Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompass - Kompassvinkelmätare - Kompassväxter, meridianväxter - Kompendium - Kompensation - Kompensationsaffär - Kompensationslindning, kompenseringslindning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Kompassvinkelmätare—Kompensationslindning
556
är varje kvadrant indelad i 90° från n. och s.
mot ö. och v. el. numera oftast hela rosen i
360° från n. över ö., s. och v. till n. Riktningen
s. v. angives i grader alltså antingen syd 45°
väst el. 225°. Man använder vid denna k. i
allm. ej en enkel magnet utan flera parallella
stavmagneter. Under kompassrosen med
magne-terna är en med en tyngd försedd skål anbragt,
den s. k. kompass-skålen, som är kardanskt
upphängd. I skålens botten är fäst ett lodrätt
stift, som upptill slutar med en stålspets, på
vilken kompassrosen vilar med en konkav
safiryta. K. inneslutes i det s. k. nakterhuset,
försett med skyddshuv med glasfönster och
be-lysningsanordning. Kursen avläses på ett med
nakterhuset förbundet index, det s. k.
styrstrecket som är anbragt på sådant sätt, att
riktningen från index till kompassrosens
upphäng-ningspunkt sammanfaller med fartygets
längdriktning. Läget av index på skalan, korrigerat för
missvisningen el. deklinationen och deviationen,
anger kursen. Av största vikt är k:s placering
ombord på ett fartyg, vilken bör ske på sådant
sätt, att k. är så långt som möjligt avlägsnad
från ev. förekommande järnmassor och
symmetriskt belägen i förhållande till dem. Vanl.
placeras k. mittskepps. Då även vid den bästa
möjliga placering k:s deviation på gr. av den
vid de moderna fartygen alltid starka
skeppsmag-netismen behåller en avsevärd storlek, söker man
kompensera denna genom att i nakterhuset på
lämpligt sätt anbringa magneter och
mjukjärn-massor (kompassjustering). — För att
minska k:s rörelser vid sjögång förses ofta
kompasskålen med dubbel botten, och i
mellanrummet mellan bottnarna hälles olja. Ännu mera
okänslig för fartygets rörelser blir k., om i
kompasskålen hälles en vätska, vanl. en blandning
av alkohol och vatten (46U0). En sådan k.
kallas vätskekompass i motsats till den förut
nämnda luftkompassen. Genom att förse
det rörliga systemet, magneter och kompassros,
Skeppskompassros med magnetsystem.
med flottörer kan man hos vätskekompassen
dessutom minska trycket mot stålspetsen och
därmed friktionen mellan denna och safirplattan,
vilket gör det möjligt att använda större magneter.
Härigenom ökas det magnetiska momentet och
riktkraften. Vätskekompasser ha stor användning,
framför allt på mindre fartyg samt på
örlogs-fartyg. På gr. av de på senare
förhandenvaran-de stora järnmassorna lämpar sig dock
magnet-kompassen ej så bra för dessa, varför man i
allt större utsträckning börjat använda
gyrokom-pass.
Den på land brukliga k. utgöres vanl. av
en i ett horisontalplan rörlig magnetnål, vilande
med en konkav yta av något hårt material, safir,
rubin el. dyl., mot en metallspets, oftast en
stålspets. Nålens riktning kan avläsas på en
cirkelskala. Förses denna k. med pej Iningsanordning,
kan den användas för geodetiska mätningar.
Skalan indelas då i vinkelmått, så att instrumentet
direkt ger den insyftade riktningens bäring, d. v. s.
vinkel med nordriktningen. K:s cirkelskala kan
vara graderad i 360° el. numera ofta i 400° el.
6,400 streck; svenska och vissa andra arméers k.
äro alltid indelade i 6,300 streck.
Ang. användning av magnetkompass för
m a 1 m 1 e t n i n g se Gruvkompass. — Bland
övriga typer av k. må nämnas j 0 r d i n d u
k-tionskompass, vid vilken likaledes
riktningen av det jordmagnetiska fältet bestämmes. Den
grundar sig på j ordinduktorns princip och har
användning framför allt inom flygväsendet. —
Litt.: A. Schück, ”Der K.” (3 bd, 1912—17);
”Technische Navigation und Meteorologie” (3:e
uppl. 1930, utg. av H. Meldau); S. Ulff och Y.
Naumann, ”Lärobok i navigation” (ny uppl.
1937).
Kompassvinkelmätare, vapentekn., en på
stativ monterad kompass med sidvinkelskala och
vridbar kikare. K. användes vid art. för
mätning av vinklar mellan magnetiska
nordriktningen och syftlinjer till punkter i terrängen. Vissa
k. ha även höj dvinkelskala och kunna jämväl
användas för mätning av höj dvinklar
(terrängvinklar).
Kompassväxter, meridianväxter,
växter, som ha bladskivorna ställda vertikalt och
riktade i meridianen, mot n. och s. Bladen intaga
vid middagstiden profilställning, på morgon och
afton ytställning till de infallande solstrålarna
och skyddas på så sätt mot för stark insolation.
Kompe’ndium, kort lärobok, sammandrag.
Kompensation (av lat. compensäre, avväga),
utj ämning, ersättning.
Kompensationsaffär föreligger, om ett land
erhåller rätt att exportera en vara till ett
annat under förutsättning, att det förbinder sig att
köpa en bestämd vara från detta el. vice versa.
K. kunna ordnas av staten genom handelsavtal
el. genom överenskommelser mellan enskilda
företag i två länder. K. äro ett uttryck för den
tvångsdirigering av den internationella handeln,
som ägt rum sedan 1930-talets början.
Kompensationslindning,
kompenserings-i n d n i n g, en i serie med ankarlindningen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
