Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperation - Kooperation inom jordbruket — jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse - Litt. - Kooperatism - Kooperativ - Kooperativa förbundet - Kooperativa förbundet margarinfabriken ab. - Kooperativa förbundets arkitektkontor - Kooperativa förbundets bokförlag - Kooperativa kvinnogillesförbundet - Kooperatören - Kooptation - Koordinataxel - Koordinater - Koordination - Koordinatsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kooperatism—Koordinatsystem
667
Jönåker vid Nyköping har en kemisk fabrik för
tillverkning av kemiska preparat för jordbruket
upprättats. — 1950 upprättade SL och RLF
gemensamt ett fristående Jordbrukets
utredningsinstitut, som skall insamla
statistik och verkställa utredningar rörande
jordbruket.
Utanför SL stå några få ekonomiska
organisationer inom jordbruket, näml. Sveriges
betodlares centralförenin. g (stiftad 1899,
25,000 medl., 21 lokalföreningar), Svenska
spannmålsföreningarnas s a m o r g
a-nisation (stiftad 1931, bestående av 8
lagerhusföreningar, 5,000 medl.), Sveriges
trädgårdsodlares riksförbund (stiftat
1945, bestående av 5 trädgårdscentraler), ett antal
lokala fruktodlarförbund el. -föreningar,
Riksorganisationen Sveriges s e m
inför e n i n ga r och
Torvströfabrikernas centralförening.
Landsbygdens
försäkringsrörelse är i stor utsträckning organiserad efter
samma principer, som tillämpas inom jordbrukets
ekonomiska föreningsrörelse. De lokala läns- och
häradsbolagen för brandförsäkring var den första
formen för jordbrukarnas kooperativa
strävanden. De dominera landsbygden och svara för
20 % av det totala försäkringsbeloppet i Sverige.
Liknande organisationer ha uppbyggts för
husdjur sförsäkringen. Skandinaviska
kreatursför-säkringsbolaget har över 200,000 delägare. För
brandförsäkringsbolagen finns en central
organisation, Landsbygdens försäkrings ab., och en
ideell förening, Landsbygdens
brandförsäkringsbolags förening. För försäkring av jordbrukets
arbetare mot olycksfall har bildats Svenska
lantbrukarnas olycksfallsförsäkringsbolag (SLO).
Litt.: A. Gjöres, ”Konsumentkooperationen i
Sverige” (1925), ”Robert Owen och k:s
uppkomst” (1932); A. örne, ”Kooperatismen” (3:e
uppl. 1928), ”Det kooperativa programmet” (13 :e
uppl. 1946); H. Stolpe, ”Kooperativa
grundsatser och problem” (3:e uppl. 1946). —
”Lant-brukskalender”, utg. av L. Nanneson och A.
Zachrison (årl.); ”Svenska mejerikalendern”
(årl.); ”Svenska lantmännens riksförbund 1906
—20” (1921); E. Höijer, ”Sveriges jordbruk”
(3:e uppl. 1946).
Kooperati’sm, se Kooperation.
Kooperativ, som avser kooperation,
samarbetande, andels-.
Kooperativa förbundet, se Kooperation.
Kooperativa förbundet margarinfabriken ab.,
Norrköping, grundades 1926; ursprungsföretaget
etablerades och fabriken byggdes 1920.
Varumärke ”EVE”.
Kooperativa förbundets arkitektkontor,
Stockholm, grundades 1924 som ett
arkitektkollektiv under ledningen av arkitekten, sedermera
prof. Eskil Sundahl. K. är ett av Nordens
största arkitektkontor och sysselsätter sammanlagt
c:a 100 personer. K. har utfört ett banbrytande
arbete inom butiksinrednings-,
industribyggnads-och bostadsarkitekturen.
Kooperativa förbundets bokförlag,
Stock
668
holm, sedan 1926 en avd. inom Kooperativa
förbundet, vilket redan tidigare, bl. a. genom det
1922 grundade KF:s samhällsekonomiska bibi.,
utg. ett flertal skrifter i ekonomiska och sociala
ämnen. Förlagsrörelsen omfattar numera även
utrikespolitik, pedagogik, psykologi, barnböcker,
skönlitteratur m. m.
Kooperativa kvinnogillesförbundet, som
arbetar i intim samverkan med och med understöd
från Kooperativa förbundet, bildades 1907. Dess
uppgift är bl. a. att verka för kooperativ
upplysning, stödja lokala konsumtionsföreningar,
verka för nykterhet och internationellt ansvar samt
att genom studier och bildningsverksamhet
främja medl:s kulturella växt och utbilda dem för
förtroendeuppdrag inom kooperationen och
samhällslivet.
Kooperatören, organ för den kooperativa
rörelsen i Sverige, utges av Kooperativa
förbundet sedan 1904. Tidskr. utkommer med 24
häften per år. Red. är L. Eronn.
Kooptatiön, fyllnadsval, som vid uppstående
vakans i en förening, korporation o. s. v.
förrättas av de återstående ledamöterna.
Koordinätaxel, se Koordinatsystem.
Koordinäter, se Koordinatsystem.
Koordination. 1) (Gramm.) samordning av
satser el. satsdelar. Motsats: subordination,
underordning.
2) (Log.) Förhållande mellan begrepp, motsatt
förhållandet över- och underordning.
Koordinerade begrepp ingå sålunda som arter under ett och
samma släktbegrepp. Järn och guld t. ex. äro
koordinerade begrepp under det överordnade
begreppet metall.
Koordinatsystem. En punkt läge i planet el.
rymden kan entydigt bestämmas genom vissa
storheter, s. k. koordinäter. Uppritas t. ex. i
planet två varandra under rät vinkel skärande
räta linjer, är en punkts läge fullt bestämt
genom angivande av dess avstånd till de båda
linjerna, varvid man genom plus- och minustecken
angiver på vilken sida om resp, linje punkten är
belägen. De båda linjerna benämnas
koordinat a x 1 a r (x- och y-axel) och bilda tills, det
rätvinkliga el. cartesiska k. Linjernas
skärningspunkt kallas o r i g 0 (se fig. vid
Analytisk geometri). Punktens avstånd till x- och
y-axlarna kallas o r d i n a t a, resp, a b s k i s s a.
En punkts läge är också fullt bestämt, om man
anger dess avstånd till en viss fix punkt, origo,
och den vinkel, som dess föreningslinje med
origo bildar med en given fast linje genom origo.
Avståndet till origo kallas radius vekt or
och vinkeln a m p 1 i t u d; systemet benämnes
det polära k. Mellan koordinaterna i de båda
här omnämnda systemen gälla vissa enkla
relationer, varigenom man mycket lätt — genom
koordinattransformationer — kan
övergå från det ena systemet till det andra.
Analoga system gälla även för rymden, där det
polära systemets motsvarighet utgöres av det s. k.
s f ä r i s k a k., där de bestämmande elementen
äro dels en radius vektor och dels dennas
lut-ningsvinklar mot två mot varandra vinkelräta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
