Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klovicker - Kloärt - Klubb - Klubba - Klubbans zoologiska station - Klubbekriget - Kluck, Alexander von - Kluge, Friedrich - Kluge, Günther von - Klumpfisk el. solfisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Kloärt—Klumpfisk
428
bladiga blad och trinda, klolikt
krökta ledbaljor. Den i—2 dm
höga O. perpusillus växer
sällsynt i s. ö. Skåne. O. sativus
(från Spanien), serradella,
odlas som foderväxt. Båda äro
ettåriga och ha rödlätta
blommor i flock.
Kloärt, Oxy’tropis,
baljväxt-släkte, igenkänt på att
krorikö-len löper ut i en vanl. klolik udd.
Omkr. 150 arter, de flesta i
bergstrakter i Gamla världens
tempererade delar. I Sverige
växa de sällsynta 1 a p p k 1
o-ä r t, O. lapponica (i fjällen),
med violetta, samt 1 u d d k 1
o-ä r t, O. pilosa (i s. ö. Sverige),
med gula blommor.
Klubb (eng. club, klubba),
för enbart sällskaplig samvaro
el. för i samband därmed odlade
särintressen, politiska, litterära, sportsliga o. s. v.,
tillkommen sammanslutning samt tillika
beteckning för den lokal, där sällskapets medl. samlas.
— K.-väsendets egentliga hemland är England,
där k. i sina enklare former äro kända redan
från 1600-talets mitt och där de alltjämt utgöra
ett av de viktigaste inslagen i den manliga
överklassens sociala liv. Från England spred sig
k.-väsendet under 1700-talets senare del till olika
länder, bl. a. till Frankrike, där det särsk.
under revolutionstidens iver för politiska
diskussioner blomstrade och kom att spela en roll i tidens
historia (Bretonska klubben, Cordelierer,
Feuil-lantklubben och Jakobinklubben). Av i huvudsak
politisk karaktär voro också de äldsta k. i
Sverige, frihetstidens riksdagsklubbar, Svenska
botten 1772, Juntan i Uppsala m. fl. Det senare
svenska k.-väsendet, företrätt framför allt i
Stockholm, har formats mera direkt efter engelsk
förebild. — Litt.: B. Darwin, ”British clubs”
(1943)-
Klubba, ett vapen, utvecklat ur påken. K.
förekommer både som närvapen (slagvapen) och
fjärrvapen (kastklubba) och är ett allmänt
vapen bland naturfolken. Formerna äro synnerligen
skiftande. K. är mestadels av trä, men huvudet
kan vara av sten el. metall.
Klubbans zoologiska station vid
Fiskebäcks-kil grundades 1915 genom en donation till
Uppsala univ. av konsul Robert Bünsow. Den
innehåller förutom akvarier också boningsrum för
studerande från Uppsala univ., vilka om
somrarna där genomgå en kurs i havsbiologi.
Klubbekriget, upproret 1596—97 i Finland,
närmast framkallat av hövitsmannen Claes
Fle-mings förtryck mot bönderna i landskapet
Österbotten. Under Jakob Ilkka trängde böndernas
huvudstyrka fram i n. ö. Satakunda men blev
31 dec. 1596 slagen vid Nokia gård.
Nordöster-bottningarna, som förut hållit sig stilla, började
nu röra på sig, men Fleming med sina ryttare
tillfogade dem inom kort ett grundligt nederlag
vid Santavuori i Ilmola socken 24 febr. 1597.
Kluck [klok], Heinrich Rudolf
Alexander von, tysk fältherre (1846—1934). Han
deltog i 1870—71 års krig, avancerade till general
av infanteriet 1906 och armékårchef och blev
1913 arméinspektör (8:e armékåren). Vid i:a
världskrigets utbrott ställdes K. som
generalöverste i spetsen för 1 :a armén, som under tyska
härens framryckning genom Belgien och n.
Frankrike gick längst ut på högra flygeln. Då K. vid
sin marsch förbi Paris blev anfallen i högra
flanken, invecklades han i slaget vid Ourcq, som
han i stort sett utkämpade framgångsrikt. På
gr. av det allmänna läget vid Marne måste
emellertid K. draga sig tillbaka till Aisnelinjen.
Under en inspektion av frontlinjen sårades han i
mars 1915, måste nedlägga befälet som arméchef
och följ, år avgå ur aktiv tjänst. K. utgav
”Der Marsch auf Paris und die Marne-Schlacht
1914” (1920), ”Wanderjahre — Kriege —
Gestalten” (1929).
Kluge [klö’ga], Friedrich, tysk germanist
(1856—1926), prof, i Freiburg im Breisgau. K.
utgav Zeitschrift für Deutsche Wortforschung
(1901—14) och skrev ”Etymologisches
Wörter-buch der deutschen Sprache” (1883; u:e uppl.
utg. av A. Götze 1930—34), ”Nominale
Stamm-bildungslehre der altgermanischen Dialekte”
(1886), ”Von Luther bis Lessing” (1888),
”Deutsche Studentensprache” (1895), ”Rotwelsch”, I
(1901), ”Seemannssprache” (1911) m. m.
Kluge [klö’ga], Günther von, tysk
militär (1882—1944), officer vid art. 1901,
generalmajor 1933, general av art. 1936 och
generalfältmarskalk 1940. K. gjorde under 1 :a världskriget
huvudsaki. stabstjänst. I fälttåget mot Polen 1939
och på västfronten 1940 förde han befälet över
4:e armén i v. Bocks armégrupp. Under
fälttåget på Balkan anföll han (under v. List) från
s. v. Bulgarien in i s. Jugoslavien och därifrån
längs Vardar, härigenom kringgående
Metaxas-linjen. I fälttåget mot Sovjetunionen 1941 ingick
K:s 4æ armé i mell. armégruppen (v. Bock), som
framryckte mot Moskva. Då v. Bock efter
misslyckandet framför Moskva avgick i dec. 1941,
blev K. chef för den mell. armégruppen, vilken
befattning han hade till hösten 1943, då han
skadades vid en flygolycka. Nyss återställd från
sina skador blev han de första dagarna i juli
1944 överbefälhavare i v. efter v. Rundstedt. Då
Rommel skadades 17/? s. å., blev K. tillika chef
för dennes armégrupp B. K. ägde kännedom om
den allmänna planläggningen att störta den
nazistiska regimen. Detta jämte hans misslyckande
att hindra amerikanernas genombrott vid
Avran-ches gjorde, att Hitler i aug. ersatte honom med
Model. K. begick då självmord.
Klumpfisk el. s o 1 f i s k, Orthagori’scus möla,
tillhör underordn. Plectognathi av benfiskarna.
K. har hög, hoptryckt kropp samt saknar
stjärtfena och bukfenor. Rygg- och analfenorna äro
höga och förenas längs kroppens bakre kant. K.
förekommer i bl. a. Atlantiska oceanen och
Medelhavet. Den blir nära 2,5 m lång och väger
ofta över 300 kg. Anträffas ibland vid sv.
västkusten.
Lappkloärt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
