Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsul - Konsularjurisdiktion - KOnsulat - Konsultatet - Konsulatfaktura - Konsulatfrågan - Konsulent - Konsult - Konsultation - Konsultativ - Konsultativa statsråd - Konsultera - Konsulterande ingenjör - Konsum - Konsument - Konsumentbladet - Konsumera - Konsumtion - Konsumtionsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635 Konsularjurisdiktion-
plomatisk tjänsteman vissa företrädesrättigheter,
dock ej av samma utsträckning. I regel anses
konsulaten med sina arkiv vara skyddade av
hemlandets vapen och flagga och i följd därav
okränkbara. I allm. äro också utskickade k. i
likhet med diplomater befriade från att erlägga
direkta skatter, tullar och vissa andra
offentliga avgifter. En k. måste noga iakttaga lagen
i det land, där han utövar sin verksamhet, och
avhålla sig från varje inblandning i dess
inrikespolitiska förhållanden. Han är ej behörig att
utöva sin verksamhet, förrän han erkänts av
verksamhetslandets regering, fått exekvatur. En
k. kan enl. särskilt förordnande ha även
diplomatisk funktion och åtnjuter då diplomatiska
förmåner. För Sveriges del regleras k :s
verksamhet genom k. f. 3/2 1928 ang.
beskickningar och konsulat samt genom
konsulatinstruktion lä/2 1928. F. n. har Sverige inemot 600
konsulat i utlandet, varav ett 20-tal förestås av
lönade k. Av främmande makter ha inrättats
i det närmaste 300 konsulat i Sverige, varav
omkr. 40 innehas av lönade k. Från hösten 1948
finns inom Utrikesdep. en särskild rådgivande
nämnd för konsulära sjöfolks- och
sjöfartsären-den, den s. k. konsulatnämnden, med chefen för
dep:s rättsavd. som ordf, och som led.
representanter för de större sjöfolksorganisationerna och
för Sveriges redareförening.
Ursprunget till konsulstjänsten går tillbaka
till medeltiden, då handelsstäderna kring
Medelhavet läto sina handelsflottiljer åtföljas av bl. a.
särskilda domare (consules, capitanei, consuls sur
mer), vilka utövade jurisdiktionen under resan.
När faktorier bildats på sådana orter, med vilka
regelbunden trafik ordnats, blevo de ett slags
gillen, vilkas föreståndare (consules ultramarini,
rectores, bailones) dels övertogo
resekonsuler-nas uppgifter, dels ålades att på orten vaka över
sina landsmäns rättigheter och säkerhet.
Stundom utsände hemlandet såsom k. särskilda
personer, som ej tillhörde faktoriet (consules missi).
En liknande utveckling, om än med andra
beteckningar, ägde även rum i Nordsjöns och
Östersjöns hamnar, särskilt där hanseatiska
faktorier uppstodo.
Konsulärjurisdiktiön, domsrätt, som, enl.
folkfördrag el. sedvänja, vissa europeiska
makters samt U.S.A:s konsuler i några icke-kristna
stater utöva över egna landsmän el. deras skydd
åtnjutande personer, som äro bosatta el. vistas
inom deras konsulsdistrikt. K. i Turkiet och
Egypten ledde sitt upphov från kapitulationerna
mellan vissa västeuropeiska stater och Turkiet.
Efter i:a världskriget och Versaillesfreden ha
k. flerstädes upphört. I Egypten ersattes k.
1876 delvis av de blandade domstolarna. Dessa
och återstoden av k. upphörde 1949. — För
svensk k. i utlandet lämnar lag 5/e 1909 om k.
vissa allmänna regler. Från konsulardomaren
och konsularrätten kan klagas i Svea hovrätt;
svensk lag tillämpas mest vid denna k.
Konsulat, en stats representation i
främmande land för att tillvarataga särskilt näringslivets
■Konsumtionsförening 636
intressen. Man räknar tre konsulsklasser:
generalkonsuler, konsuler och vicekonsuler, som
förestå resp, generalkonsulat, konsulat och
vice-konsulat. En annan indelning är den i lönade
och olönade k. Medan de förra förestås av från
hemlandet utsända tjänstemän (consules missi,
även kallade yrkeskonsuler), skötas
olönade k. såsom bisysslor av personer, ofta
köpmän, som utsetts bland invånarna i
verksamhets-landet och ej behöva vara medborgare i det land
de representera (consules electi). Det åligger sv.
k. att inom sitt distrikt tillvarataga Sveriges
intressen, främja dess näringsliv samt lämna
bistånd åt svenska medborgare.
Konsulatet, se Frankrike, sp. 56.
Konsulätfaktüra erfordras vid export till en
del länder, bl. a. U.S.A., för att där läggas till
grund för beräkning av tullavgiften, då denna
utgår efter värdet. K. företes hos vederb.
konsul i importlandet för legalisering.
Konsulätfrågan, se Sverige—Norge.
Konsule’nt (av lat. consuTere, rådfråga),
fack-tekniskt bildad rådgivare, t. ex.
bibliotekskon-sulent, fattigvårdskonsulent, hemkonsulent,
jordbrukskonsulent.
KonsuTt, vardaglig benämning på konsultativt
statsråd.
Konsultation, rådfrågning; rådplägning.
Konsultativ, rådgivande.
Konsultativa statsråd kallas enl. för grundlag
och lag okänd men sedan 1946 även av
Statskalendern vedertagen terminologi de av
konungens rådgivare, som R. F. § 6 betecknar som
statsråd utan dep., med undantag av
statsministern, som dock tillika kan vara
departementschef. Statsråden utan dep. skola enl. samma
paragraf vara minst 3 och, enl. av konung och
riksdag gemensamt stiftad lag om statsdep.
och statsråd utan dep. av 1947, högst 5. Inom
dessa gränser bestämmer konungen själv deras
antal. F. n. äro de 5. Då statsministern är en
av dem, är k:s antal således f. n. 4. Länge ha
k. ansetts ha till huvudsaklig uppgift att svara
för enhetlig lagtillämpning inom den kungl.
rådkammaren. Numera är deras ställning mindre
olik departementschefernas. Det är näml, sedan
1941 konungen obetaget att förordna annan led.
av statsrådet att i departementschefens ställe
föredraga de ärenden konungen bestämmer.
Konsultera, rådfråga.
Konsulterande ingenjör, ingenjör, vilken
yrkesmässigt bistår allmänhet, industri och
kommuner som sakkunnig och opartisk rådgivare i
tekniska angelägenheter.
Konsum, populär förk. för
konsumtionsförening.
Konsume’nt, förbrukare, särskilt i motsats
mot producent.
Konsumentbladet, se Vi.
Konsumera, förtära; göra slut på.
Konsumtion, förbrukning.
Konsumtionsförening, sammanslutning, bildad
av varuförbrukare för anskaffning, ev. även
produktion av förnödenheter; se Kooperation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
