Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koburg, Coburg - Koccygodyni - Koch, von, ätt - Koch, 1. Halfred von - Koch, 2. Sigurd von - Koch, 3. Erland von - Koch, 1. Johan Peter - Koch, 2. Lauge - Koch, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Koccygodyni—Koch
466
Feste Koburg, omtalas redan 1057 och
utvecklades särskilt som de sachsiska hertigarnas
residens till ett större byggnadskomplex; slottet, där
nu ett konst- och fornminnesmuseum är inrymt,
blev delvis förstört under 2:a världskriget.
Under medeltiden uppväxte nedanför slottet staden
K., som har några gamla kyrkor kvar. På
1540-talet ombyggdes ett kloster till residensslott,
Eh-renberg. 1826—1918 var K. omväxlande med
Gotha residens för hertigen av
Sachsen-Koburg-Gotha.
Koccygodyni [kåksy-] (av grek. ko’kkyx,
svansben, eg. gök, och ody’ne, smärta),
nervsmärtor i trakten av svansbenet, som uppstå
genom skador i de fibrösa delarna kring
svanskotorna. Smärtorna stå dock ofta på rent
”nervös” bas.
Koch [kå’k], von, ätt, adlad 1815.
1) Richert Gerard Halfred von K.,
ämbetsman och socialpolitiker (1872—1948). Efter
agronomutbildning vid Alnarp var K.
godsförvaltare 1892—97,
bedrev sociala studier i
England 1897—98, var
sgkr. i Kooperativa
förbundet 1899—1905
och föreståndare för [-Folkbildningsförbundets-]
{+Folkbildningsförbun-
dets+} föreläsningsbyrå
1903—08. Från 1906
var han verksam i
Svenska
fattigvårds-förbundet, först som v.
ordf, i arbetsutskottet
och från 1925 som
ordf, i förbundets
bar-navårdsavd.; ordf, för
hela förbundet 1933—34. Han var statens
inspektör för fattigvård 1918—26 och för fattigvård
och barnavård 1926—38, kansliråd och chef för
Socialdep:s fattigvårdsbyrå 1920—38, (flyttades
sistn. år till Socialstyrelsen), led. av Statens
ar-betslöshetskommission 1914—23 och efter sin
pensionering ordf, i Statens utlänningskommission
1939—41. Vid sidan av sina huvudintressen,
fattig- och barnavård, verkade K. ivrigt för
nykter-hetsfrämjande reformer och var en av
tillskyn-darna till införandet av organiserad
alkoholistvård.. K. var banbrytare särsk. i fråga om
modernisering och humanisering av fattigvården. —
Led. av Stockholms stadsfullmäktige 1904—08
och 1913—18, av F. K. 1915—26 (frisinnad). K.
grundade Social tidskr. och var dess red. 1901-—
17. Han utgav bl. a. ”Fattigvårdsfrågan” (1907),
”Emigranternas land” (1910) och ”Organiserad
alkoholistvård” (1912) samt redigerade ”Social
handbok” (1908, 2:a uppl. 1925).
2) Richert Sigurd Waldemar von K., den
föreg:s bror, tonsättare (1879—1919), studerade
komposition i Stockholm, Berlin och Dresden.
I en starkt personlig, stundom arkaiserande stil
skrev K. orkesterverk (”I Pans marker”, 1917,
”Havsstämningar”, s. å.), kammarmusik,
konser-tanta verk (Romans och Serenad för violin och
orkester, 1914, Ballad för piano och orkester,
1917), scenmusik (förspel till Strindbergs ”Till
Damaskus” och Brita v. Horns ”Kring
drottningen”), pianolyrik och solosånger.
3) Sigurd Christian Erland Vogt von K.,
den föreg:s son, tonsättare (f. 1910 W4),
studerade vid Musikkonservatoriet i Stockholm samt
piano för Sven Brandel och Claudio Arrau,
komposition för Paul
Höf-fer och dirigering för
Clemens Kraus och
Tor Mann. Som
tonsättare företräder K.
en nordiskt färgad
nyklassisk stil. Bland
hans verk må nämnas
3 symfonier,
konsertuvertyr o. a.
orkesterverk, Consertino och
Serenad för
stråkorkester, en violin- och
en pianokonsert,
scen- och
filmmusik (baletten
”Ask
ungen”), kammarmusik, verk för violin och piano
samt sånger. Han är överlärare vid Wohlfahrts
musikskola och är sedan 1943 anställd hos ab.
Radiotj änst.
Koch [kå’k], 1) Johan Peter K., dansk
Grönlandsforskare (1870—1928). Han blev
officer 1890, överste 1923 och var chef för arméns
flygväsen från 1917. K. deltog 1900 i
Carlsberg-fondens expedition till Grönland och 1906—08
i Danmarkexpeditionen, varvid han företog en
vågsam slädtur till Grönlands nordligaste punkt.
1912—13 gjorde han jämte A. Wegener från
Danmarkshavn till Upernivik en vandring över
inlandsisen med övervintring på denna. K. har
skildrat sina resor i ”Gennem den hvide örken”
(1913).
2) Svend L a u g e K., geolog och polarforskare
(f. 1892), deltog 1916—18 i Knud Rasmussens
2:a Thuleexpedition och ledde själv 1920—23 den
s. k.
”Jubileumsexpe-ditionen” till norra
Grönland. Sedan 1926
har K. planlagt och
lett ett flertal exp.
till öst-Grönland,
senast sommaren 1949,
då bl. a. en 1948
påträffad rik
blymalms-förekomst undersöktes.
Resultaten från K:s
exp. ha i hög grad
ökat kännedomen om
Grönland. Av K:s
arbeten kunna nämnas
”The geology of East
Greenland” (1929) och det mycket omstridda
”Geologie von Grönland” (1935).
Koch [kå’k], Agathon John Hjalmar,
fysiker (1878—1950), fil. dr i Uppsala 1904, doc. där
s. å., laborator där 1911, prof, i fysik vid
Chalmers tekn. inst. 1914, vid Lunds univ. 1924—43.
K. utförde bl. a. noggranna bestämningar av
våg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
