Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontinental - Kontinentalförskjutning - Kontinentalsockeln - Kontinentalsystemet - Kontinentalt klimat - Kontingent - Kontingentering - Kontinuera - Kontinuitet - Konto - Kontokurant el. löpande räkning - Kontor - Kontoristföreningar - Kontorsmaskiner - Kontorsskrivare - Kontra - Kontraalt - Kontraband - Kontrabas - Kontrabok - Kontradanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Kontinental—Kontradanser
640
Kontinental, som hör till fastlandet; (ibland)
storslagen, fördomsfri.
Kontinentalförskjutning, se Jorden, sp. 561.
Kontinentalsockeln, se Hav, sp. 21.
Kontinentalsystemet, sammanfattande
benämning på Napoleon I:s planmässiga försök
1806—14 att krossa Englands politiska makt
genom att utestänga det från all handel med den
europeiska kontinenten. I Berlindekretet av 21
nov. 1806 förklarade Napoleon Brittiska öarna
i blockad och all handel med dem förbjuden.
Brittiska regeringen svarade med de ryktbara
ka-binettsorderna av 7 jan. och n nov. 1807, av
vilka den förra förbjöd all handel mellan hamnar,
från vilken brittiska fartyg utestängts, och den
senare förklarade de länder, från vilka den
brittiska flaggan utestängts, underkastade samma
regler, som om de blockerats, och förbjöd all
handel med dessa länder. Napoleons svar
utgjordes av Milanodekreten av 23 nov. och 17 dec.
1807, enl. vilka de neutrala fartyg, som åtlydde
brittiska påbud om besök i engelska hamnar
m. m., vore att anse som engelsk egendom och
underkastade konfiskering.
K. kunde aldrig helt förverkligas, och med åren
försvagades dess verkan alltmer genom den
hejdlöst tilltagande smugglingen. Dessutom
genombröts systemet i praktiken av de licenser, som på
ömse håll mot höga avgifter utfärdades för
undantag från de stränga pappersbestämmelserna.
I princip upprätthölls emellertid k. till Napoleons
fall 1814. — Litt.: E. F. Heckscher, ”K.” (1918).
Kontinentalt klimat, se Klimat.
Kontinge’nt, andel, bidrag. — Krigsv., varje
stats andel i en gemensam expeditionsstyrka;
årskontingent, den del av en värnpliktig
årsklass, vilken tages i anspråk för utbildning el.
annan tjänst; värnpliktskontingent, ett
antal värnpliktiga av samma kategori i samband
med in- el. utryckning el. annan färd.
Kontingentéring, se Handelspolitik, sp. 843.
Kontinuéra, fortgå oavbrutet. —
Kontinuerlig, oavbruten, fortlöpande.
Kontinuitet, oavbruten fortgång, ostört
sammanhang.
Konto [kå’-] (it. co’nto, av lat. co’mputus,
sammanräkning), räkning, uppställd i två mot
varandra stående delar, varav den v. benämnes
debet- och den h. kreditsidan.
Kontokura’nt el. löpande räkning,
utdrag av en kunds el., i fråga om banker, även
av en uppdragsgivande korrespondents konto. K.
omfattar vanl. ett halv- el. helår och innehåller
ofta även ränteberäkning.
Kontor (fr. comptoir), räknerum,
expeditionslokal (t. ex. biljettkontor), affärslokal;
förvaringsrum (vindskontor); ingår i namnet på
ämbetsverk, avdelningar av sådana och institutioner,
t. ex. Statskontoret, Järnkontoret. — Kon t
o-r i’s t, affärsbiträde.
Kontoristföreningar, sammanslutningar mellan
kontorsanställda med uppgift att bereda medl.
tillfälle såväl till fortsatt utbildning (föredrag,
kurser i språk och handelsämnen, på vissa håll
statsinspekterade och statsunderstödda s. k.
kvali
ficerade kontorsmannakurser) som till kamratligt
umgänge. Föreningarna verka även för
förmedling av platser till medl. och utöva ofta en
betydelsefull ekonomisk hjälpverksamhet. I vissa
fall lämna de även sina medl. juridisk hjälp i
anställningsfrågor. De två största k. är
Sveriges kontoristförening i Stockholm
(bildad 1888, endast manliga medl.) och
Göteborgs kontoristförening (bildad 1892;
såväl manliga som kvinnliga medl.). I Stockholm
finns även särskild kvinnlig k. F. ö. finnas k. i
ett flertal andra städer.
Kontorsmaskiner, maskiner, avsedda att
rationalisera arbetet på kontor. Allmänt använda k.
äro skrivmaskiner, räknemaskiner,
duplicerings-maskiner, adresseringsmaskiner,
frankeringsma-skiner, kuvertförseglingsmaskiner, pappershäftare,
skiljemyntsorterare o. a. Härtill komma
bokförings- och faktureringsmaskiner för kombinerad
skrivning och sammanräkning samt de med
stansade kort arbetande sorterings- och
tabulerings-maskinerna för sammanräkning av
arbetarav-löning, materialkonto, statistiska uppgifter m. m.
Kontorsskrivare, titel på vissa underordnade
statliga och kommunala tjänstemän.
Kontra [kå’-] (lat. co’ntra), emot; mot-,
motsatt.
Kontraalt, en djup, kraftfull altstämma.
Kontraband, föremål, vars införande i ett
land strider mot givna föreskrifter; k. äro i allm.
underkastade konfiskation.
Kontrabas (fr. contrebasse, basse double, eng.
double bass) el. basfiol, det djupaste i bas
bland stråkinstrumenten, utbildad under 1600-talet.
K. stämdes förr i
kvinter: C G d a;
nu i kvarter: E A
d g (noteras en
oktav högre, än
tonerna klinga).
Tekniken utbildades
särskilt vid
1800-talets början, då
flera
kontrabasvir-tuoser uppträdde
som solister på
konserter.
Kontrabok,
motbok, räkenskapsbok
mellan kund och
köpman.
Kontradanser
(fr. contredanses)
infördes i
Frankrike vid 1700-talets
början från
Eng
land, där de länge varit kända som lantliga
danser (country dances) och vid denna tid fått stor
popularitet i de högre sällskapskretsarna. Från
Frankrike spredos de snabbt över hela Europa.
De dansades av många par samtidigt, varvid alla
paren på en gång el. vissa par åt gången utförde
bestämda, till vissa figurer i musiken anslutna
rörelser (turer). K., som dansades med
fyr-sidig uppställning, kallades k a d r i 1 j er, medan
Kontrabas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
