Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommendation - Kommendera - Kommenderi - Kommendör - Kommendörkapten - Kommendörsätter - Kommendörsöarna - Kommensalism - Kommensurabla storheter - Kommentar - Kommers - Kommerseråd - Kommersiella Meddelanden - Kommerskollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533 Kommendera—Kommerskollegium 534
vasallens sida, genom överräckande av vapen el.
annan symbol från herrens.
Kommendera (fr. commander, av lat.
commen-däre), befalla, föra befäl, utöva kommando. —
Kommendéring, tjänsteuppdrag el.
tjänstgöring av mer el. mindre tillfällig art.
Kommenderi. i) I kanonisk rätt: åtnjutande
av inkomsterna från ett kyrkligt ämbete utan att
inneha detta. — 2) Benämning på ett åt en
andlig ordensriddare till förvaltning anförtrott gods
el. område, underavd. inom Johannitorden.
Kommendör (fr. commandeur). 1) Tjänstegrad
i svenska sjöofficerskåren närmast
under konteramiral. Innehavare av denna grad
bestrida befattning som chef för Marinstaben,
flaggkapten, chef för eskader el. avdelning, chef
för vissa marindistrikt, chef för örlogsvarv,
ör-logsstation, Sjökrigsskolan, Sjökrigshögskolan
samt som tj änstegrensinspektör m. m.
2) K. inom ordensväsendet, se Ordnar.
3) Officersgrad inom frälsningsarmén
i rang närmast efter general (och stabschef),
ledare för de nationella högkvarteren.
Kommendörkapten, tjänstegrad i
sjöofficerskåren mellan kommendör och kapten, uppdelad på
k. av 1 :a graden, närmast under
kommendör, och k. av 2:a graden. K. bestrider
befattning som chef för avdelning, fartygschef och
sekond på pansarskepp och större kryssare, chef
för kryssar- och jagardivision, fartygschef på
jagare av största cert, avd.-chef i Marinstaben,
byrå- och sektionschef i Marinförvaltningen,
dep.-chef på örlogsvarven, stabs- och avd.-chef på
ör-logsstationerna m. m.
Kommendörsätter, svenska adelsätter, som
härstamma från de kommendörer av svärds- och
nordst j ärneordnama, vilka 1778—1809 fingo plats
i andra klassen på Riddarhuset.
Kommendörsöarna, se Komandorskijöarna.
Kommensalfsm, se Symbios.
Kommensuräbla storheter, storheter, som
kunna exakt mätas med samma mått.
Kommen tär (lat. commentärius), förklaring,
utläggning; en följd av anmärkningar (till en
text el. utsago). — Kommentator, person,
som gör k. — Verb: Kommentera.
Komme’rs (fr. commerce), handel; ty., festligt
lag, särskilt av studenter vid vissa akademiska
högtider. — Adj.: K o m m e r s i e’l 1.
Komme’rseråd, se Kommerskollegium.
Kommersiella Meddelanden, tidskrift, som
fr. o. m. 1914 utges av Kommerskollegium med
1 h. i mån. och innehåller ekonomiska, statistiska
och handelspolitiska översikter jämte uppgifter
om vissa viktigare beslut av kollegiet. Som
bilagor medfölja Ekonomisk översikt och
Jordbruks-ekonomiska uppgifter.
Kommerskollegium, ett under
Handelsdepartementet lydande centralt ämbetsverk. Enl. nu
gällande instruktion 27/e 1929 (med ändringar
1938, 1939 och 1947) åligger K. att följa
utvecklingen av rikets handel, sjöfart, industri,
bergshantering, hantverk och slöjd, vidtaga el. föreslå
åtgärder för dessa näringars främjande samt
taga kännedom om deras tillstånd och utveckling i
andra länder. Under K. lyda Fartygsinspektionen,
sj öbef älsskolorna, skeppsmätningsväsendet, statens
isbrytarverksamhet, Bergsstaten, sjömanshusen,
Sprängämnesinspektionen, statens elektriska
inspektion, statens torvingenj ör, statens
instruktörer i hemslöjd, kontrollanterna av eldfarliga oljor
samt gruvmätarna. K. är vidare den centrala
statsmyndigheten på näringsstatistikens område
och skall till K m:t avge årsberättelser ang.
rikets handel, sjöfart, industri och bergshantering
samt har slutl. att bedriva kommersiell
upplysningsverksamhet. Denna senare utövas främst
genom månadstidskr. Kommersiella Meddelanden.
Chef för K. är en generaldirektör, dess
led. äro 8 kommerseråd, chefer för var
sin av följ, byråer, på vilka K:s verksamhet är
fördelad: handels- och administrativa byrån,
sjö-fartsbyrån, industribyrån, bergsbyrån med
gruv-kartekontoret, statistiska byrån,
fartygsinspek-tionsbyrån, elektriska byrån och
monopolutred-ningsbyrån. Dessutom finnes en sjöfartssocial
avd. under ledning av en byrådirektör. Ärendena
avgöras antingen kollegialt i plenum av
generaldirektören och vederbörande led. gemensamt el.
av generaldirektören ensam efter en led:s
föredragning el. av en led. ensam. Bland K:s övriga
tjänstemän, med juridiskt el. tekniskt
administrativa uppgifter, må nämnas
sjöbefälsskoleinspek-törerna, skeppsmätningsöverkontrollören, statens
isbrytardirektör, sjötekniske konsulenten,
sjöåklagaren, byrådirektörer, byråinspektörer,
byråsekreterare, kamrerare, byråingenjörer, aktuarier och
amanuenser. — K. grundades 1651 under namnet
Generalhandels- el.
kommerskollegium och blev ett av rikets kollegier. Dess
chef, först kallad generaldirektor, fick snart
titeln president. Karl XI införlivade 1680,
definitivt 1684, K. med Kammarkollegium, och först
1711 återfick K. sin ställning som självständigt
ämbetsverk. Ett för K:s egentliga verksamhet
ganska främmande uppdrag var uppsikten över
spinnhus- och arbetshusinrättningarna; först 1825
befriades det härifrån. En annan för
frihetstiden typisk organisation, som också växte upp i
K:s hägn, var schäferistaten till fåravelns
främjande. K:s uppgifter utvidgades
dessutom genom införlivandet av
manufakturkontoret 1766, varjämte kontrollverket 1752
—1831 hörde under K:s överstyrelse. Under
tiden efter 1809 var K:s indragning i samband
med andra organisationsförändringar inom den
centrala förvaltningen åtskilliga gånger
ifrågasatt. Icke minst bidrog den friare
näringslagstift-ningen att undergräva K:s ställning. En del nya
uppgifter lades dock på K. Sålunda fick det
överinseendet över navigations- och tekniska skolorna,
och från 1858 införlivades Bergskollegium.
Under tiden 1867—91 var K. uppfört på extra stat
för att underlätta en omorganisation el.
indragning. Men sistn. år fick det den i sina huvuddrag
ännu bestående organisationen och en
generaldirektör som chef. Denna omorganisation utgör en
avgörande vändpunkt i K:s utvecklingshistoria.
Detta sammanhängde med en ändrad uppfattning
dels om näringarnas behov av stöd och
uppmunt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
