Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Kommun
544
styrelse, kommunalnämnd, fullmäktiges majoritet,
stämmans el. fullmäktiges ordf. m. fl.
Stadsfullmäktige bestämma själva tiden för sina ord.
sammanträden; före utgången av juni fattas beslut
i anledning av berättelsen om föregående års
räkenskaper och förvaltning, före utgången av okt.
fastställes stadens utgifts- och inkomststat och
före utgången av dec. anställas diverse val.
Utom vid val sker omröstningen inom
fullmäktige alltid öppet. Däremot skall
omröstning å kommunal- och kyrkostämma vara sluten
ej allenast vid val utan även eljest, om så
be-gäres av någon el. några deltagare i stämman.
Ärendena skola vara vederbörligen beredda, i
landskommun av kommunalnämnd el. annan
myndighet, i stad av drätselkammare,
beredningsutskott o. s. v., i kyrkoförsamling av kyrkoråd,
skolråd o. s. v. Ett ärende skall bordläggas, om
minst Vs av de närvarande därom förena sig.
Dock gäller detta ej val, varjämte stadgas, att
ett ärende ej får bordläggas mer än en gång,
såvida ej motsatsen beslutas med över hälften av
de närvarandes röster. För vissa beslut erfordras
2/s el. s/4 majoritet av de avgivna rösterna.
Kvalificerad majoritet fordrades förr för viktigare
ekonomiska beslut. Numera spelar den
kvalificerade majoriteten mindre roll i beslutsförfarandet.
— Vissa kommunala beslut skola för att få
bindande kraft fastställas av K. m:t, andra av
vederbörande länsstyrelse. Till de förra höra
beslut om avhändande el. pantförskrivning av sådan
k. tillhörig fastighet, som för något allmännyttigt
ändamål tillfallit k. genom gåva el. testamente,
om avsättande och ianspråktagande i vissa fall
av fondmedel, om upptagande av lån el.
ingående av borgen under vissa förhållanden, om ”nya
el. förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för
begagnande av de platser, som anvisats åt
densamma, el. de inrättningar, som äro gjorda till
dess betjänande”; fastställelse av beslut om
hamnavgifter, grundpenningar samt sluss-, kanal- o. a.
farledsavgifter meddelas dock av den myndighet,
som K. m:t därtill förordnar
(Kommerskollegium). Länsstyrelsen fastställer beslut om
pension åt kommunal förtroendeman, utgifter, som
erfordra uttaxering under längre tid än 5 år,
antagande av reglemente för kommunalnämnd,
resp, drätselkammare samt i landskommun
därjämte beslut om s. k. kommunalstadgar och i
stadskommun av staden upprättade allmänna
planer för hushållningen med stadens donationsj ord.
— Statsuppsikten över k. kommer dessutom till
uttryck i att rättelse i kommunalt beslut kan
genom besvär sökas hos statlig myndighet.
I landskommun är kommunalnämnden
den förnämsta verkställande myndigheten. Dess
led. jämte lika många suppleanter väljas för 4 år.
Valet skall förrättas i dec. året näst efter det, då
allmänna val av kommunalfullmäktige ägde rum.
Av kommunalstämman el. kommunalfullmäktige
utses bland nämndens led. en ord. och en v. ordf,
att tjänstgöra den tid, för vilken de blivit valda
som led. Kommunalnämnden förvaltar k:s
egendom, uppbär dess inkomster och handhar i övrigt
dess drätsel. Den har överinseende över för
sär
skilda uppgifter utsedda styrelsers, nämnders el.
personers förvaltning, är verkställande och
beredande myndighet o. s. v. och utgör k:s centrala
förvaltningorgan. Nämnden har även att, i
enlighet med vad särskilda författningar föreskriva,
handlägga andra ärenden. K. må anta regi, för
kommunalnämnden. Häri må stadgas, att den
medelsförvaltning, som åligger kommunalnämnden,
handhas av kommunalkontor el. i annan särskild
ordning men under nämndens inseende. K. må
också besluta sammanföra kommunalnämndens
medelsförvaltning med andra kommunala
nämnders och styrelsers förvaltning
av medel. I landskommuner finnas vid sidan om
kommunalnämnden en rad andra organ, ss.
fattig-vårdsstyrelse, barnavårds-, arbetslöshets-,
pensions-, nykterhets-, hälsovårds-, byggnads-,
familjebidrags- och civilförsvarsnämnder,
brandstyrelse, folkskolestyrelse och biblioteksstyrelse.
I en medelstor el. större landskommun kunna
förvaltningsorganens antal uppgå till 20 el. flera.
Före 1930 kallades magistraten i
kommunallagen för städerna allt fortfarande ”stadens
styrelse”. I senare tider har den steg för steg
trängts tillbaka, och dess egentliga uppgift är att
i form av rådhusrätt vara stadens domstol.
Emellertid har magistraten formellt fortfarande en
viss kontroll över stadens administration; alla av
staden utsedda styrelser stå i sin förvaltning
under magistratens överinseende, och denna kan
vägra handräckning till verkställighet av ett
stadsfullmäktiges beslut, som den finner stå i strid med
allmän lag el. författning. Borgmästaren el.
annan magistratsled. äger närvara vid
stadsfullmäktiges sammanträden och delta i
överläggningarna men ej i besluten. I städer utan magistrat
ersättes denna av drätselkammaren och
kommunalborgmästaren. Även i magistratsstäderna intar
drätselkammaren en mera central plats som
verkställande och förvaltande organ.
Drätselkammaren, som utses av stadsfullmäktige bland k:s
röstberättigade medl., har att förvalta stadens
egendom, uppbära dess inkomster och i övrigt
handha dess drätsel samt därjämte ombesörja de
allmänna uppdrag, som enl. för kammaren
gällande regi, tillhöra dess befattning. I regi, må
förordnas om sammanförande under kammarens
inseende av den medelsförvaltning, som tillkommer
andra kommunala myndigheter. Bland
kommunala nämnder och styrelser i stad
märkas, utom de för landskommuner nämnda,
hamnstyrelse, handels- och sjöfartsnämnd,
styrelser för stadens af färsdrivande verk m. fl.
Ang. kommunalstyrelsen i Stockholm se
Stockholm, förvaltning.
Verkställande organ i kyrkoförsamling äro
kyrkoråd och skolråd, stundom även
fortsättningsskolestyrelse. Ik. med
kommunal- el. stadsfullmäktige faller emellertid
folkskoleväsendet under den borgerliga k. I
dylika k. tillsättes av fullmäktige en
folkskolestyrelse av 5—21 led., stundom kompletterad
av särskild fortsättningsskolestyrelse.
Sedan 1924 har man i kommunallagarna
närmare föreskrifter om arvoden och andra
er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
