Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klason, Peter - Klass - Klassföreståndare - Klassicism - Klsasicitet - Klassificeringsanstalt, klassificieringssällskap - Klassifikation - Klassik, Klassiker - Klassindelning - Klassisk - Klassisk filologi - Klassisk fornkunskap - Klasskamp - Klasskonferens - Klasslärare - Klassning - Klassval - Klastisk - Klastorp - Klastorpsmarmor - Klausenburg - Klausthal-Zellerfeld (Clausthal-)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Klass—Klausthal-Zellerfeld
376
stämning av svavel
och halogener i
organiska föreningar. Han
undersökte vidare
torr-destillation av ved och
framställning av
pappersmassa samt gjorde
en grundläggande
undersökning av svenska
brännmaterial. K:s
sista arbeten omfattade
undersökningar över
lignin, dess förekomst,
konstitution och
reaktioner. Han utgav bl. a.
”Kemiskt-tekniska undersökningar rörande
Sveriges industriellt viktigaste trädslag” (4 bd, 1909
—24). Vid K:s 60-årsdag utgåvo äldre elever
en festskrift, till vilken K. bidrog med en
själv-biogr., ”Några drag ur en kemists levnad”.
Klass (lat. cla’ssis), avdelning, grupp. K.
brukas som term särskilt om samhälls- och
skolför-hållanden, i fråga om persontrafik samt vid
naturvetenskapliga indelningar.
Klassföreståndare, lärare, vilken som rektors
biträde har särskild uppsikt över lärjungarna i
viss klassavdelning. K. finnas vid allmänna
läroverk och med dem jämförliga läroanstalter.
Klassici’sm, riktning inom litteraturen och
konsten, som har ensidig förkärlek för antika
mönster och ideal.
Klassicitét, egenskapen att vara klassisk, dels
i betydelsen av att tillhöra den grekiska el.
romerska antiken, dels betecknande ett högsta
värde hos litteratur- el. konstverk och deras skapare.
Klassificéringsanstalt, klassificering
s-sällskap, vars högsta ledning utgöres av
därtill särsk. utsedda framstående redare,
skeppsbyggare och försäkringsmän, har till ändamål
att genom kontroll av fartygs byggnad och
underhåll upprätthålla en viss sj övärdighetsstandard
för de fartyg, som äro anslutna till anstalten i
fråga. K:s tekniska ledning utövas av en
central chefsmyndighet, som utfärdar detaljerade
byggnads- och utrustningsbestämmelser för
fartyg av olika art och storlek. Tillsynen på själva
fartygen utövas av inspektörer,
klassexperter, som av k. äro anställda och förlagda på
de största sjöfartsplatserna i hela världen. Efter
verkställd undersökning, k 1 a s s n i n g, av ett
fartyg, vilken vanl. sker redan i samband med
fartygets byggande och därefter på vissa bestämda
mellantider, tilldelas fartyget en viss klass i
k., vilken klass är beroende av fartygets
beskaffenhet. K. utge årl. register över alla i
världen förefintliga större fartyg, och i dessa
register äro de i resp. k. upptagna fartygen
angivna med den klassbeteckning, som vid
klassning-en erhållits. Fartyg, som erhållit klass i k.,
säges vara klassat och kan i regel påräkna
lägre premier än ett oklassat. Som klassningen
emellertid medför ej oväsentliga kostnader för
fartygsägaren, bruka endast fartyg av viss
storleksordning och beskaffenhet klassas. De i
Sverige godkända k. äro: American Bureau of
Shipping, Bureau Veritas (grundad 1828),
Germa-nischer Lloyd, Lloyd’s Register of Shipping
(1760; 1949 införlivades The British Corporation
med denna k.), Det norske Veritas (1864) och
Registro italiano navale ed aeronautico.
Klassifikation, systematisk indelning av ett
material. Verb: Klassificera.
Klassik, Kla’ssiker, se Klassisk.
Klassindelning, sportv. För att inom idrotten
(sporten) göra tävlingsbetingelserna för olika
kategorier (individer, lag och föreningar) i
möjligaste mån likartade användes ofta k., vanl.
efter ålder men även efter kroppsvikt, skicklighet
(prestationer), sportredskapets kapacitet m. m.
Kla’ssisk, tillhörande el. gällande den
grekiska och romerska antiken; mönstergill, av
bestående värde, ypperlig (skaparen av klassiska verk
kallas kla’ssiker); löjlig, kuriös (en i denna
mening klassisk människa kallas klassik). I
litteratur och konst betecknar k. motsatsen till
modern el. romantisk.
Klassisk filologi, se Filologi.
Klassisk fornkunskap, se Fornkunskap.
Klasskamp, socialpolitiskt slagord, präglat
1848 av Marx i Kommunistiska manifestet.
Klasskonferens, sammanträde mellan de
lärare vid en läroanstalt, som undervisa i samma
klassavdelning. Den avser att bereda lärarna
tillfälle att samråda om behandlingen av de särskilda
lärjungarna, om deras uppförande, hemarbete
m. m. K. infördes först vid läroverken och ha
senare införts även vid flickskolor och
kommunala mellanskolor. Vanl. ledes k. av
klassföreståndaren, stundom av rektor.
Klasslärare, lärare, som ensam har hand om
hela el. största delen av undervisningen i en
skolklass, vilket fallet oftast är i svenska
folkskolor. Motsatsen är facklärare.
Klassning, se Klassificéringsanstalt.
Klassval föreligger, när medborgarna vid
offentliga val ej rösta samfällt utan i och för
valet enl. lag skola vara uppdelade i klasser med
olikhet i fråga om inkomst el. förmögenhet,
skat-teprestation, yrke etc. som indelningsgrund och
med egna representanter för varje grupp.
Kla’stisk (av grek. kla’sis, sönderbrytande,
brott), bildad av brottstycken. — Klastiska
bergartér (t. ex. konglomerat, sandsten,
ler-skiffer, vissa kalkstenar) sägas alla de bergarter
vara, som huvudsaki. uppbyggas av allotigena
beståndsdelar (fragment av tidigare förefintliga
bergarter m. m.).
Klastorp, se Claèstorp.
Klastorpsmarmor, en urkalksten, som brytes
vid Krämbols bruk i ö. Vingåker.
Klausenburg [klau’zonbork], se Cluj.
Klausthal-Zellerfeld (C 1 a u s t h a 1-) [-[klau’s-tål-tsä’larfält],-] {+[klau’s-
tål-tsä’larfält],+} stad i Hannover, Tyskland, i
v. Harz 530—600 m ö. h.; c:a 17,000 inv. K.
bildades 1924 genom sammanslagning av de båda
gamla bergverksstäderna Klausthal och
Zeller-feld. De anlades vid mitten av 1500-talet, men
hyttor för smältning av malm funnos här sedan
iioo-talet. Gruvdriften på silver- och
blyfyndig-heterna i K. hade sin blomstringstid under 1500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
