Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungarnas dal - Konungaspegeln - Konung Carl XIII:s orden - Konung Edvard VII:s land - Konungens (Kungl. Maj:ts) befallningshavande - Konungens nämnd el. konungsnämnden - Konungens skjutpris - Konungens stab - Konungens stora vakt - Konung Georg V:s land - Konung Gustaf V:s jubileumsfond - Konung Gustaf V:s jubileumskliniker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653 Konungarnas dal—Konung Gustaf V :s jubileumskliniker 654
Konungarnas dal (arab. Bibän el-Mulük,
konungarnas portar), en i Egypten mellan
ökenbergen på vänstra Nilstranden belägen dalgång,
ung. mitt emot Tebe. Faraonerna av i8:e—2o:e
dynastierna och dem närstående stormän läto här
inreda sina gravar. Dessa som ofta bestodo av
flera korridorer och kammare, höggos in i berget,
ibland ända till 100 m. Väggarna smyckades vanl.
med målningar och reliefer. Ingången täcktes
noggrant med sten och sand. Trots sin
otillgänglighet blevo de flesta gravarna redan under
forntiden utsatta för plundringar. Endast ett par
särskilt väl dolda gravar, som först under
senare tid blivit påträffade, däribland främst
Tut-anch-Amons, ha undgått detta öde och lämnat
ytterst värdefulla fynd.
Konungaspegeln (fno. Konungsskuggsjå, lat.
Spe’culum regäle), norsk medeltidsskrift av
anonym författare. Den innehåller i form av dialog
mellan en fader och hans son moraliska och
praktiska regler för en rättrådig medborgares
verksamhet i olika samhällsställningar.
Författaren ställer som sin uppgift att i fyra avd.
behandla de särskilda samhällsklasserna: köpmän,
konungar och deras hird, de andliga samt
bönderna, men han har blott skildrat de båda första.
Skriften synes ha tillkommit vid mitten av
1200-talet. Enl. en hypotes av F. Paasche skulle dess
förf, vara ärkebiskop Einar Gunnarsson (d. 1263).
— Kritisk uppl. av F. Jönsson 1920—21.
Fototypisk uppl. av huvudhandskriften av G. T.
Florn 1912.
Konung Carl XIII:s orden, se
Frimurarorden.
Konung Edvard VII:s land, se Edvard
VII:s land.
Konungens (Kungl. Maj:ts)
befallningsha-vande (vanlig förk. K. B.), till 1918 off. namn
på den högsta administrativa myndigheten i ett
län, numera länsstyrelsen.
Konungens nämnd el.
konungsnämn-den, såsom den själv med en benämning ur
landslagen kallade sig, även Konung Erik
XIV:s nämnd, var en högsta domstol under
Erik XIV:s regering. Dess ännu bevarade
dombok (utg. av C. Silfverstolpe i Hist. Handl.
1884) omfattar åren 1562—67. Antalet led. var
ej bestämt. De dömandes antal växlade mellan
6 och 43. K. hade ej fast säte utan kringreste
i de olika landsändarna. Som högsta instans
skulle k. avdöma mål, i vilka parterna ej voro nöjda
med lagmannens dom. Men dessutom ägde
nämnden utan föregående rättegång vid lägre domstol
att instämma, förhöra och döma för brott
anklagade personer. Detta blev snart nämndens mest
framträdande uppgift. Då konungens förtrogne
rådgivare, Jöran Persson, var huvudåklagare el.
”prokurator” och domarna saknade
självständighet, blev k. ett verktyg för kung Eriks
maktutövning. En mängd dödsdomar avkunnades för
tjänstefel el. delaktighet i politiska stämplingar.
Till kronans nackdel dömde emellertid k., att
omkr. 400 gods, som Gustav Vasa indragit från
adeln, skulle återställas till sina förra ägare.
Efter Eriks avsättning avskaffades k. — Litt.:
C. Silfverstolpe, ”Om Jöran Persson och
konungens nämnd” (i Hist. Tidskr. 1881); E.
Hilde-brand, ”Om ursprunget till Konung Erik XIV :s
nämnd” (ibid. 1894).
Konungens skjutpris, som utgöres av en
he-derssabel, utdelas fr. o. m. 1933 årl. till den
mest förtjänte eldledaren vid Artilleriets
skjutskola. 1921—32 utdelades k. till en batterichef
vid något av art.-förbanden.
Konungens stab under en generalsperson el.
flaggman som 1 :e adjutant och chef består av
överadjutanter och adjutanter. De senare äro
överstelöjtnanter, majorer, kommendörkaptener
el. kaptener. Därest befordran sker till överste el.
kommendör, förordnas adjutant till över adjutant.
Adjutanter äro dels vakthavande, i regel 12,
tjänstgörande turvis vanl. 1 mån., dels vaktfria.
Konungens stora vakt följer konungen och
sammankallas vid riksdagens öppnande och
avslutande. K. består av överhovstallmästaren,
över-hovj ägmästaren, överkommendanten i Stockholm,
befälhavande amiralen för Ostkustens
marindistrikt, chefen för 3:e flygeskadern, chefen för
Stockholms örlogsstation, sekundcheferna för I 1,
K 1, K 3, P 1 och I 3 samt cheferna för I 4, A 1
och F 8.
Konung Georg V :s land, del av
Östantark-tis, nära Rosshavet.
Konung Gustaf V:s jubileumsfond,
utgjordes urspr. av den nationalgåva på 5,963,072 kr,
som genom insamling 1928 sammanbragtes till
konungens 70-årsdag. Denne bestämde, att gåvan
skulle användas till ”kräftsjukdomarnas
bekämpande inom Sverige samt till befrämjande av det
vetenskapliga studiet av dessa sjukdomar”, och
tillsatte s. å. en kommitté för utarbetande av
förslag till fondens användning. Enl. detta förslag,
som av konungen gillades, skulle 3
centralanstalter för radiologisk kräftsjukvård upprättas, i
Stockholm, Lund och Göteborg (se Konung
Gustaf V:s jubileumskliniker). Genom bidrag
från Cancerföreningen i Stockholm, donationer
samt räntemedel ökades K. till 9,413,275 kr
(1942). Härav ha åtgått till byggnads- och
ut-rustningskostnader för jubileumsklinikerna
3,376,771 kr, till byggnads- och
utrustningskost-nader för forskningsavdelningarna vid
jubileums-kliniken i Stockholm 886,436 kr och som anslag
till driftskostnaderna för dessa avd. 1937—41
242,810 kr. Sistn. år förstatligades dessa avd. För
forskningsändamål avsattes från början 1,5 mkr,
varav 1930—48 årl. utdelats c:a 20,000 kr.
Forskningsfonden uppgick 1948 till c:a 1,178,000 kr. K.
förvaltas av 25 av konungen utsedda huvudmän
samt en styrelse av numera 5 led. med säte i
Stockholm.
Konung Gustaf V :s jubileumskliniker,
centralanstalter för strålbehandling av kräfta i
Sverige, äro anslutna till Karolinska sjukhuset,
Stockholm, Lunds lasarett samt Sahlgrenska sjukhuset,
Göteborg. De äro upprättade genom Konung
Gustaf V:s jubileumsfond med bidrag från de
lokala sjukvårdsmyndigheterna inom de delar av
landet, som resp, anstalter betjäna, samt från
statsverket och enskilda donatorer samt drivas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
