Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klipp - Klippan - Klippan—Eslövs järnväg - Klippans finpappersbruk, ab. - Klippapparat - Klippare - Klippboningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Klipp—Klippboningar
406
Klippboningar (cliff-dwellings’). ”Cliff Palace” i Mesa Verde.
Klipp, kolved o. dyl.,
upplagd för torkning med
vedändarna liggande korsvis
över varandra. K. läggas
vanl. i m höga och innehålla
omkr. Vs m3 fast mått.
Klippan, köping i N. Åsbo
hd och domsaga i Skåne,
Kristianstads län, 20 km s.
ö. om Ängelholm; 44,16 km2
med 4,977 inv. (1952).
Storkommunen K:s köping
omfattar även Vedby och V.
Sönnarslöv; 136,32 km2;
8,142 inv. (1953). K. växte
upp som stationssamhälle i
Gråmanstorps sn vid
järnvägen Hälsingborg—Hässle-
holm. Det blev 1887
munici-palsamhälle med namnet
å b y-K. 1945 gjordes hela
socknen Gråmanstorp till
köping med namnet K.
Under Krapperups fideikom-
miss lyda flera större egendomar, ss.
Bjärs-gård, Åbygården och Lyckås; Klippans gård
tillhör ab. K:s finpappersbruk (se d. o.). K.
är tingsställe och har häradsskrivare,
distrikts-lantmätare, provinsialläkare, distriktsveterinär,
apotek och samrealskola. 1949 uppställdes i
köpingen J. Frödings skulptur ”Möllesäcken”. K.
är ett livaktigt handel scentrum med flera banker.
Bland industrierna märkas ab. Klippans
läderfabrik (fabriken uppf. 1906, 160 arb.), Klippans
yllefabrik & färgeri ab. (firman etabl. 1882, 45
arb.), Klippans tegelbruks ab. (1898, 40 arb.),
karosserifabrik (50 arb.), bryggeri,
lädervaru-fabrik, band- och snörmakerifabrik, fruktmusteri
och snickerifabriker. I storkommunen ligga
tätorterna Söndraby (525 inv., 1951),
Hylls-tofta (219 inv.), Klippans bruk (458
inv.), Fors by med Krika (359 inv.) m. fl.
Gråmanstorps romanska kyrka är från u
ootalets senare del med långhus, lägre och smalare
kor samt halvrund absid; det låga och breda
västtornet med bevarad medeltida klockstol är
något yngre (klockor från 1590-talet). Kyrkan
erhöll vackra korsvalv på 1400-talet. Värdefulla
inventarier. Under koret finns gravkammare för
medl. av ätten Gyllenstierna. Vid kyrkans
restaurering 1950 blottades romanska fönster samt de
rikt ornerade nord- och sydportalerna
(intressanta tympanon). Köpingen bildar förs, i
Klippans och Vedby pastorat i Lunds stift, N. Åsbo
kontrakt. — Litt.: ”Gamla K.” (1947).
Klippan—Eslövs järnväg, se Hälsingborg—
Hässleholms järnvägar.
Klippans finpappersbruk, ab., Klippan, V.
Sönnarslövs sn (Kristianstads län). De första
uppgifterna om papperstillverkning vid Klippan
härröra från 1573. 1889 bildades Klippans
pappersbruks ab. med ett aktiekapital på 600,000 kr.
Efter det gamla bolagets likvidation övertogs
bruket 1911 av nuv. bolag. För
säkerställande av råmaterialtillförseln övertog K. 1914
Böksholms sulfitfabrik genom ett särskilt
bolag, Klippan-Böksholms intressenter. Samarbete
upptogs 1925 med Lessebo pappersbruk, vilket
1926 ledde till att K. inköpte samtliga aktier i
Lessebo ab. S. å. övertogs även hela
aktiestocken i Böksholms sulfitfabriks ab., varefter 1930
samtliga aktier i ab. Lessebo skogar inköptes.
— Tillverkningen vid Klippan har under årens
lopp omfattat papper av alla slag. På 1880-talet
framställdes främst tidn.-papper, men numera är
tillverkningen inriktad på finpapper och kartong.
Sålunda framställas tryck-, dokument-, post- och
skrivpapper, kopie- och genomslagspapper,
luftpost-, silkes-, kräpp- och vaxpapper, papeterier,
pappersservietter, finkartong m. m. K:s
aktiekapital utgör 10,5 mkr, antalet arb. vid hela
koncernen uppgår till c:a 1,500. — Litt.: G.
Clemens-son, ”Klippans pappersbruk” (1923), ”Klippans
pappersbruk med Lessebo och Böksholm” (1932);
”En bok om papper” (2:a uppl. 1945).
Klippapparat, se Acetylenbelysning, sp. 53.
Klippare, mindre ridhäst (av oädel ras men
livlig); skälm.
Klippboningar, människobostäder under
klipp-utsprång samt i naturliga el. uthuggna hålor i
bergväggar. Naturliga k. utgöra jämte grottor
i allm. mänsklighetens äldsta påvisbara
boningar; se vidare Grottboningar. I inskränkt
betydelse menar man emellertid med k. (eng.
cliff-dwellings) de klipphålor i tuff och sandsten, som
finnas i södra U.S.A. i Colorado, Arizona och
New Mexico. I Colorado t. ex. äro
sandstens-formationerna genomskurna av djupa kanjoner,
och i branterna ligga ruiner av
människoboningar: fästningsliknande byggnader av huggen
sandsten och vakttorn, boningshus och
spannmålsmagasin. För att komma upp till dessa nästen
använde indianerna långa stegar, som de drogo upp
efter sig. Boningarna äro anlagda av
förfäderna till de nuv. puebloindianerna. — Litt.: G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
