht a, handelsplats i
Sibirien, Burjät-mongoliska ASSR, s. om
Bajkal-sjön, vid gränsen till Yttre Mongoliet och
järnväg till Ulan—Bator. C:a 10,000 inv. K.
grundades 1772 och hade, särsk. före transsibiriska
banans tillkomst, stor betydelse för handeln med
karavan-te. _
Kjær [Ijär], Nils, norsk författare (1870—
1924). Han var från 1909 teaterkritiker i
Aften-posten och utgav flera saml. litterära essäer (1895,
1898 o. s. v. och flera skådespel, bl. a.
”Regnska-bets dag” (1902) och ”Det lykkelige valg” (1913;
sv. övers. 1914), en komedi, som kvickt och
humoristiskt satiriserar den norska demokratiens
urart-ning. K. var en kulturkritiker, som skarpt
förföljde det trånga principrytteriet, den instängda
Grönköpingsandan och sökte föra in vidare
synpunkter och friskare vindar i Norges kulturliv.
”Samlede værker” i 5 bd 1921—22.
Kjærböl [kä’r-], Johannes, dansk
politiker (f. 1885), urspr. smed, avancerade inom
fackföreningsrörelsen och blev en av dess
ledande män. K. invaldes 1935 i Folketinget, var 1935
—40 minister för handel, industri och sjöfart och
1940—42 arbets- och socialminister i Staunings
och Buhls regeringar, 1942—43 arbetsminister
under Scavenius. 1945 blev han chef för den
or
ganisation, som handhade flyktings frågan. 1947
—50 var han minister för byggnads- och
bostadsfrågor i Hedtofts regering.
Kjeldahl [kè’l-], Johan Gustav Christoffer
Thorsager, dansk kemist (1849—1900), från 1875
föreståndare för Carlsbergs kemiska laboratorium
i Köpenhamn, erhöll 1892 professors titel. Mest
bekant är K. för sin metod för kvävebestämning
i organiska ämnen, Kjeldahls metod.
Kjellberg, svensk släkt, vars äldste kände
stamfader var slottsloven på Läckö Jöns
(Jonas) Kiel ber gh (d. 1733). Hans
sonsons son Jonas K. (1752—1832) drev en
omfattande affärsrörelse i Göteborg. Han var
riksdagsman 1800 och filantrop (stiftade bl. a. K j e
11-bergska flickskolan). Från hans bror
grosshandlaren Sven Roland K. (1756—
1800) härstammar släktens nu levande äldre gren.
Dennes son Jonas Anders K. (1788—1877)
i Göteborg var en framstående köpman,
jordbrukare samt liberal riksdagsman i borgarståndet
1840—41 och 1844—45. Dennes sonsöner är K.i)
och K.2).
i) Jonas Henrik Reinhold Carlsson K.,
industri- och bankman (1858—1942), erhöll efter
merkantil utbildning anställning i de till
familjeföretaget J. A. Kjellberg & söner knutna
bolagen Rämen-Liljendahl och Bofors-Gullspång; i
sistn. företag var K. disponent 1892—96 och vid
Rämen-Liljendahl verkst. dir. 1885—1906. Han
var 1897—99 kamrer
vid Jernkontoret, 1899
—1917 dir. i
Skandinaviska kredit ab.
och 1917—21
styrelse-ordf. där. Under sin
bankmannatid
genomförde K. ett stort
antal bankfusioner, av
vilka den största,
införlivandet med
Skandinaviska kredit ab. av
Sveriges privata
centralbank, skedde 1918.
Han medverkade i hög
grad till Gränges-
bergsbolagets utvidgning från ett rent
trafikföretag till dess nuv. ställning som malmproducent.
— K. var ordf, i styrelsen för
Luossavaara-Ki-runavaara ab. (1917—21), dessutom i ett flertal
andra storföretag, bl. a. Mölnbacka-Trysil,
Uddeholms ab. och Stora Kopparbergs bergslags ab.
— K. donerade 1917 1 mkr till Göteborgs
konstmuseum och s. å. 500,000 kr till Stiftelsen Anna
Kjellbergs minne, som i Jönköping äger ett hem
för obotligt sjuka.
2) Knut Erik Ossian K., den föreg:s bror,
läkare, folkbildningsman (1867—1921), med. dr i
Uppsala 1901, prof, i anatomi vid Konsthögsk.
1911, red. av Allmänna sv. läkartidn. från dess
grundande 1904. 1906—11 och 1918—20 var K.
riksdagsman i A. K. (Liberala samlingspartiets
radikala flygel, nykterhetsvän) och anlitades
flitigt för kommittéutredningar i folkbildnings-,
nykterhets- och medicinska frågor. K. var under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
