Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparbergs län - Kopparbergs revir - Kopparfors ab. - Kopparfällning - Kopparföreningar - Kopparglans, kalkosin el. grå kopparmalm - Kopparhydroxid - Kopparindigo - Kopparkarbonat - Kopparkis, gul kopparmalm, kalkopyrit - Kopparklorid, Kopparklorur - Kopparkompaniet - Kopparlasur, azurit el. chessylit - Kopparlegeringar - Kopparmalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675 Kopparbergs revir—Kopparmalm 676
indelas i 10 lantmäteridistrikt. K. bildar 3
folk-skoleinspektionsområden. — Historia, se
Dalar-ne, sp. 306.
Kopparbergs revir, adress Falun, tillhör
Gäv-le-Dala distrikt och omfattar del av Alfta sn i
Gävleborgs län samt av Kopparbergs län Sollerö
sn, Rättviks, Leksands, Gagnefs och Falu n.
tingslag, St. Tuna, Domnarvets, Torsångs,
Gustavs, Ludvika, Grangärde och Säfsnäs samt
delar av Husby och Norrbärke socknar.
Kopparfors ab., Ockelbo, äger sågverk och
hyvleri samt sulfatfabrik vid Norrsundet, såg för
björkförädling vid Ockelbo, järnverk vid Jädraås
samt lådfabrik vid Näs (Kopparbergs län).
Bolaget äger dessutom Storviks sulfit ab. Gr. 1854
under namnet Kopparbergs & Hofors sågverks
ab., nuv. namn sedan 1937. Aktiekapitalet utgör
20 mkr, antalet industriarb. c:a 800.
Kopparfällning, ett slags kliché för bildtryck.
Se Galvanoteknik.
Kopparföreningar. Salterna av tvåvärdig
koppar kallas kupriföreningar el.
koppar-H-f ö r e n i n g a r, salterna av envärdig koppar
kallas kuproföreningar el. k o p
pari-föreningar. Kuprisalterna äro i
vatten-haltigt tillstånd blå el. gröna, i vattenfritt vita
el. gulaktiga. Såväl kupro- som kuprisalter bilda
med ammoniak och med cyankalium komplexa
salter. Tillsätter man ammoniak till ett löst
kopparsalt, blir lösningen djupt blå till följd av bildning
av den komplexa jonen [Cu(NH4)4]2+. — K o
p-paroxidul, kuprooxid, Cu2O, är en tegelröd,
i vatten olöslig förening, som bildas vid svag
oxidation av koppar och erhålles genom
reduktion av komplexa k., t. ex. Fehlings lösning.
Kopparoxid, kuprioxid, CuO, fås genom
glödgning av koppar i luft, hydrat, karbonat el.
nitrat som ett svart pulver. —
Kopparhydr-oxid, kuprihydroxid, Cu(OH)2, erhålles som en
mörkblå, geléartad fällning, om en lösning av ett
kuprisalt försättes med natrium- el.
kaliumhydr-oxid. Kopparsulfur, Cu2S, erhålles genom
direkt förening av koppar och svavel;
koppar-s u 1 f i d, svavelkoppar, Cu S, erhålles som en
svart fällning, om ett lösligt kuprisalt försättes
med vätesvavla. — Med klor ger koppar två
föreningar, kopparklorur, Cu2Cl2, och
koppa r k 1 o r i d, CuCL. — Kopparsulfat
kuprisulfat, koppar-I I-sulfat, kopparvitriol, Cu
SO4.5 H2O, utgöres av vackra, blå, i vatten
lätt-lösliga kristaller och nyttjas som bad vid
elektro-lytisk utfällning av koppar, till träkonservering,
tills, m. kalk (Bordeauxvätska) för
be-sprutning. Doppas ett järnföremål ned i en
kop-parsul fatlösning, överdrages det med en tunn
kopparhinna. På så sätt förkoppras t. ex.
järnspik. Den vackra gröna färgen på i handeln
saluförda konserverade grönsaker (ärter, bönor
m. m.) erhålles genom tillsats av små mängder
kopparsalter. — Kopparferrocyanid,
fer-rocyankoppar, Cu (CN)6Fe, nyttjas bl. a. i s. k.
semipermeabla membraner. —
Schweinfurt-grönt, kej sargrönt, patentgrönt, är ett
dubbelsalt av koppararsenit och -acetat. Användes förr
som grön målarfärg, nu endast för att bespruta
träd och buskar. — Scheeles grönt är
koppararsenit. — Kopparkarbonat bildas, när
kopparföremål ärga.
Kopparsalter äro giftiga för lägre
organismer. Måttliga doser äro för människor och
de högre djuren föga giftiga. Kopparsalter, t. ex.
kopparsulfat, verka i fast form eller i stark
lösning etsande, i utspädd lösning adstringerande
och antiseptiskt. Kopparmetall (nedsvalda
kopparslantar) verkar ej giftigt men däremot
kopparoxid och lösliga k.
Kopparglans, kalkosin el. grå
kopparmalm, mineral av kopparsulfur, Cu2S, med nära
80 % Cu. Kristalliserar rombiskt med hexagonal
habitus, är till färgen svartaktigt blygrå och har
hårdheten 2,5—3 samt spec. v. 5,5—6. I utlandet är
k. på många ställen ett viktigt kopparmalmsmineral.
Kopparhydroxid, se Kopparföreningar.
Kopparfndigo, miner., se Covellin.
Kopparkarbonat, se Koppar föreningar.
Kopparkis, gul kopparmalm, k a 1 k
o-p y r i t, ett av de viktigaste
kopparmalmsmine-ralen, bestående av koppar, järn och svavel,
CuFeS,, med nära 35 °/o Cu. K. kristalliserar
tetragonalt. K. är mässingsgul — färgen drager
något i grönt —, anlöper guldgult el. brokigt samt
har grönsvart streck, hårdheten 3,5—4 och spec.
v. 4,1—4,7. K. liknar svavelkis, tills, m. vilken
den förekommer, men skiljes därifrån genom
mindre hårdhet och genom färgen.
Kopparklorid, Kopparklorür, se
Kopparföreningar.
Kopparkompaniet, se Svenska
handelskompaniet.
Kopparlasür, a z u r i t el. c h e s s y 1 i t, ett
glasglänsande, djupblått (lasurblått) mineral av
ett basiskt kopparkarbonat, 2CuCO3. Cu(OH)2,
med omkr. 55 % Cu. K., som på sina ställen i
utlandet är ett viktigt kopparmalmsmineral,
brukas även som färg (bergblått).
Kopparlegeringar. Ren koppar har god
elektrisk ledningsförmåga och användes därför för
elektriska maskiner och ledningar. Den har
emellertid relativt dåliga hållfasthetsegenskaper,
varför det ofta är lämpligt att tillsätta andra
metaller till kopparn, varvid korrosionsbeständiga
legeringar med god hållfasthet erhållas. M ä
s-sing innehåller zink i halter intill nära 40%.
Specialmässing för olika ändamål håller även
halter av ett el. flera av ämnena aluminium, bly,
järn, kisel, mangan, nickel och tenn. Bland
bronserna märkas främst tennbrons med
intill 10% tenn, vidare berylliumbrons med c:a
2 % beryllium, aluminiumbrons med intill 10 °/o
aluminium, corsonlegeringar med viss kiselhalt
jämte andra legeringsämnen, blybrons med över
20 °/o bly samt rödgods med tenn, zink och bly.
Kopparnickel, konstantan och monelmetall ha
alla hög nickelhalt, liksom även nysilver, vilket
dessutom håller mangan el. zink.
Kopparmalm kallas de kopparhaltiga mineral,
som användas för utvinning av koppar. Efter sin
kemiska sammansättning indelas de i tre
grupper. 1) Gedigen, metallisk koppar
förekommer ofta tills, m. andra k. Den bildar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
