Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontrapunkt - Kontrarevolution - Kontrasignant - Kontrasignation - Kontrast - Kontrastmedel - Konstrastreck - Kontribuera - Kontribution - Kontributionsränteriet - Kontroll - Kontrollassistent - Kontrolldirektör - Kontroller - Kontrollförening - Kontrollkontoret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Kontrarevolution—Kontrollkontoret
644
där flera självständigt förda melodier förenas
till en välklingande helhet. Motsatsen till k. är
den homofona flerstämmigheten, där endast en
melodiförande stämma finnes och de andra
stämmorna blott ackompanjera. Man skiljer mellan
lika och olika k. I den förra svarar en not
mot en annan, i den senare flera noter. Den
lika k. var först den enda förekommande och
benämndes punctum contra punctum (not mot not).
Därur uppstod namnet k. Då stämmorna alltid
intaga samma plats, talar man om enkel k.
Omvändas stämmorna, så att den övre blir
understämma, talar man om dubbel k. Försättning
i oktaven benämnes ”k. i oktaven” o. s. v. Sin
rikaste användning har k. alltsedan i6oo-talet
haft i fugan.
K. utbildades som musikalisk sats först på
u oo- och I2oo-talen med discantus och var då
mestadels ett resultat av teoretisk spekulation.
Såsom verklig kompositionsform nådde den sin
fulla utveckling med nederländska skolans mästare
samt med Palestrina. Från att vara
vokalsats blev den med i6oo-talet instrumental och
nådde som sådan sin högsta fulländning med J. S.
Bach. Mozart och Beethoven odlade k. i mindre
grad, och endast undantagsvis fullföljdes de
gamla principerna under 1800-talet. För nutida musik
spelar kontrapunktisk teknik en mycket
betydande roll.
Kontrarevolution, motrevolution.
Kontrasigna’nt, se Kontrasignation.
Kontrasignatiön (av lat. co’ntra, emot, bredvid,
och signäre, teckna), en persons anbringande av
sin namnunderskrift på en skriftlig handling
nedanför huvudnamnteckningen. Denna underskrift
intygar, att expeditionen överensstämmer med det
i ärendet fattade beslutet. K on t r a s i gn
an-t e n, d. v. s. den, som på detta sätt
kontrasig-nerat (undertecknat) en expedition, är i princip
endast ansvarig för expeditionens
överensstämmelse med beslutet. — K. har en särskild
betydelse vid expedition av regeringsbeslutet. I
Sverige ha bestämmelser om k. tillkommit redan
på i6oo-talet. Enl. nu gällande statsskick skola
från konungen utgående exp. och befallningar,
utom i kommandomål, för att bli gällande vara
försedda med konungens underskrift och k. av
vederbörande dep.-chef, som härmed ansvarar för
att beslutet överensstämmer med
statsrådsprotokollet och ej är stridande mot R. F. Skulle ett
konungens beslut vara stridande mot rikets
främsta grundlag (R. F.), är det vederbörandes plikt
att vägra sin k. och att tillika nedlägga sitt
ämbete. Om k. saknas på ett dyl. dokument, blir detta
härigenom rättsligt lika betydelselöst, som om
konungens underskrift vore borta. Exp. i
kommandomål bruka undertecknas av
försvarsministern ”på nådigste befallning” med k. av chefen
för vederbörande kommandoexp. I vissa civila
ärenden av mindre vikt tillämpas ett liknande
förfaringssätt med underskrift av ett statsråd och
k. av exp.-chefen el. en byråchef inom
ifrågavarande dep. Fungerar hela statsrådet som
inte-rimsregering, förekommer ej någon k. på
regeringens exp., som underskrivas av de i beslutet
deltagande. I ”tillförordnad regering” sker k. av
en exp.-chef el. en revisionssekr.
Kontra’st, motsats, tvärt avbrott, påfallande
olikhet. — Verb: Kontrastera.
Kontrastmedel, med., användas i
röntgendiagnostiken (se d. o.) till utfyllnad av vissa organ
för att låta dessa i normalt el. sjukligt tillstånd
med tydlig kontrast gentemot omgivande vävnad
framträda i röntgenbilden. K. tillföras
organismen genom att inmundigas (kontrastmåltid) el.
ingjutas genom normala öppningar (t. ex.
kon-trastlavemang). De kunna även insprutas direkt
i avgränsade hålrum el. blodbanorna. Genom
normala utsöndringsfunktioner i organismen kan
också ett för dessa funktioner avpassat k.
bringas att via blodbanorna utfylla bestämda organ.
Kontrastreck, det väderstreck, som är
beläget i rakt motsatt riktning mot (i8o° från) ett
visst angivet.
Kontribuera, bidraga.
Kontributiön, bidrag, skatt, utskylder;
krigs-gäld, som förr stundom utkrävdes i fiendeland
till den i landet inryckta arméns underhåll.
Kontributionsränteriet, ett 1712 av Karl XII
inrättat ämbetsverk med uppgift att utskriva och
förvalta den nya förmögenhetsskatten. K. bestod
av ständernas bankofullmäktige i riksbanken med
ett kungl. råd som president. 1714 tillkom en ny
avd. i K., det s. k. andra ränteriet,
bestående av kommissarier, som arbetade under
bankofullmäktiges överinseende. Från 1716
ställdes K. i nära förbindelse med
Upphandlings-deputationen och skulle utfärda de ständernas
obligationer, mot vilka denna skulle upplåna
pengar. Ständerna beslöto 1719 att avskaffa K. och
överlämna dess verksamhet till Statskontoret.
Kontroll [-å’l], eg. motlista för granskning;
uppsikt, övervakning; stämpel, t. ex. på guldvaror.
— Verb: Kontrollera. — Kontroll a’n t,
person med uppgift att övervaka och granska.
Kontrollassistent, se Kontrollförening.
Kontrolldirektör, se Kontrollverket.
Kontroller [-å’l-], apparat för omkoppling av
elektriska strömkretsar. K. består vanl. av en
kring en axel vridbar vals el. dyl., på vilken
kontaktstycken äro anbragta, samt fasta kontakter,
förbundna med de elektriska strömkretsar, som
skola omkopplas. K. brukas främst för
manövrering av elektriska spårvagnar och lokomotiv,
tra-versmaskinerier o. dyl.
Kontrollförening, förening av kreatursägare
för noggrann siffermässig kontroll av husdjurs,
särskilt kors, foder förbrukning och avkastning.
För kontrollens utförande anställes en
kontrollassistent, som bestämmer de enskilda
kornas fodermängd — beräknad i foderenheter
(se Fodermedel, sp. 713) — och mjölkmängd
under ett dygn samt mjölkens fetthalt. Den
första k. inrättades i Danmark 1895 och den första
svenska, Hvilans k., i närheten av Malmö 1898.
— Litt.: N. Hansson, ”Kontrollföreningarnes
arbetsfält” (6:e uppl. av J. Nilsson och H. Ryde,
1939).
Kontrollkontoret, kontor inom
järnvägsstyrelsen, vilket handhar SJ :s uppbördskontroll och
tra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
