Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kometer - Komfort - Komi ASSR - Komik - Kominform, Kommunistiska informationsbyrån - Komintern - Komisk - Komitadjis - Komitat - Komitativ - Komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Komfort—Komma
530
är en svärm av fasta kroppar
(meteorer) av växlande
storlek men små i förhållande
till deras inbördes avstånd.
Då k. närmar sig solen,
förgasas en del ämnen; härvid
kan k. bli självlysande och
således ej blott lysa med
reflekterat solljus; detta
framgår också av de
spektrosko-piska undersökningarna. K:s
svansbildning tillgår på så
sätt, att då k. närmar sig
solen, utstrålar materia från huvudet i riktning mot
solen, stötes sedan tillbaka förbi huvudet och
bildar svansen; solen utövar en repellerande verkan.
Newton var den förste, som uppställde en
mekanisk teori för svansbildningen. Bessel utvecklade
denna teori vidare, och hans undersökningar
fortsattes och utvidgades av Bredichin, som kom till
den slutsatsen, att det existerade 3 olika
svansty-per, den rätlinjiga, den svagt krökta och den starkt
krökta svansen, beroende på repulsivkraftens olika
storlek. Bredichin gav en fysikalisk förklaring
härför, i det han antog, att solens repulsivkraft
var av elektrisk natur, omvänt proportionell mot
molekylvikten för de ämnen, varav svansen var
uppbyggd. Den första typen skulle bestå av väte,
den andra av natrium och kolväten, den tredje
av tunga metaller. De spektroskopiska
undersökningarna stödja emellertid ej denna hypotes.
Numera identifieras solens repulsivkraft med
strål-ningstrycket. Även om den mekaniska teorien
i huvudsak förklarar de observerade
svansformer-na, kan den ej förklara de ofta observerade
hastiga förändringarna hos svansen. Härvidlag rör
det sig utan tvivel om rena ljusfenomen inom
svansmaterien, vars orsaker ännu ej äro fullt
klarlagda.
Komfort [kå’- el. -få’rt] (fr. confort, eng.
comfort), bekvämlighet. — Komfortäbel,
bekväm, trevlig.
Komi ASSR [kå’-], autonom sovjetrepublik i
n. ö. av den europeiska delen av RSFSR, inom
Petjoras och Vytjegdas flodområden; 404,600
km2; 318,969 inv. (1939), huvudsaki. syrjäner.
Den till Ural gränsande delen av K. utgöres av
bergland. De viktigaste näringsgrenarna äro
skogsbruk, bergsbruk (petroleum, stenkol,
järnmalm) och industri; jordbruket är av mindre
betydelse. I n. delen huvudsaki. jakt, renskötsel
och fiske. Huvudstad är Syktyvkar.
Komik, komisk stil, framställning, verkan;
egenskapen att vara komisk. — Komiker,
framställare av komiska roller.
Kominform [-å’rm], kortnamn för
Kommunistiska informationsbyrån, som
upprättades med säte i Belgrad enl. beslut av en i
Polen i okt. 1947 hållen konferens mellan
delegationer för de kommunistiska partierna i
Bulgarien, Frankrike, Italien, Jugoslavien, Polen,
Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och
Ungern. K. var i viss mening men icke helt en
nybildning av den 1943 upplösta Tredje
interna-tionalen (Komintern). Sålunda gjordes den åtm.
Banan för Halleys komet.
icke officiellt till en världsomfattande
organisation utan begränsades till nämnda 9 länder i
Europa och utgjorde redan från början i högre grad
än Komintern ett direkt instrument för
Sovjetunionens utrikespolitik. K. skulle främst
bekämpa U.S.A:s politiska och ekonomiska aktivitet i
Europa. Verksamheten inleddes med stora
propaganda- och sabotageaktioner, avsedda att
motverka Marshallplanen. K. gav vidare signal till
kommunisterna att inleda en ny kamp mot de s. k.
högersocialisterna; senare visade det sig, att
uppgifterna även omfattade likvidering av
återstående icke-kommunistiska organisationer i
Östeuropa. Den ledande mannen i K. var först ryssen A.
Zjdanov och efter dennes död 1948 G. M.
Ma-lenkov. Vid en konferens i Rumänien i juni s.å.
uteslöts jugoslaviska kommunistpartiet ur K. (se
Jugoslavien, sp. 628). — Även formellt icke
anslutna kommunistpartier ha i realiteten följt
parollerna från K., som vid en konferens i Ungern
i nov. 1949 uttryckligen uppställde kampmål för
kommunisterna i hela världen. K. har även till
uppgift att militärt sammansvetsa östblocket, och
1950 bildades en gemensam generalstab. K., som
efter brytningen med jugoslaviska
kommunistiska partiet flyttade sitt säte till Bukarest, utger
den periodiska tidskr., För en bestående fred, för
folkdemokrati.
Kominte’rn, se International, sp. 84.
Kömisk, urspr. det, som hör till komedien;
lustig, löjlig.
Komitadji’s (av bulg. komita,
revolutionskom-mitté), medlemmar av nationellt revolutionära
sammanslutningar på Balkanhalvön, särskilt de
organisationer, som alltifrån slutet av 1800-talet,
ofta i strid med varandra, sökt med våldsamma
medel åstadkomma omvälvningar i Makedonien.
Komität (av lat. comitätus, grevskap),
förvaltningsområde i Ungern. Enl. tyskt mönster
indelades Ungern redan på S:t Stefans tid i k. med
en av konungen utnämnd förtroendeman, föispån,
i spetsen för varje. Redan på 1200-talet nådde
K. genom sina ting en viss självständighet, som
med tiden utvecklades därhän, att de utgjorde
författningens skydd mot habsburgarna.
Komitativ [kå’-], se Kasus.
Komma (plur. ko’mmata). 1) Ett
skiljetecken (,), som nyttjas i skrift (och tryck), dels i
syntaktiskt syfte (för att avdela meningar i
satser o. s. v.), dels för att beteckna pauser vid
(upp-) läsning.
2) (Mus.) Skillnaden mellan de minsta inter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
